• Anonym (345)

    Någon som fått frivillig insats från soc gällande föräldrastöd?

    Soc har i sin utredning kommit fram till att jag behöver stöd i min föräldraroll, det är frivilligt säger dom men utifrån vad jag läst så kan dom ändra sig om man tackar nej

    Jag håller inte med i vissa saker som soc skrivit och har väldigt negativ upplevelse av soc tidigare då dom gjorde så många fel i en utredning(fick rätt i detta). Det handlade om våld i nära. Den här gången lever vi inte ihop och har ej barn ihop med han. Dom skriver att dom inte ens tar ställning till vad jag utsatts för trots att det inte var jag som larmade först utan sjukhus och dom skrev anmälan mot mitt nekande(nekade iböjan då jag var rädd för just soc).
    Finns därför inget stöd i hur jag mått/mår efter det som hänt.

    Ville bara ge en kort bakgrund. Hur har stödet sett ut för er, ni som tagit emot en sån här hjälp? Dom skrev att jag borde bli bättre på att sätta gränser och att vår relation är mer som en kompisrelation-något jag inte håller med om och då håller jag med om vissa andra saker dom skrivit.

    Kommer soc följa upp det hela? Jag är rädd att hjälpen mest kommer göra skada då jag mår så dåligt av att ha kontakt med dom. Jag har alltid fått höra vilken bra mamma jag är(soc har också sagt det) av vänner och familj och att ha kontakt med soc får mig att känna mig som en dålig förälder. Att vara mamma är det enda jag var bra på men nu har jag själv börjat ifrågasätta det. 

    Någon som har erfarenhet?

    tack för mig

  • Svar på tråden Någon som fått frivillig insats från soc gällande föräldrastöd?
  • Anonym (Klara)
    Anonym (345) skrev 2023-10-25 10:40:31 följande:
    Menar du den frivilliga insatsen från soc? Utredningen som gjorts innan den vet jag att han får  men han skulle alltså få ta del av föräldrastödssamtalen?
    Det vet jag inte... Utredningen vet jag att han får.

    Har du frågat soc om den saken?
  • Anonym (345)
    Anonym (Klara) skrev 2023-10-25 11:03:13 följande:
    Det vet jag inte... Utredningen vet jag att han får.

    Har du frågat soc om den saken?
    Nej det har jag inte. Det var en fundering som kom upp precis nu. Är extremt osugen på att kontakta soc. 
  • Anonym (Klara)
    Anonym (345) skrev 2023-10-25 11:05:40 följande:
    Nej det har jag inte. Det var en fundering som kom upp precis nu. Är extremt osugen på att kontakta soc. 
    Jag förstår det med din erfarenhet. Verkligen dåligt gjort av dem.
  • Anonym (T)
    Anonym (L) skrev 2023-10-24 20:55:34 följande:

    Det faktum att du inte tycker du behöver stödet och upprepar att du minsann är en bra förälder säger mig att du verkligen behöver det.
    Din inställning till soc säger också en del. Likaså att du tror att alla föräldrar som läser på/går kurser har barn med diagnoser.

    Gå utbildningen. och kolla om de har tips på böcker du kan läsa själv också. Försök släppa ditt agg mot soc, det blir ju knappast bättre av att du inte samarbetar...


    Jag hoppas mitt ex blir rekommenderad eller helst tvingad att gå en sån kurs. Han läser inte på nåt själv och är dålig på struktur, rutiner, konsekvenser, mm. 


    Nej, det säger ingenting. 

    Det är väl inte konstigt att hon har en negativ inställning till soc om de begått tjänstefel som de till och med blivit dömd för. Dessutom är det hennes man som misshandlat men kommer undan helt. Vem som helst hade väl tappat förtroendet för soc som myndighet i det här fallet. 
  • Anonym (L)
    Anonym (T) skrev 2023-10-25 11:19:33 följande:
    Nej, det säger ingenting. 

    Det är väl inte konstigt att hon har en negativ inställning till soc om de begått tjänstefel som de till och med blivit dömd för. Dessutom är det hennes man som misshandlat men kommer undan helt. Vem som helst hade väl tappat förtroendet för soc som myndighet i det här fallet. 

    Att man får negativ inställning till en handläggare som gör fel är inget konstigt, att dra hela myndigheten över samma kam är en annan sak.


    Kritik kom ju dessutom inifrån soc, de har ju möjlighet att göra en anmälan om en handläggare tar fel beslut, så att skylla allt på soc som myndighet när det utifrån det som kommer fram här genom ts egna ord är att en handläggare gjort fel blir lite märkligt. (Det vi får reda på här är ju dessutom enbart det TS väljer att ta upp)

  • Anonym (345)
    Anonym (L) skrev 2023-10-25 12:36:14 följande:

    Att man får negativ inställning till en handläggare som gör fel är inget konstigt, att dra hela myndigheten över samma kam är en annan sak.


