• Bendula90

    Familj efter 12 år

    Jag och min sambo har varit tillsammans i snart 13 år. 


    Vårt förhållande har varit både bra och dåligt genom åren och flera gånger har jag pendlat mellan djup förälskelse och viljan att lämna. Jag har länge längtat efter familjelivet med honom men han har inte varit redo säger han.
    Nu efter 13 år så bestämde jag mig för att jag ville lämna, hade fixat lägenhet och sparat pengar under en tid för att vara förberedd. När jag berättade så blev han förkrossad och lovade att ändra sitt beteende och han ville ha barn nu på en gång. Han berättade att viljan till barn och familj har funnits där länge men att han inte har sagt något.
    Första 2 veckorna svävade vi båda på rosa moln, hade jätte bra sex och planerade för att bli gravida. Jag har bokat tid hos barnmorskan att ta ut sprialen. 
    Men nu har allt lagt sig och jag känner mig deppig. Jag hade så många planer för mitt kommande singelliv, lägenhet, bättre kontakt med vänner och familj, egna aktiviteter. Nu skulle jag göra allt som jag missat. 
    Nu vet jag inte vad jag ska göra. Ska jag bli gravid med honom med vetskapen om att behöva vara kvar i förhållande flera år till. Hans inställning till familj är att man håller ihop och löser sina problem själva inom familjen. Att separera när man har barn är oacceptabelt. 
    Han är 38 och jag 34, han vill inte ha någon annan än mig och vill inte börja om från start med någon ny. Det känns brutalt att ha lagt 13 år på ett förhållande och sen är det slut precis när vi ska börja det. 
    Nu är frågan, vad ska jag göra??? Är så kluven.
  • Svar på tråden Familj efter 12 år
  • Anonym (Barn eller inte)

    Det kanske bara är jag. Men jag tänker att det här kan va din chans att få barn. Kanske ska du låta barnfrågan avgöra? 

  • Anonym (Reality check)
    Anonym (Barn eller inte) skrev 2023-07-20 21:06:50 följande:

    Det kanske bara är jag. Men jag tänker att det här kan va din chans att få barn. Kanske ska du låta barnfrågan avgöra? 


    Fattar inte du att han bara säger så för att lura ts till att stanna?? Han vill egentligen inte ha barn, sedan kommer han dra på det, sedan kanske ts blir gravid mot hans vilja eller att han ändå erkänner att han inte vill och så har ts slösat något år till. Inte värt det! Han har redan klart och tydligt visat vem han är och vad han vill. Jag tänker att det här inte alls är någon chans att få barn, och då borde det finnas lämpligare killar, såna som faktiskt vill!
  • Anonym (Precis)
    Anonym (Barn eller inte) skrev 2023-07-20 21:06:50 följande:

    Det kanske bara är jag. Men jag tänker att det här kan va din chans att få barn. Kanske ska du låta barnfrågan avgöra? 


    Tänkte precis samma. Kan vara nu eller aldrig, så viktigt att fundera över det också. Hur viktigt är det med barn TS?
  • Anonym (X)

    Om ni har problem i relationen nu så blir det 100 gånger värre när ni fått barn. Det kommer inte bli en bra miljö för ett barn att växa upp i och du kommer må fruktansvärt dåligt över att du utsätter eventuella barn för era bråk. Eftersom ni kommer ha delad vårdnad blir det mycket svårare för dig att separera. Lämna honom nu och krångla inte till det. 

  • Anonym (Lena)
    Lönnsirap skrev 2023-07-19 13:22:34 följande:

    Att skaffa barn ska väl göras för att man vill, inte för att undvika separation, eller för att X antal år gått.

    Personligen hade jag hellre startat en familj med någon annan. Det kanske är dumt, men jag tänker att 3-5 år är en lämplig tid att vänta. Inte över 10 år.


