Vilka krav/förväntningar kan man ha på vänner?

Nu blev det ännu tydligare.

Nej det är inget man kan förvänta sig och om du tar upp lär de tycka att du är ännu jobbigare.

Absolut att terapi är något som jag borde börja med men faktum är att det jag frågade efter var två specifika saker som hänt nyligen, om jag har rätt att reagera/säga ifrån för att jag inte blev uppmärksammad/medbjuden på två specifika saker som jag borde, enligt mig själv, blivit medbjuden/tillfrågad på. 

Jag förväntar mig inte att personer ska höra av sig eller fråga om att ses eller så. Jag har förstått att jag inte kan påverka andra och deras val. Det jag reagerade på är att jag blivit exkluderad/ej tillfrågad från två stora grejer, varav en resa. Har man inte som vän (ganska nära vän) rätt tycka att man borde ha bli tillfrågad?

Och varför kan man inte förvänta sig det?

Man ska aldrig bygga upp sitt välmående kring vänner, hitta dej själv och använd vänner som utfyllnad och variation.
Mer eller mindre alla kommer hugga en ryggen, dom som inte gjort det redan är bara för du inte kännt dom tillräckligt länge.

Det var en väldigt positiv inställning hahaha!

Jag vet att man inte ska påverkas av vänners beteenden osv. Dock handlar väl detta mer om en fråga om min självkänsla och självrespekt? Att säga ifrån när man tycker något är fel eller inte. 

Varför bytte du nick? Är detta en ny bugg för det händer hela tiden?

För att vänskap är frivilligt. Om de inte vill bjuda med dig, så är det så. De vill uppenbarligen inte att du ska följa med. Vad tror du händer om du tar upp det? Då kommer att vilja undvika dig ännu mer. Hitta nya vänner. De här verkar tyvärr inte sugna på att umgås med dig. Inte mycket man kan göra annat än att acceptera det.

Men varför hör de då av sig dagligen till mig nu under resan? På snapchat. Om de inte hade velat ha kontakt med mig så hade de inte hört av sig. Eller?  Det blir väldigt dubbelt

Och skickar tips på att söka det här jobbet osv... Det ger mixade signaler. 

De är väl okej med en viss nivå av kontakt, men inte så pass mycket att de vill ha med dig?

Om de hör av sog hela tiden nu så tror jag nog att de genuint vill vara vän med dig. Att du intr blivit medbjuden kanske berott på något helt annat. Kanske du klagat på dåligt med pengar eller nämnt något annat som gjort att de helt enkelt inte trott att du vill med. Eller att de helt enkelt har pratat om det och planerat när du inte kunnat vara med och du därför inte kom med.

Hur gammal är du? I vuxen ålder finns inget bundet till vänner, jag har en krets jag umgås med, men förväntar mig ingenting och vill inte ha förväntningar på mig. Jag reflekterar inte ens över vilka jag umgås med i vilka perioder, det är familjelivet som står i fokus , resten blir som det blir med trevliga avbrott 

så är du över 20 år överanalyserar du, de äkta vännerna är de man inte behöver träffa på ett år, och när man väl ses är allt som vanligt. De som tänker som tonåringar sorteras med tiden ut, det finns inte utrymme och energi för dessa.

Man kan tro att det är manligt, men det är exakt samma sak med frun, de få som ifrågasatt vem man träffar och vilka som bjuds har hon helt kapat med, vuxna människor är sällan strategiska i sitt umgänge utan man tar de möjligheter som kommer om det passar

Jag har alltid varit den där vännen som duger "i brist på annat". Har haft många "nära vänner", ganska intensivt en kort period och sen har de gått vidare i livet. Om man nu inte kan kräva eller förvänta sig något så är det jag som haft kraven på mig! Man ska ge dem vad de vill ha, annars drar de illa kvickt! En "vän", fd kollega, sökte sig till mig för att få höra skvaller om hur det gick på jobbet. När jag inte längre var intresserad av att lämna rapporter till henne så drog hon sig undan. En annan "vän" träffade ny kille. Och jag köper att det är roligare till en början, men hon inte bara drog sig undan, hon ljög ihop en massa som jag sagt och gjort för att ge sig själv en anledning att få bryta kontakten med mig. En annan "vän" drog iväg när hon själv fick körkort så hon inte "behövde" mig som taxi konstant. En tjej som jag umgicks tight med började helt plötsligt säga t.ex "På fredag är jag bjuden på en stor fest! En jätterolig fest, det kommer massor folk! Jag får ta med mig några om jag vill! Så kan du skjutsa mig, Maria, Stina och Caroline??". Eller "På torsdag är det jippo i stan, det är uppträden och massa extrapriser i butikerna! Kan du vara barnvakt åt mig, jag tänkte gå med Julia och Rebecka?".
Så jag vet inte. Har svårt att se att det berott på mig att människor betett sig som skit. För snäll och lätt att utnyttja kanske. Har nog råkat på fel människor.

Nja, så behöver det inte vara. Men om det är som du säger, och man fortfarande väljer vara med tjejer som beter sig så. Då måste man nog ha något fel. Och ingen vidare självrespekt, Däremot håller jag med om att det är ett bra tips för TS att prova umgås med killar. De är mycket lättare att ha och göra med. Jag föredrar när det är 2 -3 st. Nu är jag ingen "människo människa". Men umgås med ett fåtal män. Det har snarare göra med att jag inte bryr mig om de senaste sminket, vem som har lagt ut vad på insta. Samt att jag är väldigt lite gemensamt med tjejer. Jag är nog för rationell och anses kall.

De flesta kvinnor är oftast väldigt givmilda och milda i tonen. Hela grejen med att bebisar är så söta, och sånt där. Inte min grej.  Eller så dras TS till fel sorts människor. Och behöver hitta vänner som uppskattar henne tillbaka. Att aldrig få något tilbaka, de kallar jag inte för en speciellt bra vänskap. Men jag vet med mig, många. Som går med på det. Eftersom det är rädda för att bli ensamma. Rätt vanligt, om än sorgligt.