    Kritik kom ju dessutom inifrån soc, de har ju möjlighet att göra en anmälan om en handläggare tar fel beslut, så att skylla allt på soc som myndighet när det utifrån det som kommer fram här genom ts egna ord är att en handläggare gjort fel blir lite märkligt. (Det vi får reda på här är ju dessutom enbart det TS väljer att ta upp)


    Dom har gjort fel flera gånger, allvarliga fel som fått stora konsekvenser. Det är just det faktum att dom är en myndighet som gör att det blir extra allvarligt, saker måste gå till på ett korrekt vis.
    Jag tror att man måste vara med om en sån här sak själv för att förstå hur liten man är, dom får en enorm kontroll över ens liv och man får/kan inte säga emot utan måste gå med på allt annars blir det negativa konsekvenser. 

    Det var fler än en handläggare som gjorde fel och om jag har förstått det hela rätt ingår dom i en grupp och diskuterar saker med deras chef, dom tar inte alla beslut helt själva men handläggarna får ju stå för besluten.

    Det är klart att det blir mina egna ord, det är ju inte som att myndigheten kan komma in här och skriva och ge sin syn på saken.

    Det finns väldigt mycket mer att skriva men det skulle helt enkelt bli för mycket. Dessutom har dom ju i den här utredningen gjort fel också. Det är inte rättvist att dom pratar mer med han än med mig(en gång med mig där dom informerade mig om anmälan), att dom tar hans ord för fakta-dom ska ju vara objektiva. Det är rena faktafel i utredningen och dom säger att dom kan göra tillägg men vad ger det när utredningen är ett upprättat dokument? 
    Dom har exempelvis skrivit att jag behöver vård enligt läkaren men det läkaren skriver är exakt tvärtom...dom medger ju att det är fel men skadan är redan skedd och förtroendet är förbrukat.
  • Anonym (Penny)
    Anonym (345) skrev 2023-10-25 10:25:30 följande:
    Jag orkade inte göra det. Då hade jag dock stort stöd från kvinnojouren(bodde där då) annars hade jag nog inte ens orkat klaga på utredningen. 

    Dom är ok med att jag skulle söka hjälp på annat håll. har dock läst att tar man inte emot frivillig hjälp ses det som väldigt negativt.

    Den här gången står jag utan stöd, känner mig väldigt ensam i det. Jag upplever också att soc gått på vad han sagt om mig och tagit det som fakta. Mig har dom bara träffat en enda gång, han har dom varit hemma hos och träffar fler gånger. Jag kan inte förstå hur det blev såhär. 

    Jag trodde jag gjorde rätt som anmälde, sökte vård..men det blev så dåligt. Vågar inte anmäla eller söka vård igen. Tänker på det här dygnet runt och mår riktigt dåligt över det, hoppas på att det går över.

    Anmälde du/ni?

    Känns som att vi råkat ut för lite liknande bemötande, du och vi. Vi sökte också hjälp, men resultatet blev att vårt liv förvandlades till ett helvete. BUP har hjälpt, soc har stjälpt. 


    Det finns flera moment och aktörer i vårt ärende. En aktör är IVO-anmäld. En person inom vården gjorde det mesta jobbet i den anmälan åt oss. Övriga anmälningar behöver vi göra själva och det känns otroligt jobbigt att dra upp igen vad som hände. Jag mår illa och har hög puls nu, bara av att skriva om det.


    Jag vet ju också att IVO kan vara rätt tandlösa. Den anmälan vi gjort gjordes för flera månader sedan och IVO har fortfarande inte påbörjat utredningen (men vi har fått besked om att det ska utredas). Om vi inte anmäler de resterande aktörerna har jag inte gjort allt jag kan. Jag vill ha gjort allt dels för att få upprättelse, dels för att minska risken att fler drabbas. Och jag skulle vilja att mina barn kunde få svart på vitt att den som gjorde dem illa har fått en anmärkning åtminstone. Så att de (och jag!) kan återfå förtroendet för samhället. 

  • Anonym (Lotta)

    Tyvärr är undermåliga och tendentiösa utredningar från Socialtjänsten mer regel än undantag.  Att få felaktigheter ändrade i utredningar är nästan omöjligt, och eftersom du ifrågasatt utredningen så kan det bli etter värre. Så mitt trista råd är helt enkelt: Samarbeta, var medgörlig och acceptera varje "frivillig" insats. (Så frivilligt det nu är med barnomhändertagande som elefanten i rummet.) Räkna inte med att insatsen gör någonting bättre - de är liksom inte vetenskapligt utprövade på något sätt. Men det skadar inte om du sätter ihop någon lämplig historia om hur glad du är för den ändå - de som alla andra tycker om att få känna sig duktiga. Skulle något Soc gör ändå hjälpa är det bara att le och vara glad.

