Bonusmamma som tröttnat på tonårsbonusarna

Tror att de flesta med tonåringar upplever hopplösa saker, oavsett om det är egna eller bonusar. Men sina egna står man lättare ut med eftersom man älskar dem så jäkla mycket..... Jag brukar skoja om att jag inte kan hitta någon man att flytta ihop med så länge som min yngsta son bor hemma. För han är hopplöst slarvig och driver mig till vansinne med disk på rummet, blöta handdukar och allmänt egocentriskt beteende. (Men han är bäst på massa andra sätt. <3)

Det jag menar är att du kanske måste bita ihop och stå ut för att få det att fungera. Låt barnens pappa göra det extrafix och tjat som kanske krävs. Satsa krutet på att kräva det grundläggande för att kunna bo ihop. Annars kanske ni kan prova att vara särbo några år tills de flyttar. 

Varfor lagar ni inte mycket till middag och så kan den som vil ha 'riktig mat' värma rester till lunch nästa dag.

Vad hade barnen ätit om ni inte bott ihop och mannen jobbat medan barnen är hemma?

fyll skåpen med snabbnudlar och frysen med billys pizza så får dom själva göra sin lunch. Tonåringar är otacksamma och driver även sina biologiska föräldrar till vansinne, bättre och inte lägga energi på det om det stör dig. Gillar dom inte din vegetariska soppa så får dom själva fixa sin lunch. Gör vad du känner för.

Varför fixar du extra till dem? En 15-åring och en 18-åring ska kunna fixa mat själva, i alla fall enklare rätter.

Sluta dadda med dem! När du lagar, gör du så att det räcker till alla. Passar inte maten, får de fixa eget. De är inga bebisar.

Du skriver att du inte vill vara passopp och hotellvärdinna. Sluta vara det då?

Det är inte all dagar vi lyckas laga 12 portioner mat på kvällen och är det något som är gott försvinner det under natten. Av gårdagens falukorv, pasta och stuvad vitkål fanns det nästan bara vitkål kvar idag för det tyckte bara vi vuxna om. 

12 portioner? Ni är väl 6 om jag har räknat rätt. Visst, tonåringar äter mycket om de gillar maten. Det får man leva med. Men tänk inte, som någon skrev, att det måste räcka till nästa dag.

Laga samma till alla. Passar det inte får tonåringarna fixa eget. Då kan ni spara det som blir över. Gillar de maten, lär den gå åt, men det märker ni.

Man lagar så det finns en portion var kvar, och säger det ska vara till lunch nästa dag. Har de svårt att forstå instruktioner? Blir man inte mätt på en portion äter man t ex hårdbrodmackor till.

Om ni har sagt att det är fil och macka till lunch som gäller så stå fast vid det. Låt dem bli sura. De kan laga mat själva om de vill ha. 

Du står i en omöjlig situation. Din sambo blir alltså sur om du inte är passop för hans barn. Tummen ner för honom. Han borde åka och köpa en säck billypzza och säga åt dem när de surar. Istället får du bannor för att du inte står beredd vid spisen. 
Jag kan bara ge dig rådet att fortsätta vara särbo. Annars slutar det med att du blir utbränd och bitter. 
Lägg din energi på dina barn och din yrkeskarriär. Unna dig egentid istället för att få merjobb med bonusar.

Sambon får fylla upp frysen med billys panpizza och gorbys piroger. De är tonåringar. Tobåringar äter inte vegetariskt. Skit invald de äter. Hans issue. Inte ditt.

Ja det är kämpigt när en sambo inte tar tillräckligt ansvar för sina barn och det går ut över en själv. Det tråkiga blir ju som du känner att du är trött på hans barn, dvs missriktat. Det är hans beteende och brist på ansvar som ger dig merjobb, det är honom du ska vara trött på. Han ska ställa sig och laga den där extramöte eller säga att detta är vad som bjuds eller lära dem att laga nåt själva....

Du har alltså blivit tillsammans med en man som blir sur på dig för att du inte går med på att vara en oavlönad betjänt åt hans nästan vuxna barn?

Hjälp.

Bonusar eller inte, äter man inte det som bjuds får man fixa sin egen mat. Det ska man klara när man är tonåring.

Det är p.g.a. dylika trådar jag anser att man bör komma överens om vilka rutiner som ska gälla kring bonusbarnen INNAN man flyttar ihop. 

Jag föreslår att du slutat laga mat till lunch och hänvisar tonåringarna till fil och mackor eller laga egen mat. Börja redan i  morgon! blir det bråk stå på dej ! Vad kan de göra åt saken förmå dig att laga mat med tvång ?

Jag vet vad jag skulle göra. Åka hem till första bästa vän eller släkting och haven skön sommar med någon som gick att resonera med. Alternativt låna ett hus bara för mig och mina barn. 

Din sambo får laga mat till sina barn. 

Hur går det ts?