Göra slut pga ekonomin?

Har du pratat med henne??

Varför låter du henne trampa på dig och era barn? 

Ja visst kostar det att separera och det är det känslomässiga jag är mest orolig över. Ekonomiskt skulle jag ganska snabbt få det betydlig bättre beroende på hur man räknar, hon skulle få halva kostnaden för bostaden som jag betalat kontant för men den förlusten har jag räknat med, hon är ändå mamma till mina barn, hade varit värre annars.

Problemet är att hon inte vill diskutera, i stort sett är det att köra hennes spår eller göra slut. 

Vad säger hon om du säger att det inte håller längre, att ekonomin nu som du ser det förstör ert förhållande och att du känner att om det inte ändras där behöver ni separera?

Om hon lever mkt på dina pengar idag är väl en separation inget hon vill heller?

Men tror du inte att hon kanske skulle vilja diskutera om hon inser att hon riskerar att förlora dig? Du kan ju sätta ett ultimatum om att hon måste förändra sitt ekonomiska beteende annars så är det slut, då har hon i det minsta en möjlighet att förbättra sig. 

Hon slösar genom att ofta köpa resor skriver TS
Är hon möjligen en tvångsmässig reseskrytmåns, en sådan som lägger ut mängder av bilder och text på diverse sociala medier för att tala om hur fantastiskt, underbart , härligt det nya resmålet är. Det finns gott om sådan resemissbrukare. En f d arbetskamrat till mig var det. Det var dyra resor vid jul, påsk, vinterlov, höstlov och weekendresor mittemellan och alltid utförligt dokumenterat på Instagram med massor av lyxskryt - ända tills verkligheten kom ikapp i form av kronofogdemyndigheten. Hon hade rest på kredit i stort sett hela tiden och bubblan sprack.

Är det det stuket på makan/sambon ska du nog dra illa kvickt. Men sörj för dina barn!

Hon misshandlar dig ekonomiskt. Du måste separera innan hon drar in dig i ett skuldträsk.

Kan du hitta annat boende nära? Har hon råd att behålla nuvarande boende? Måste bostaden säljas? Kan du kopa ut henne? Såna frågor kan du borja fundera på.

Tror du skulle behöva hjälp av någon med bodelning ts, för det låter som att hon kommer gräla till sig allt du har, även om din målsättning är att skydda dina pengar. 

Hur blir det med barnen? Kommer hon utpressa dig med att inte ha varann veckan som straff för att du vill separera? 
Ska hon ha barnen mer än du, kommer du få betala underhåll till henne. 

Tycker det verkar lite diffust vad du egentligen är missnöjd med och vad du önskar vore annorlunda.

Har ni så ansträngd ekonomi pga. dessa resor att det på sikt är ohållbart? Vägrar hon i så fall inse och ta konsekvenserna av ett sånt faktum?

Eller är du mer missnöjd med att du tycker att pengarna kunde prioriteras annorlunda och användas på något du skulle uppskatta mer? Vad skulle det i så fall vara? Är du irriterad över att du tycker att det är 'dina' pengar som 'slösas' bort? Har ni explicit kommit överens om att ni, trots tre barn, inte skall ha gemensam ekonomi? 

Hur som helst verkar det lite drastiskt att göra slut av denna anledning, med mindre ni verkligen är på väg att hamna i nästa säsong av Lyxfällan. Separation och varannan veckas boende är heller inte gratis, så tänk dig för om ni inte kan kommunicera och prioritera lite bättre, om det nu skulle vara så att det bara är ekonomin som är problemet mellan er.

Är väl ett problem om ens respektive komstant bränner mer pengar än det kommer in, så familjens buffert minskar löpande? Det kommer ju sluta med att pengarna tar slut. Vad händer då?

Jag har en vän som lämnade en kvinna med deras tre barn just pga detta. Hon var helt enkelt omöjlig på ekonomi.