    Jag tycker du säger emot dig själv lite med ett tidsintervall samtidigt som antalet år inte ska av göra. Jag tycker att det är individuellt. Träffas man i tidig 20 års-ålder eller tidigare är det inte orimligt att vänta i över 10 år, det har vi och några par vi känner gjort. Vi hade inte bråttom med den biten. Det viktiga är att man är överens.
  • Anonym (Reality check)
    Anonym (Lena) skrev 2023-07-20 22:06:29 följande:
    Jag tycker du säger emot dig själv lite med ett tidsintervall samtidigt som antalet år inte ska av göra. Jag tycker att det är individuellt. Träffas man i tidig 20 års-ålder eller tidigare är det inte orimligt att vänta i över 10 år, det har vi och några par vi känner gjort. Vi hade inte bråttom med den biten. Det viktiga är att man är överens.
    Om båda är överens ja. Inte som i ts fall att killen förhalar i tolv år.
  • Anonym (XXX)

    Du är så pass gammal nu, att jag tror att du har lämnat beslutet att bryta upp till för sent i livet. Fertiliteten börjar minska runt 32, vid 35 dippar den rejält, och sedan går den raskt nedåt för varje år. Vid 42 ska man ha stor tur om man både blir gravid och går hela vägen till ett friskt och levande barn. (Det är dom som lyckas i högre åldrar som man ser, övriga tiger och lider. Nuförtiden använder många av de äldre mammorna dessutom donerade ägg och IVF, men det avslöjar de aldrig. Det ger en falsk bild av att det går självklart lätt att skaffa barn runt 40, och ännu senare.)

    Det kan ta tid att träffa en ny man - och det måste både vara en man som är bra pappamaterial, och som vill ha barn inom en inte alltför avlägsen framtid. Män i den åldern som är lämpliga för dig, har ofta redan de barn som de vill ha, eller alternativt så är de helt på det klara med att de inte vill ha några. Förutom då, att få män i den åldern är singlar. 

    Och sedan behöver man vara tillsammans (helst bo ihop) i minst två år innan man blir gravid, för att vara säker på vem han är, hur han är, hur han reagerar i olika situationer. För din egen skull men främst för barnets skull. Pappors rättigheter till sina barn är ju mycket starka i Sverige. Om du skiljer dig från mannen, blir du tvungen att lämna ut barnet till honom på umgänge - han och barnet ensamma. Tänk Tintin-fallet t.ex.! 

    Så om vi säger att du går nu, sedan träffar du en man om två år, och två år senare börjar du försöka bli gravid. På grund av din ålder, så tar det ett år. Då är du 39. I så fall får du ett barn, men med stor sannolikhet inte två. Och ett barn också bara om allt går i lås på vägen. 

    Mannen du har känner du åtminstone. Han låter inte så kul ärligt talat, men du vet i alla fall att det fungerar att leva med honom, och att han inte är någon galning eller fullkomlig idiot. Många kvinnor som lämnar sina män för att söka Drömprinsen, upptäcker nämligen att det bara finns grodor därute... den ena värre än den andra. 

    Du måste nog göra klart för dig hur stark din barnlängtan är. Är den stark, så bör du stanna och sätta igång med Familjen AB nu. För du har nästan ingen tid kvar att vinka på. Men om du även kan tänka dig ett liv utan barn, så ska du gå. 

  • Anonym (XXX)
    Men käre värld! GLÖM mitt tidigare svar (synd att man inte kan radera sina egna inlägg här, när de inte är aktuella längre). Självklart ska du inte skaffa barn med honom. Konstigt att du inte nämnde något av detta i den här tråden? Det gick ju inte att ge något vettigt råd när man inte hade den informationen. 
  • Bendula90

    Han reagerade på ett sätt som jag inte alls hade väntat mig och då blev det väldigt svårt att lämna. Sen dess så har han fyllt mitt huvud med massor av kärlek, omtanke och drömmar.
    Och det är ju som (XXX) skriver, honom känner jag och jag vet hur han är. Det är praktiskt och vardagligt, en trygghet som man vet hur den fungerar. Jag har bara varit singel under ett par korta stunder och aldrig bott själv. 
    Har man en partner som bryter ihop och inte accepterar en seperation så blir man direkt matad med känslor, allt för att man ska bli svag och inte lämna. Det är också svårt att gå runt och vara sur och arg när man också bara vill krypa in och bli omfamnad och få kärlek. 

