Måste lämna min allra bästa vän, men det gör så ont

Har varit vän med en man i många år. Det har hela tiden funnits en kvinna som han varit helt nere i, men hon har försvunnit ur bilden vart eftersom. Vi började träffas mer regelbundet för ett par år sedan och sen ett halvår har vi i princip bott hos varandra. Det har hela tiden funnits en obalans i vår relation. Jag älskar honom som man, han älskar mig nog mer som vän. Flera gånger har han sagt att han älskar mig, men aldrig nykter. För 2 år sedan började jag dejta en kille och då bad min vän mig att välja mellan dem eftersom "tre i ett förhållande är en för mycket". Valet var enkelt, men till vilken nytta? Han kallar sig för styvpappa och han har köpt blommor till mig. Han planerar semester med mig. Men sen händer liksom inget mer. Jag är den han hör av sig till jämt, jag är den som vet mest om honom, han fixar min bil, jag fixar hans räkningar, vi handlar tillsammans och jag är den som funnits vid hans sida när båda hans två föräldrar gått bort nu sista året. Vi har haft sex, men inte mycket. I princip rör vi inte vid varandra heller, håller i varandra om vi sover tillsammans men sällan mer. Vet han sagt till andra att hans största skräck är att jag ska försvinna från honom. Och nu måste jag göra det, jag vill dela mitt liv med någon som älskar mig som kvinna. Nu är bara frågan: Hur pallar man? Jag älskar honom gränslöst.