    Något som du redan märkt av här i tråden är att att vara utredd av Socialtjänsten är lite som att precis ha blivit utsläppt från tvångsvård på psyket: Helt plötsligt har all din trovärdighet gått upp i rök. Om du inte håller med Socialtjänstens bedömning så beror det bara på att du med ditt dåliga omdöme inte förstår hur dålig förälder du är. Eftersom de flesta i samhället inte behövt gå igenom en riktig utredning där man ser hur de jobbar i praktiken så är det otroligt många som inte vet om hur illa det kan vara. Och de som haft med Socialtjänsten att göra och talar om vad de upplevt är ju inte trovärdiga, så dem behöver man inte lyssna på ...

    Har du möjlighet så se om det finns någon annan hjälp så vore det bra. Både för hjälpen och att man kan redovisa den för Soc. Ska du stämma på vårdnaden/umgänge i domstol behöver du en bra advokat eftersom Socialtjänsten i domstol betraktas som opartisk utredare snarare än någon som ofta anpassat fakta efter vem de tycker bäst om. I det här fallet barnens pappa alltså. Försök dokumentera så mycket som möjligt: Foton, dagboksanteckningar, SMS etc. Du kan behöva det i framtiden.

    socionomen.se/socialtarbete/lilla-hjartat/replik-socialtjansten-har-inte-kunskap-att-bedriva-rattssakra-utredningar/

    campusbokhandeln.se/b/9789151105673/pa-saklig-grund

  • Anonym (345)
    Anonym (Lotta) skrev 2023-10-25 16:53:25 följande:

    Tyvärr är undermåliga och tendentiösa utredningar från Socialtjänsten mer regel än undantag.  Att få felaktigheter ändrade i utredningar är nästan omöjligt, och eftersom du ifrågasatt utredningen så kan det bli etter värre. Så mitt trista råd är helt enkelt: Samarbeta, var medgörlig och acceptera varje "frivillig" insats. (Så frivilligt det nu är med barnomhändertagande som elefanten i rummet.) Räkna inte med att insatsen gör någonting bättre - de är liksom inte vetenskapligt utprövade på något sätt. Men det skadar inte om du sätter ihop någon lämplig historia om hur glad du är för den ändå - de som alla andra tycker om att få känna sig duktiga. Skulle något Soc gör ändå hjälpa är det bara att le och vara glad.

    Något som du redan märkt av här i tråden är att att vara utredd av Socialtjänsten är lite som att precis ha blivit utsläppt från tvångsvård på psyket: Helt plötsligt har all din trovärdighet gått upp i rök. Om du inte håller med Socialtjänstens bedömning så beror det bara på att du med ditt dåliga omdöme inte förstår hur dålig förälder du är. Eftersom de flesta i samhället inte behövt gå igenom en riktig utredning där man ser hur de jobbar i praktiken så är det otroligt många som inte vet om hur illa det kan vara. Och de som haft med Socialtjänsten att göra och talar om vad de upplevt är ju inte trovärdiga, så dem behöver man inte lyssna på ...

    Har du möjlighet så se om det finns någon annan hjälp så vore det bra. Både för hjälpen och att man kan redovisa den för Soc. Ska du stämma på vårdnaden/umgänge i domstol behöver du en bra advokat eftersom Socialtjänsten i domstol betraktas som opartisk utredare snarare än någon som ofta anpassat fakta efter vem de tycker bäst om. I det här fallet barnens pappa alltså. Försök dokumentera så mycket som möjligt: Foton, dagboksanteckningar, SMS etc. Du kan behöva det i framtiden.

    socionomen.se/socialtarbete/lilla-hjartat/replik-socialtjansten-har-inte-kunskap-att-bedriva-rattssakra-utredningar/

    campusbokhandeln.se/b/9789151105673/pa-saklig-grund


    Håller med om mycket som du skriver. Har man haft med soc att göra har man fått en stämpel och är mindre trovärdig-klart soc har rätt alla gånger. 
    Måste även tillägga att soc har rätt i vissa saker och det har jag tagit till mig, det är dock inte något som kräver någon insats.

    Jag kommer ta emot den s.k hjälpen men den känns inte frivillig och jag kan inte se hur den kan hjälpa. Det har inte varit något snack om något omhändertagande men jag är rädd att det kan bli så i framtiden om jag inte gör som dom säger. Jag kan ju inte kontrollera om jag kommer bli utsatt för något igen men jag kan dock välja att inte anmäla, söka vård eller berätta för någon. För så kommer det tyvärr att bli, jag vågar helt enkelt inte. Det gör att jag känner mig väldigt ensam och ledsen i det här.