  • Anonym (XXX)
    Bendula90 skrev 2023-07-21 07:59:12 följande:

    Han reagerade på ett sätt som jag inte alls hade väntat mig och då blev det väldigt svårt att lämna. Sen dess så har han fyllt mitt huvud med massor av kärlek, omtanke och drömmar.
    Och det är ju som (XXX) skriver, honom känner jag och jag vet hur han är. Det är praktiskt och vardagligt, en trygghet som man vet hur den fungerar. Jag har bara varit singel under ett par korta stunder och aldrig bott själv. 
    Har man en partner som bryter ihop och inte accepterar en seperation så blir man direkt matad med känslor, allt för att man ska bli svag och inte lämna. Det är också svårt att gå runt och vara sur och arg när man också bara vill krypa in och bli omfamnad och få kärlek. 


    Men du är ju hjärntvättad, medberoende. Det är inte kärlek när man blir slagen en gång i månaden! Tänk om han slår dig när du är gravid! Jag känner en kvinna, vars karl sparkade ihjäl hennes barn i magen! (Det var hans barn också, sådant behöver inte betyda något för denna typ av män.)

    Och tänk om han ger sig på ert barn när det är fött! Han kan t.ex. bli svartsjuk på barnet, för att du ägnar så mycket tid åt det. Och när du väl är gravid med honom sitter du fast, för pappor har så starka rättigheter till sina barn i Sverige. Om du lämnar sedan, kommer du ändå att vara tvungen att lämna ut ditt barn ensamt till honom! Han kan straffa dig genom att misshandla eller till och med mörda barnet! Tänk Tintin-fallet i Luleå! Så rädd den lille pojken måste ha varit innan han dog!

    Du ska gå NU medan du är fri! Ta hjälp av kvinnojour och polis, det är det de är till för!
  • Anonym (?)

    Så du ska skaffa barn nu, med mannen som slår dig? Hur tänker du egentligen? Har du ingen familj, kollega, chef, släkting att ta stöd av?

  • Anonym (limlam)
    Bendula90 skrev 2023-07-21 07:59:12 följande:

    Han reagerade på ett sätt som jag inte alls hade väntat mig och då blev det väldigt svårt att lämna. Sen dess så har han fyllt mitt huvud med massor av kärlek, omtanke och drömmar.
    Och det är ju som (XXX) skriver, honom känner jag och jag vet hur han är. Det är praktiskt och vardagligt, en trygghet som man vet hur den fungerar. Jag har bara varit singel under ett par korta stunder och aldrig bott själv. 
    Har man en partner som bryter ihop och inte accepterar en seperation så blir man direkt matad med känslor, allt för att man ska bli svag och inte lämna. Det är också svårt att gå runt och vara sur och arg när man också bara vill krypa in och bli omfamnad och få kärlek. 


    Som någon redan har skrivit i tråden är du medberoende och hjärntvättad. Han använder något som kallas för future faking, det är psykologiskt knep(manipulations teknik) som personer med personligheter störningar och andra manipulativa personer använder för att kontrollera. Han vill få dig att stanna kvar i förhållandet. Han fyller dig med drömmar nu ja  och är extra kärleksfull, men det kommer försvinna när han är säker på att han har dig på kroken. Får du barn med honom, kommer det bli svårare för dig att lämna honom och sådana personer som honom blir aldrig bättre, utan det är snarare vanligare att beteendet förvärras. 
  • Anonym
    Bendula90 skrev 2023-07-21 07:59:12 följande:

    Han reagerade på ett sätt som jag inte alls hade väntat mig och då blev det väldigt svårt att lämna. Sen dess så har han fyllt mitt huvud med massor av kärlek, omtanke och drömmar.
    Och det är ju som (XXX) skriver, honom känner jag och jag vet hur han är. Det är praktiskt och vardagligt, en trygghet som man vet hur den fungerar. Jag har bara varit singel under ett par korta stunder och aldrig bott själv. 
    Har man en partner som bryter ihop och inte accepterar en seperation så blir man direkt matad med känslor, allt för att man ska bli svag och inte lämna. Det är också svårt att gå runt och vara sur och arg när man också bara vill krypa in och bli omfamnad och få kärlek. 


    Men det är ju klassiskt, nästan alla män som använder våld mot sin partner är världens underbaraste och charmigaste när separation kommer på tal. Det finns inga som är så bra på att be om förlåtelse som män som misshandlar.
    Sedan börjar helvetet om från början.
  • Anonym (Reina)

    Du ska stå fast vid ditt beslut att lämna. Att få barn med en person man har en dålig relation med är riktigt, riktigt, riktigt dumt. Då förstör man nämligen inte bara sitt eget liv utan även livet för ett litet barn. 

  • Anonym (Lämna)

    Du är medberoende som de andra skriver. Du måste lämna.
    allt det där med barn mm är bara för att få dig att stanna och kommer bara göra ert liv tillsammans värre. Vill du ha barn så skaffa det på egenhand... sen efter du lämnat honom,Då slipper du bli psykiskt misshandlas resten av livet av denna man (vilket han kommer göra även om du lämnar honom senare då ni måste ha kontakt angående barnet). Ingen sån här relation blir bättre, varken av barn eller "uppvaknande från hans sida".

    stå fast vid ditt beslut att lämna.

  • Anonym (!!!)

    Det är illa nog att du vill utsätta dig själv för misshandel.. och kalla honom kärleksfull..

    MEN.. utsätt inte ett barn för detta! Såna här fall borde kunna orosanmälas innan katastrofen är ett faktum..

  • Elin pelin
    Bendula90 skrev 2023-07-21 07:59:12 följande:

    Han reagerade på ett sätt som jag inte alls hade väntat mig och då blev det väldigt svårt att lämna. Sen dess så har han fyllt mitt huvud med massor av kärlek, omtanke och drömmar.
    Och det är ju som (XXX) skriver, honom känner jag och jag vet hur han är. Det är praktiskt och vardagligt, en trygghet som man vet hur den fungerar. Jag har bara varit singel under ett par korta stunder och aldrig bott själv. 
    Har man en partner som bryter ihop och inte accepterar en seperation så blir man direkt matad med känslor, allt för att man ska bli svag och inte lämna. Det är också svårt att gå runt och vara sur och arg när man också bara vill krypa in och bli omfamnad och få kärlek. 


    Just därför hade du behövt vara singel. Jag tror att det är viktigt att man känner sig själv och är trygg i sig själv, och det är svårt att få den kunskapen om man aldrig varit själv och behövt lita på enbart sig själv. Oavsett vilket är det oansvarigt att medvetet ge ett barn en uppväxt med en sådan förälder.
    Snälla lämna, han hjärntvättar dig och det är inte lätt att faktiskt lämna men det är rätt beslut i slutändan, han drar ner dig. Du kan - och förtjänar att må bättre!
  • Anonym (E.)

    Du kommer kunna skaffa barn ingen fara. Du kan frysa ner ägg så snart som möjligt och sedan leta man eller bli gravid genom sperma donator. Men du ska ju definitivt inte vara kvar med en man som misshandlar dig gode Gud. Eller skaffa barn med honom. Bättre att du går och tar vara på ditt liv och dig själv.

Svar på tråden Familj efter 12 år