• Anonym (Förälder)

    Barn ute själva på gården

    På min gård verkar det vara standard att barnen är ute själva från 4-5 års ålder. Jag följer fortfarande med min 7åring ut. Både för att ha koll och för att jag själv vill vara ute också när det är fint väder.

    Tyvärr blir det ofta så att eftersom inga andra föräldrar är ute så är det jag som måste hantera allt och barnen är på mig mycket. Ett av dem kommer och rotar i min väska bland annat. Mitt barn blir också mer svårhanterlig när andra barn är med, jagar och bär runt på katter, springer på parkeringen, springer bakom huset där det finns huggorm etc eftersom de andra gör så och ingen annan förälder finns där för att säga till.

    När bara vi är ute kan jag utan problem sitta och läsa medan barnet leker. När de andra är ute så måste jag hålla koll och springa hela tiden.

    Detta har gjort att jag inte gärna är ute i parken här. Vi går istället iväg till andra lekparker. Mitt barn vill också ibland leka själv, vilket de andra barnen inte förstår.

    Jag saknar att kunna sitta ute i parken utan att vara barnvakt åt 3-5 andra barn. Ska jag behöva sitta inne och häcka som alla slö-föräldrar eller vad ska jag göra?

  • Svar på tråden Barn ute själva på gården
  • Anonym (Förälder)
    Anonym (Med) skrev 2023-07-24 18:28:49 följande:
    Barn ute själva på gården

    Enligt mig är det för tidigt att barn är ute själva när de är 4-5 år gamla.
    Jag har jobbat på förskola flera år. Där skulle man självklart ALDRIG lämna barn i den åldern själva ute på gården. Även om någon skulle se dem från ett fönster eller så...
    Det är jätteviktigt med närvarande vuxna. Bara att det är vuxna i närheten gör att barn "tänkter till" och beter sig bättre.
    Och jag har ofta samma problem som du. Jag är med mitt barn ute jämt. Ibland på avstånd men ofta med i lek. Andra barn börjar då "flockas" runt oss. Då de verkar uppskatta en vuxen som styr upp håller igång leken. Det gör även att barnen kommer ihåg att träna på turtagning och fler barn vågar säga ifrån då de får stöd av en närvarande vuxen.
    Eftersom jag ofta är själv vuxen bland många barn får jag också se de små fula saker barn gör då deras föräldrar inte ser. Knuffas, gå före, kasta sand, säga lite nedlåtande saker. Så fort se ser att man tittar på dem blir de väldigt medvetna att de gör fel och backar.
    Barn behöver närvarande vuxna.


    Ja jag håller med, det behövs närvarande vuxna som ser vad barnen gör. När man märker att barnet kan hantera att vara ute själv, dvs inte hittar på dumheter, så kan man låta det vara själv. Barnen här på gården släpade häromdagen med sig en katt (inte deras) upp i rutschkanan. Då tycker jag inte att man är mogen för att vara ute själv. En hel del bråk och skrik blir det också. Barn får ju också igång varandra på grejer som de inte bör göra vilket man bör ha i åtanke. Att föräldrarna sticker ut huvudet genom fönstret någon gång ibland hjälper inte. Man behöver vara fysiskt där. Och ja, att de flockas runt den enda vuxna som finns i närheten tyder ju också på att de egentligen vill ha det.

    Därför är jag fortfarande med mitt barn ute, även om de andra grannarna som haft ungarna springande vilt sen 3års ålder kanske tycker att det är konstigt. 
  • Anonym (Natacha)

    Från någon annan kultur?

  • Anonym (inte själva)

    En sak jag gjort TS är att när jag haft fika med mig och de frågat är att jag har sagt att jag har bara det här och det här men om de frågar sin mamma och pappa om de får lov att ta? Inga allergier? Mitt vad det är har det blivit så att det har blivit en picknick då barnen sprungit hem och alla tagit med sitt och så har de skiftat om osv och då har föräldrarna också deltagit vad som ska med ut och det har blivit en gemenskap. Nästa gång har någon annan bjudit (men barn alltid kommit och frågat först om okej och får lov att ta?). Vill jag inte ha uppmärksamheten på mig så har jag inte suttit där med någon lockande fika för det är som att sticka det i ögonen på de andra barnen, vi har nära vårt hem, då kan vi ta vår fika där istället. 

