Hej alla som håller på med IVF.
Finns många trådar här om väldigt praktisk delar av IVF, men tänkte starta en tråd där man kan skriva sina tankar och känslor.
Frustrationer, nedsämtdhet, lycka och allt där i mellan.
Själv känner jag väldigt mycket frustration över att jag behöver gå igenom de här när så många andra bara blir gravid och inte behöver tänka så mycket på det.
Hej
jag vill också dela känslor kring ivf sjukt jobbigt att behöva göra det hur långt har du kommit i processen
Jag har genomgått en stimulering, äggplocket gick inte som planerat så blev inget ET, utan blir senare FET.
Hur ligger du till i processen?
Har ägglossning denna vecka så jag och sambon ska gör en satsning naturligt, vet inte varför men hade kännts som en sån vinst om det skulle gå. Vilket är helt konstigt att tro då det inte gått naturligt på 1,5 år. Men känner att jag ändå vill ge de en sista chans. Känns helt ologiskt.
Vi har bara haft uppstartssamtal förra veckan ska dra igång i mitten av oktober är livrädd för sprutorna och hormonerna. hur många ägg fick vid första och Vrf blev det inte insättning. några biverökningar under behandlingen?
lycka till hoppas du blir gravid denna gång
Jag har också denna cyckel o nästa o jag tänker ändå försöka lever fortfarande på hoppet att det ska gå igenom innan man startar igång trotts att det Inte blivit något i två år men lever ändå på hoppet.
fick ta 150 dos på gonal spriten vet inte vad det betyder o vi kör standrad ivf, inget fel på någon av oss säger de men det funkar ändå inte så något är fel tänker jag.
sjukt jobbigt process
Jag har genomgått IVF och det är en bergochdalbana. Vad som hjälpte oss vad att hela tiden försöka se framåt, ha en plan framåt och var inte rädd att ta samtalsstöd på vägen. Det hjälper mycket! Lycka till!
Hej!
Känner att jag behöver ventilera då jag just fått negativt på stickan efter en ruvarperiod som verkligen tärt på mig. Känner mig så otroligt ledsen över det negativa testet. Har på ett sätt tagit ganska lätt på det här försöket och hela tiden haft med mig i tanken att det kanske inte tar sig nu på det första, vi ska vara inställda på att flera behandlingar krävs men det går inte att värja sig mot de känslor som sköljer över en när testet visar negativt. Har gråtit och gråtit och har väl typ kommit ut på andra sidan nu.
Hoppet är också så galet svårt att släppa helt. Jag har inte fått min mens och det är 2 dagar kvar till testdag men testet var 100% negativt, är säker på att det visar rätt. Ändå vill man inte bryta ihop riktigt heeeelt för det verkar ju ändå finnas någon här på FL som faktiskt fått ett galet sent plus, till och med efter testdag. Men jag vet att det inte är så för mig, det måste vara extremt sällsynta fall. I 99% av alla fall så visar graviditetstestet rätt när man är så här många dagar efter ägguttag.
Allt känns bara skit och orättvist. Har ingen fråga till någon, bara ventilera mina känslor.
Hej alla som håller på med IVF.
Finns många trådar här om väldigt praktisk delar av IVF, men tänkte starta en tråd där man kan skriva sina tankar och känslor.
Frustrationer, nedsämtdhet, lycka och allt där i mellan.
Själv känner jag väldigt mycket frustration över att jag behöver gå igenom de här när så många andra bara blir gravid och inte behöver tänka så mycket på det.