Idag är han miljonär flera gånger om och hon kämpar fortfarande med sina avbetalningar. Hon har problem att förstå sånt som att om man begär faktura på småskitsummor så får man betala 29 spänn i fakturaavgift på kanske 17 olika smågrejer en månad och då blir det till sist pengar av det...

Så det är ju bra även för män att ha lite kvalitetstänk när de väljer förälder till sina barn, eller nåt.

Hon kommer alltså lämna dig om du stryper pengarna? Då vet du att hon inte älskar dig. Separera, helst igår. 

Jag har levt i en sådan relation men till skillnad från dig så var jag inte sparsam (då). Levde aldrig över mina tillgångar dock.
Kvinnan som blev mamma till mina barn har dock inget sinne för ekonomi så under tjugo års tid levde vi med att skjuta upp räkningar, prioritera vissa och förhandla med inkassobolagen om andra.
Kreditkorten maxade och när vi väl löste vår katastrofala ekonomi så skulle vi "unna" oss något "extra" vilket raskt kastade oss tillbaka i samma jävla sits.
Skall säg att vi båda hade rätt så bra löner, långt över medel men det hjälper ju inte när utgifterna alltid var större. Jag är medveten om att jag var en del av problemet; -"If you can't beat them, join them".
Det är väldigt destruktivt och fanns bara en lösning, vi skilde oss av flera anledningar men ekonomi var en av dem.

Trots ensamhushåll i villa med tre barn så lyckades jag hantera allt plus påbörja sparande. Så, några miljoner i övervärde på huset och två årslöner sparat på banken så har jag sinnesro. Med bra ekonomi så kan jag också se till att hålla utgifterna rimligt låga. Det är dyrt att vara fattig!
För mig är det trygghet att kunna möta oväntade utgifter t.ex. när värmepannan gick sönder utan att behöva leta finansiering först.
Men jag kan också "göra klipp", kommer den där resan, bilen eller båten med ett superattraktivt pris så kan jag ta tillfället i akt.

Jag känner igen TS fru i min exfru och hon kommer inte ändra sig. Finns tyvärr ingen annan lösning än att gå skilda vägar.

Jag var i samma situation med min ex-fru. Tänkte samma som TS, ska vi behöva göra slut för att hon inte kan hantera pengar.. kändes liksom lite sådär, är det ett giltigt skäl? Jag ville gärna vara med henne och skaffa barn tillsammans. Hjärtat ville det, samtidigt sa hjärnan att skaffa barn med någon som inte kan hantera pengar känns som en extremt dum ide.

För henne var shopping, kläder, smink etc det viktigaste och den mesta av hennes tid gick åt att leta upp kläder att köpa för att sen sälja på ebay för en bråkdel av priset - på så vis kunde hon i princip göra av med obegränsat med pengar utan att vår lilla lägenhet blev överfull.

Att försöka prata om det funkade inte heller, det blev ultimatum om att skiljas, att sluta ge henne pengar fick andra följder förutom stora bråk, hon skaffade sig kreditkort utan att jag visste om det, började sälja presenter hon fått av mig etc.

Som man är ju det här med pengar också lite knepigt, det är ju väldigt oattraktivt med en snål man etc.. vilket hon gärna påpekade, samt alla tjejer gillar kläder, vill du inte att jag ska se fin ut etc.

Hon handlade i mitt tycke ganska irrationellt också tex bodde vi utomlands där jag hade ett tillfälligt arbete med relativt hög lön, skulle vi flytta tillbaka till Sverige skulle jag tjäna mindre än hälften av vad jag hade utomlands. Ändå tjatade hon om att vi skulle flytta till Sverige. Märk att hon var inte svensk och hade aldrig bott i Sverige. Min lön i Sverige skulle vara runt 20 tkr netto (det här var ca 15 år sen) samtidigt som hon gjorde av med 10-15 tkr på kläder varje månad.. det skulle ju aldrig funka, bråken skulle ju eskalera än mer när jag skulle bli tvungen att hålla tillbaka pengarna till henne.