    Jag har sett mindre än 4 åringar själva på gårdar. Jag är uppvuxen på gård själv. Jag vet precis hur det är. Jag är uppvuxen med att man delar med sig av mat och kakor och att det turas om. 

    Om du kan försök att se fördelarna med det, tro mig, de kommer sedan även om du inte ser det nu alltid. Ditt barn kommer vara mer tryggt och mer sedd med hjälp av de andra barnen senare och barnen kommer alltid säga ett glatt hej till dig var ni än råkar träffa på varandra och säga "det där är xxxx 's mamma" till det andra barnet som är med som inte vet, som att det är något positivt. 

  • Anonym (?)

    Dessa barn som är ute själva har inte föräldrar med svensk påbrå gissar jag? Jag själv har arbetat i ett område där det inte bodde många svenskar, och barnen var ute och lekte själva i samma ålder du beskriver, 6 åringar fick passa sina yngre syskon som var 3 osv osv.

  • Anonym (Natacha)
    Anonym (?) skrev 2023-07-24 22:34:31 följande:

    Dessa barn som är ute själva har inte föräldrar med svensk påbrå gissar jag? Jag själv har arbetat i ett område där det inte bodde många svenskar, och barnen var ute och lekte själva i samma ålder du beskriver, 6 åringar fick passa sina yngre syskon som var 3 osv osv.


    Rätt så vanligt som jag har förstått.
  • Anonym (inte själva)
    Anonym (?) skrev 2023-07-24 22:34:31 följande:

    Dessa barn som är ute själva har inte föräldrar med svensk påbrå gissar jag? Jag själv har arbetat i ett område där det inte bodde många svenskar, och barnen var ute och lekte själva i samma ålder du beskriver, 6 åringar fick passa sina yngre syskon som var 3 osv osv.


    Jag har sett blandat, behöver inte vara knutet till annat ursprung. Sett också tvärtom de mammor, pappor av utländsk bakgrund som varit som hökar om sina barn. 
  • Anonym (Förälder)

    De är inte från en annan kultur. De på gården som kommer från en annan kultur har koll på sina barn och är med dem ute. 

  • Anonym (K)

    Det beror på hur man bor. Vi bor på en gård som är instängd bland husen. dock kan bilar köra men dom kör väldigt sakta. 


    det är låghus och alla har balkongerna mot gården. 


    vi lämnade barnen själva med uppsikt när dom iaf var 7 år. Då gick barnen t.o.m. själva till skolan, likaså gjorde jag. 


    jag tycker att dagens föräldrar är så oroligt rädda för allt och skapar barn som blir osäkra och osjälvständiga.


    dock var vi ofta ute på gården för att det var trevligt. Men minns också att man fick passa andras yngre barn vilket inte var så kul. Dom var alltid på en med och skulle äta allt man hade. 

  • Anonym (K)

    Obs nu menade jag inte att du ts skapar osäkra barn. Men jag har kompisar som vart väldigt rädda och kanske lät dom vara ute på gården först vid 11 år. Väldigt osjälvständiga Och vågade knappt göra nåt utan förälder.  

  • Anonym (Förälder)
    Anonym (K) skrev 2023-07-24 23:52:51 följande:

    Obs nu menade jag inte att du ts skapar osäkra barn. Men jag har kompisar som vart väldigt rädda och kanske lät dom vara ute på gården först vid 11 år. Väldigt osjälvständiga Och vågade knappt göra nåt utan förälder.  


    Att man vill ha koll handlar ju inte bara om rädsla även om det är en del. Jag vill inte att mitt barn ska bli påkörd eller biten av en huggorm på baksidan av huset. 

