Svärmor förstör mitt liv
Här kommer ännu en tråd om en galen svärmor som lyckas förstör sin son och svärdotters liv.
Här kommer ännu en tråd om en galen svärmor som lyckas förstör sin son och svärdotters liv.
Jag hade lämnat den familjen för längesen, för mina barns skull.
Det enda som är begripligt är att hon är mer intresserad av sitt barnbarn än ditt barn sedan innan.
Det hade jag också varit.
I övrig... not so much.
(orkade inte läsa hela långa texten, men tror inte det behövs.)
Ts, beställ tid på familjerådgivning. Det här klarar ni inte ut själva.
Hur går det ts?
Din man har växt upp med henne och även om han inser att hon är knäpp så har han ändå genomgått någon form av normaliseringsprocess där han inte till fullo ser allvaret i den misshandelssituation han befinner sig i mot sin mamma.
Jag hoppas att du kan få med honom på familjerådgivning och att han med hjälp av det kan komma till insikt om att han behöver skydda sina barn från sin mamma på det sättet som han själv borde ha blivit skyddad från henne som barn.
Jag skulle satsa på något av detta, för det är så pass allvarligt att det inte kan ligga på ert ansvar att reda ut det med en så uppenbart sjuk människa:
× Ringa Soc anonymt för att få råd från dem.
x Ringa polisen och rådgöra. Psykisk misshandel är ju också olagligt.
x Prata med läkaren som sjukskrivit dig. På hälsocentralen där jag jobbar åker de ibland hem till folk med akut psykisk ohälsa och omhändertar hen enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård). Det låter som hon är en solklar kandidat för detta. Kanske går det att ringa och prata med någon inom öppenpsykiatrin också och få råd hur ni ska göra - de lär ha varit med om liknande innan.
Framför allt: om din man älskar sin mamma så måste han ju ändå vilja att hon får hjälp. Hon mår ju inte heller bra! Antipsykotisk medicin, lugnande, någonting borde kunna hjälpa henne. Ni löser inte detta hur ni än pratar med henne, hon är sjuk och behöver medicinsk hjälp.
Om hon inte kan ta hand om sig själv o hemmet ser illa ut kan ni också socanmäla henne så man den vägen får upp ögonen för hennes hjälpbehov.
Lycka till!
Trots att det hela är lite tragiskt kunde jag inte låta bli att småle åt TS beskrivning av en fullständigt manisk tant som tar sig för att styra och ställa i andras hem. Det jag undrar är om någon alltid är hemma så att hon kan komma in, när som helst? Är det inte så att ni arbetar under dagarna? Då borde hon ju inte kunna komma in. Någon nyckel till ert hus ska hon inte ha, den får hon lämna tillbaka. Hon ska ringa innan hon dyker upp och kolla att det är OK. Jag hade nog satt mig vid datorn eller börjat arbeta med något, vad som helst, putsa fönster eller dammsuga, och bett henne hjälpa till. När hon kommer med sina påståenden hade jag bara sagt " Hm, Hm, jaja" och nickat. Sedan hade jag sagt: "Snart kommer min kompis, han vill visa sin nya pitbull-terrier så då kanske det är säkrast att du åker hem".
Det är din man som måste sätta stopp, arma stackare. Som du beskriver det låter han henne hålla på så här. Vem vet, kanske är det för att han vet vad som händer om han gör henne arg?
Tack för alla svar. Det var väldigt behövligt att ventilera mig och var ganska bra att skriva ner det (finns ju massa mer händelser men en ganska nära summering av det hela).
Senaste veckorna har varit väldigt tunga. Min man tyckte att det var det känslomässigt svåraste han har behövt höra när jag sa att hon inte ka komma hit mer pågrund av att jag mår för dåligt av henne och att jag inte är villig att lägga all min energi jag har på henne. Jag ser det som: varför hålla fast vid en relation när det bara gör en illa, oavsett om det är svärmor eller någon annan... Jag har som mål att må så bra som möjligt i mitt liv och det blir minst sagt svårt när situationen är som det är med svärmor. Jag och min man har bestämt att försöka med parterapi. Ska föröska att inte ha några förväntningar alls om det utan bara ta det som det kommer, kanske blir det bra eller så blir det inte det. Känns som rätt beslut just nu iaf. Just nu är det väldigt stelt här hemma mellan mig och min man, men ska försöka släppa detta nu för nu har vi gjort en del saker som kan göra situationen bättre. Dags för annat fokus och försöka göra stämningen bättre här hemma. Hur allt utvecklas med dessa åtgärder märker vi helt enkelt..
Tack igen!
Tack för alla svar. Det var väldigt behövligt att ventilera mig och var ganska bra att skriva ner det (finns ju massa mer händelser men en ganska nära summering av det hela).
Senaste veckorna har varit väldigt tunga. Min man tyckte att det var det känslomässigt svåraste han har behövt höra när jag sa att hon inte ka komma hit mer pågrund av att jag mår för dåligt av henne och att jag inte är villig att lägga all min energi jag har på henne. Jag ser det som: varför hålla fast vid en relation när det bara gör en illa, oavsett om det är svärmor eller någon annan... Jag har som mål att må så bra som möjligt i mitt liv och det blir minst sagt svårt när situationen är som det är med svärmor. Jag och min man har bestämt att försöka med parterapi. Ska föröska att inte ha några förväntningar alls om det utan bara ta det som det kommer, kanske blir det bra eller så blir det inte det. Känns som rätt beslut just nu iaf. Just nu är det väldigt stelt här hemma mellan mig och min man, men ska försöka släppa detta nu för nu har vi gjort en del saker som kan göra situationen bättre. Dags för annat fokus och försöka göra stämningen bättre här hemma. Hur allt utvecklas med dessa åtgärder märker vi helt enkelt..
Tack igen!
Tack för alla svar. Det var väldigt behövligt att ventilera mig och var ganska bra att skriva ner det (finns ju massa mer händelser men en ganska nära summering av det hela).
Senaste veckorna har varit väldigt tunga. Min man tyckte att det var det känslomässigt svåraste han har behövt höra när jag sa att hon inte ka komma hit mer pågrund av att jag mår för dåligt av henne och att jag inte är villig att lägga all min energi jag har på henne. Jag ser det som: varför hålla fast vid en relation när det bara gör en illa, oavsett om det är svärmor eller någon annan... Jag har som mål att må så bra som möjligt i mitt liv och det blir minst sagt svårt när situationen är som det är med svärmor. Jag och min man har bestämt att försöka med parterapi. Ska föröska att inte ha några förväntningar alls om det utan bara ta det som det kommer, kanske blir det bra eller så blir det inte det. Känns som rätt beslut just nu iaf. Just nu är det väldigt stelt här hemma mellan mig och min man, men ska försöka släppa detta nu för nu har vi gjort en del saker som kan göra situationen bättre. Dags för annat fokus och försöka göra stämningen bättre här hemma. Hur allt utvecklas med dessa åtgärder märker vi helt enkelt..
Tack igen!