Är det jobbigt att umgås med någon smal som kraftig?

Nej, varför skulle det vara det?

Varken du eller sin syster reagerar helt som andra men självkänslan påverkas kanske av er borderline?

Ok. Det är alltså onormalt. Du skulle alltså tex. inte ha några problem att gå på spa ihop med en väninna som har den kroppen du själv skulle vilja ha? Tex basta ihop, se varandra i bikini, nakna, byta om ihop osv?

Nej.

Nej och skulle inte påstå att det är särskilt normalt att bli så påverkad också. Är större än vad jag vill vara men är en vuxen människa och mår inte direkt dåligt att vara med folk som är smalare för det eller.

Varför skulle man ha det? Inga problem allas

Jag har inte heller problem med att någon annan kör en Tesla medan jag kör en liten Nissan eller att de målar vackra tavlor när jag mest kan rita streckgubbar,
Jag blir inte sämre av att någon annan är bättre eller vackrare

Du vet ju att det beror på er gemensamma problematik. Behövde bara läsa rubriken för att räkna ut det. Du verkar lika besatt av det som henne. Nästan som att du njuter av att hon mår dåligt. Men nej, det är inte normalt att reagera så.

Jag har inte haft problem med det, men känns som jag skulle kunna ha problem det om jag utsattes för situationen. Jag känner mig konstig/fel/skamsen/skyldig/dålig/fejkad om jag ser någon som är smal men ändå har stora bröst som är naturliga. Så om jag hade en vän med det så tror jag att jag hade känt mig underlägsen och det hade vart jobbigt. Men jag hade nog kunnat hantera det ändå. 

Annars har jag väldigt bra självförtroende vad gäller mitt utseende om jag är naken, i bikini, träningskläder, sommarkläder som sitter bra. Jag gillar hur jag ser ut. Men inte i vinterkläder eller bylsiga kläder då tycker jag att jag ser androgyn ut och som att jag är 12 år. 

Usch fyfan. jag kan faktiskt känna så ibland att jag njuter av att hon mår dåligt. Som nån slags hämnd. Så följjs det av att jag känner mig som en usel ond människa för att jag känner så, sedan blir jag arg på henne igen, mer skam och så kan jag bara bryta det och slippa den "spiralen" genom att vara väldigt snäll. 

Ursäkta alla för den här tråden...förvirrad och konstig. Jag är i en rätt jobbig livssituation där jag brutit med både min mamma och min syster och den situationen kan jag inte hantera så bra psykiskt.

Enkelt svar: Nej

Ja, det är väldigt tydligt av denna och tidigare trådar. Du verkar enormt kropps- och sexfixerad och beroende av att få bekräftelse på att du är snygg och attraktiv, oavsett hur den bekräftelsen ser ut (om det är att din partner har sex med dig eller att din syster blir avundsjuk på din kropp). Men du är mer än din kropp.

Min syster har jag försökt anpassa mig väldigt mycket efter med kläder, hur jag rör mig, liksom precis vad hon kritiserat har jag försökt ändra på det så där tycker jag ändå att jag försökt vara snäll. Sedan har jag inte tänkt så snällt absolut inte.

Min fästman försöker bekräfta mig på många sätt, men han är liksom väldigt mån om mig hela tiden, beskyddande och väldigt snäll så jag vet inte om det är genuint. Han säger att jag är smart, har humor och jag vet inte om det stämmer. Tycker han det eller är han bara kär och tror det?. Jag känner att han också lyssnar på mig när jag pratar och är intresserad, men liksom även där är jag värd att lyssna på eller är han bara som min mamma säger att jag k*****t sönder hans hjärna och han är förhäxad av mig? Det känns som att han har en bild av mig i sitt huvud av att jag är underbar och så himla fantastisk på alla sätt och vis...men den stämmer inte med hur jag uppfattar mig själv och rent objektivt stämmer den verkligen inte.  

Men med det sexuella så känns det så bra. Det är tydligt för mig att han är helt galen i mig och jag känner mig genuint duktig. Att det här kan jag. Jag kan hans kropp exakt, bättre än min egen, jag har 100% kontroll jag kan få honom att komma när som helst inom 2 minuter om jag vill det, rör mig så och så osv. jag kan oftast timea in min egen orgasm med hans sånär som på några sekunder fel. Jag känner mig väldigt trygg och som sexigast i världen med honom. Så det blir väldigt bekräftande före, under och efter och min självkänsla är liksom genom taket upp till månen vad gäller det (med honom, har inte alls vart samma med tidigare partners, då kan jag känt mig värdelös under sex).

Sedan älskar jag att han verkligen älskar mitt utseende med. Jag har säkert berättat i tidigare tråd om hur jag kände mig på stranden med honom förra sommaren. Extremt bekräftande. Trots att han ser mig naken varenda dag och det var en drös andra kvinnor i bikini så kände jag verkligen att han tittade på mig, jag i bikini var intressant inte andra. Med en ex upplevde jag att han tittade på precis alla andra än mig, jag var ointressant i den situationen. Jag gillar verkligen det där att han istället ser MIG. Det är så oerhört bekräftande. 

Ja du, vet inte vad jag ska säga. Hoppas att du får hjälp med detta.