Känner mig ibland som en dålig mamma - ger jag min son det han behöver från mig?
Min son är 9 månader. Jag tycker väldigt mycket om att vara hemma med honom och även om jag som alla andra föräldrar också har haft svåra dagar ibland, så tycker jag att majoriteten av de har varit väldigt fina och och jag kommer fortsätta vara hemma med honom i ytterligare sex månader innan pappan tar över.
Våra dagar ser olika ut, men vi har samma rutiner från att vi vaknar till att vi lägger oss, något jag känner är en trygghet för både honom och mig. Utöver våra dagliga rutiner, så försöker jag att en dag tvätta, en annan städa och en annan handlar jag och lagar storkok till sonen inför veckan. Jag har honom då alltid med mig i bärsele då han tycker det är jätteroligt att vara med när jag lagar mat eller krypandes bredvid mig när jag gör övrigt hushållsarbete Vi är på så sätt alltid nära varandra om än jag i stunden kanske fokuserar på annat. Jag försöker dock alltid prata så mycket jag kan med honom om vad vi gör och om lite allt möjligt. Vi går alltid ut på en promenad så han får sova eller vara i naturen och vi träffar också familjen någon gång per vecka då vi står varandra väldigt nära. Ibland är det bara vi två och pappa efter jobbet. Hans pappa står honom väldigt nära, leker mycket och tar honom regelbundet så att jag kan få egentid.
Han sover i sin egen säng bredvid vår säng sedan han föddes med undantag då jag låtit honom sova på mig under dagen om han mått dåligt, varit ledsen eller bara varit förkyld, men ganska ofta också för att jag tycker det är mysigt. Ibland har han också sovit mellan oss om han vaknat orolig på morgonen eller då han har varit förkyld.
Han har ammat sedan han föddes, men ammar mer sällan idag då han älskar mat och äter väldigt bra under frukost, lunch och middag samt mellanmål.
Ibland kan jag dock undra om min son får allt som han behöver från mig? Tankar som slår mig ganska ofta, speciellt den senaste tiden är: har jag hållit honom tillräckligt? har jag tröstat honom tillräckligt snabbt och tillräckligt bra när han varit ledsen? märker han att jag ibland fokusserar på annat när jag exempelvis lastar in tvätt, tittar bort från honom när jag sitter på toaletten och kissar eller när jag försöker beställa något till honom på telefonen och han tittar på mig medan han leker själv? Blir han trött på att ibland vänta på mig medan jag klär på mig eller känner han sig ensam eller ledsen om jag inte alltid pratar med honom eller bekräftar honom med inlevelse?