    Men det handlar också om att lära om rätt och fel. Att man är där för att lära ut att man inte släpar upp någon annans katt i rutschkanan, är dum mot någon kompis, tar sönder saker eller vrålar som om det var aphuset på Skansen och stör grannarna. 

    Det handlar kanske inte alltid om ålder utan om att barnet måste ha lärt sig vissa saker innan det är moget att vara ute själv. Och umgänge också. Jag skulle nog våga släppa ut mitt barn själv, men inte om de andra barnen är där eftersom jag vet att regler lättare glöms bort då.
  • Anonym (K)
    Anonym (Förälder) skrev 2023-07-25 00:13:47 följande:
    Att man vill ha koll handlar ju inte bara om rädsla även om det är en del. Jag vill inte att mitt barn ska bli påkörd eller biten av en huggorm på baksidan av huset. 

    Men det handlar också om att lära om rätt och fel. Att man är där för att lära ut att man inte släpar upp någon annans katt i rutschkanan, är dum mot någon kompis, tar sönder saker eller vrålar som om det var aphuset på Skansen och stör grannarna. 

    Det handlar kanske inte alltid om ålder utan om att barnet måste ha lärt sig vissa saker innan det är moget att vara ute själv. Och umgänge också. Jag skulle nog våga släppa ut mitt barn själv, men inte om de andra barnen är där eftersom jag vet att regler lättare glöms bort då.
    Ja, barn är olika. Deras kusin stack alltid i väg. Hon ville alltid hitta på bus Och att det skulle hända grejer. Henne hade jag inte vågat släppa med blicken vid den åldern. 
  • Fins Mamma

    Jag tänker att allt beror på storlek på gård också. 
    Min 5åring får bara ute själv, vi bor iof längst ner med en trappa från balkongen så är tillgängliga snabbt.
    Vi bor i en av 13 lägenheter varav det finns baranågra barn i hennes ålder. De är sällan ute samtidigt. 

    Äldre tjejen fick vara ute själv i denåldern också. Då bodde vi på ananna plats men få andra barnute och hela tiden under uppsikt (bodde längst ner där också). 

    Hade vi bott på en större gård med fler barn hade jag varit med ute. Nu går vi oftast iväg till lekparker men min 5åring  älskar att pyssla så vi är nog väldigt mycket en inne-famiöj 😊

    Jag tror mycket handlar om omständigheter 


    ?
  • Anonym (Anna)

    Vem skicka ut sin lilla 4åring ensam utomhus?! Ja herregud, skulle aldrig ens drömma om det. Då kan ju vad som helst hända. Min flicka är snart 4, henne har jag ögonen på jämt. 

  • Elin P

    Kanske föräldrar med egna problem som inte orkar med att passa sina barn? Det är ju en bekväm lösning att skicka ut dem själva, och speciellt om du sitter där och kan passa dem. Olika föräldrar har ju också olika uppfattning om när barn kan göra saker själva och lämnas utan tillsyn. Som exempel kan jag ta klasskompisar till mina stora barn. En del har fått gå själv till skolan och vara hemma ensamma vid 7-8 år medan andra har kunnat vara 12 år och föräldrar följer med överallt. 

    Jag skulle nog ha valt att ta med mitt barn någon annanstans ifall jag inte orkade vara extra dagmamma till de andra barnen. Är det riktigt illa så kanske du ska göra en orosanmälan?

  • Anonym (Olika individer)

    Det går inte att dra alla över en kam när det gäller ålder.  
    Har ett barn på 5 år som är hemma själv när jag handlar (vi bor nära affärer). Hen hade Gärna varit själv mycket längre.
    Äldre syskonet var själv hemma ibland från 7års ålder. 
    Hade de inte velat så hade de fått följa med men här blir 5åringen arg när jag behöver ha med hen för jag ska handla på annan plats som tar mer än 10-15 minuter.  Hen vill vara hemma. 

    Allt handlar om individernas uppfostran. Jag hade inte låtit mina barn vara själv ute om de betett sig så som dina grannarna gör dock

Svar på tråden Barn ute själva på gården