    Har dokumenterat allt. Tyvärr så var jag inte speciellt trevlig mot slutet av senaste samtalet för jag kände att det jag sa inte spelade någon roll. 

    Tack för länkarna!
  • Anonym (345)
    Anonym (Penny) skrev 2023-10-25 16:33:52 följande:

    Känns som att vi råkat ut för lite liknande bemötande, du och vi. Vi sökte också hjälp, men resultatet blev att vårt liv förvandlades till ett helvete. BUP har hjälpt, soc har stjälpt. 


    Det finns flera moment och aktörer i vårt ärende. En aktör är IVO-anmäld. En person inom vården gjorde det mesta jobbet i den anmälan åt oss. Övriga anmälningar behöver vi göra själva och det känns otroligt jobbigt att dra upp igen vad som hände. Jag mår illa och har hög puls nu, bara av att skriva om det.


    Jag vet ju också att IVO kan vara rätt tandlösa. Den anmälan vi gjort gjordes för flera månader sedan och IVO har fortfarande inte påbörjat utredningen (men vi har fått besked om att det ska utredas). Om vi inte anmäler de resterande aktörerna har jag inte gjort allt jag kan. Jag vill ha gjort allt dels för att få upprättelse, dels för att minska risken att fler drabbas. Och jag skulle vilja att mina barn kunde få svart på vitt att den som gjorde dem illa har fått en anmärkning åtminstone. Så att de (och jag!) kan återfå förtroendet för samhället. 


    Måste vara jobbigt att inte få något avslut, att vänta på att dom ska börja utreda. kan du oroa dig för att det ändå inte kommer leda till något?
    Jag har så dåligt förtroende för myndigheter att jag inte skulle våga om jag inte visste att det skulle gå vägen. 

    Jag förstår precis hur du känner. Jag får också stresspåslag av att skriva om det här, ångrar då och då att jag startade tråden för jag mår dåligt av att gå in i den men samtidigt "skönt" att höra att andra har samma erfarenhet. 

    Jag hoppas verkligen det löser sig för er!
  • Anonym (Penny)
    Anonym (Lotta) skrev 2023-10-25 16:53:25 följande:

    Något som du redan märkt av här i tråden är att att vara utredd av Socialtjänsten är lite som att precis ha blivit utsläppt från tvångsvård på psyket: Helt plötsligt har all din trovärdighet gått upp i rök. Om du inte håller med Socialtjänstens bedömning så beror det bara på att du med ditt dåliga omdöme inte förstår hur dålig förälder du är. Eftersom de flesta i samhället inte behövt gå igenom en riktig utredning där man ser hur de jobbar i praktiken så är det otroligt många som inte vet om hur illa det kan vara. Och de som haft med Socialtjänsten att göra och talar om vad de upplevt är ju inte trovärdiga, så dem behöver man inte lyssna på 


    Vi fick problem när barnen behövde komma till läkare. Läkare  såg i journalen att soc var inblandade och så dåligt bemött som jag blev då har jag aldrig någonsin blivit i vården. Det var svårt att få vården att lyssna på oss. När barnet inte svarade på en medicinering ifrågasattes det om vi gav medicin som vi skulle. Jag behandlades som en korkad lögnare och det var svårt att nå fram med information om barnets symptom. Sen hade barnets psykolog ett samtal med läkaren och efter det betedde sig läkaren som folk igen. 
  • Anonym (Penny)
    Anonym (345) skrev 2023-10-25 18:12:17 följande:
    Måste vara jobbigt att inte få något avslut, att vänta på att dom ska börja utreda. kan du oroa dig för att det ändå inte kommer leda till något?
    Jag har så dåligt förtroende för myndigheter att jag inte skulle våga om jag inte visste att det skulle gå vägen. 

    Jag förstår precis hur du känner. Jag får också stresspåslag av att skriva om det här, ångrar då och då att jag startade tråden för jag mår dåligt av att gå in i den men samtidigt "skönt" att höra att andra har samma erfarenhet. 

    Jag hoppas verkligen det löser sig för er!

    Och jag hoppas detsamma för er! 


    Jag skulle bli jättebesviken om IVO inte påpekar några som helst brister, men tror oavsett att det kommer att kännas bra att veta att jag har gjort vad jag kan. Kanske tar vi det till media någon gång. Men det måste ju i så fall göras på något sätt som inte skadar barnen. Men det som hände oss får bara inte drabba fler barn! Jag vet att det hänt andra tidigare, för på nätet finns debattartiklar skrivna av psykologer som påtalar att barn med npf råkar illa ut pga soc bristande kunskaper. Något måste ju göras. 

Svar på tråden Någon som fått frivillig insats från soc gällande föräldrastöd?