I slutändan flyttade hon till Sverige för att studera där och jag pendlade. Hon bodde gratis i min bostad i Sverige, fick fullt studiemedel samt några tusen av mig. Försökte förklara att om man är student och tar fullt studentlån kanske man inte ska köpa en kaffelatte för 45 kr varje dag. Men jag var ju bara elak och kontrollerande.. stämningen mellan oss var inget vidare på slutet, hon ville inte ha sex med mig eftersom jag var så oattraktivt snål.

Därför blev jag väl snarare lättad än ledsen när jag upptäckte att hon hade ett annat förhållande vid sidan av. Även om hon sa att det var slut och det var inget mellan dem.. hon ville ju gärna att jag försörjde henne med bostad och lite extra pengar. En tid senare ploppade det ut ett barn, så jag är ganska säker på att hon lurades lite med mig..

Att bli kallad snål blir jag också, då svarar jag att vad är hon då om jag betalar allt, blir alltid bråk när jag svarar så. 

Men jag velar extremt mycket, skulle vi göra slut nu skulle jag t.ex bli singel i väldigt många år..

Varför?
Jag trodde också det men om du tar ansvar för dig själv, har hyfsad ekonomi och sköter om dig så finns det ganska många kvinnor som är på jakt efter en sådan man.
Det sämsta du kan göra är att låta rädslan styra dig, då kommer du aldrig kunna arbeta för att det skall bli bättre.

Om hon vägrar följa en rimlig budget eller diskutera ekonomi som en vuxen så har hon gjort sitt val.
Beklagar, och jo, det kommer vara tufft att bruta upp, men det låter som du redan varit ganska ensam i förhållamdet. Du kommer klara dig. 

Inte så konstigt att det blir bråk när ni båda har ett så barnsligt sätt att argumentera. Har ni uttryckligen kommit överens om att ni inte har gemensam ekonomi trots att ni har tre barn? Om inte får du nog räkna med att det blir bråk om du kommer med såna repliker som att det är 'dina pengar'.

Där får du nog skärpa dig lite grann och om du vill diskutera ekonomi får du göra det på ett mer vuxet sätt tex. med en genomgång av intäkter och utgifter senaste året. Om dessa inte balanserar får ni med det som utgångspunkt lägga en budget och börja diskutera vad ni kan prioritera bort. 

Om du vill separera så gör det åtminstone av rätt anledning. Att separation skulle vara ett ekonomisk klipp är inte det som dom flesta upplever, speciellt inte om dom har tänkt sig ha ett annat förhållande senare.

Jag tycker att du ska boka tid för parterapi/familjrådgivning och prata om detta tillsammans med en tredje part. Det är väldigt viktift att din sambo förstår hur detta stressar dig och att du till och med funderar på att lämna relationen pga detta. Det kan också vara läge att träffa en budgetrådgivare som kan sätta sig och förklara saker för din sambo så att hon förstår. Lycka till!

Visade hon inga tecken på att hon hade en annan inställning till pengar och spenderande innan ni flyttade ihop och skaffade barn?

jag var gift med en man som var spenderare och aldrig hade koll på något ekonomiskt. Han tyckte han hade en bra lön och då var han värd den där svindyra grejen (som bara var rolig för honom). Att jag hade minst lika bra lön reflekterade han inte över, vadå jag kunde ju också unna mig saker om jag ville. Han kollade aldrig av hur den gemensamma ekonomin såg ut och det gjorde att det aldrig fanns pengar för mig att vara spontan med och jag fick alltid vara den tråkiga som sa nej till allt.

nu är vi skilda av andra anledningar och min ekonomi är superbra, medan hans är i botten. Det är superskönt att slippa den respektlösheten och slippa vara tråkmånsen som håller tillbaka.