Anonym (Q45+) skrev 2025-09-29 12:01:34 följande:
Det brukar ibland, eller väldigt ofta, bli uppenbart att vissa aldrig klarar förstå eller ens vill försöka acceptera att andra människor har andra intressen och ser annorlunda på livet än vad de själva gör.
Vissa kan bara utgå från sig själv. Från sitt eget synsätt som uppenbarligen är allt annat än öppet, vissa verkar känna något märkligt behov av att förfasa sig och vara nedlåtande mot andra människor och deras sätt att leva sina liv,
trots att det jag gör på inget sätt påverkar dem.
Jag väljer ha ett öppet sinne, jag kan förstå och acceptera att andra, de mer inskränkta, väljer leva sitt liv på ett annat sätt och har helt andra intressen än jag.
Jag och vi om ett par älskar varandra och vi älskar livet, vi väljer att se positivt på tillvaron och på andra människor. Jag och vi har roligt, upplever omväxling, spänning och njutning, jag väljer ta vara på livets glädjeämnen och ta vara på chanser som livet erbjuder mig.
Jag älskar det.
På vilket sätt kan mitt sätt att leva mitt liv, hur kan mina egna personliga intressen, påverka de inskränktas så negativt?
De känner mig inte, vi träffas aldrig, inget som jag gör kan påverka dem på något sätt.
Jag förstår och accepterar dem och deras sätt.
Varför är de så inskränkta att de inte har förmåga acceptera eller ens försöka förstå att andra människor väljer leva sina liv på andra sätt och har andra intressen än de själva?
Tack för dina fina ord. Anledningen till att jag startade tråden är för att jag vet att det finns en betydande grupp par i Sverige som lever i liknande dynamiker eller som är sugna på att bara testa lite grann. Och det finns väldigt många män som drömmer om det här men som inte ens vågar erkänna för sin partner för att stigmat är så starkt. Det är inte rätt. Allt som sker mellan vuxna, mentalat friska människor och med samtycke borde vara accepterat. De ska inte må dåligt över det för det finns inget fel i det. De som inte gillar det behöver inte bry sig, för ingen tvingar dem att delta. För mig är det så otroligt främmande hur man kan tycka att andras sexliv är är något man har rätt att klanka ner på när det överhuvudtaget inte rör en själv. Jag minns när jag gick på lågstadiet och första gången upptäckte att det finns homosexuella personer och att det också fanns homofober. Redan då var det så främmande för mig hur någon kunde tycka illa om något som andra gör med varandra och som de tycker om, och som inte involverar några utomstående. Och än idag känner jag likadant med i stort sett alla kinks och läggningar.
