Kritiserad för kvällspromenad då barnet var hemma själv.

Min arbetskompis jobbar natt, dottern är 11 år och sover hemma själv hela natten. 

En 13-åring klarar verkligen sig själv ett par timmar. Tanten har noll koll.

Jag minns att jag var ensam i flera timmar när mina föräldrar åkte bort för att hälsa på några som bodde långt bort. Jag föredrog att vara ensam hemma framför att följa med och behöva lyssna på tråkigt vuxenprat. (Det här var långt före laptops och smartphones.) När jag tyckte det kändes för tyst och ensamt satte jag på radion och lyssnade på någon slags radioteater.Tyvärr var det en kuslig deckare...

Jag sa inget om hur jag känt mig till mina föräldrar när de kom hem. Jag var kanske 11-12 år då. Tror inte jag tog någon skada.

Det enda jag undrar här är om ditt barn på något vis stör när du inte är hemma? Spelar hen jättehög musik som hon stänger av innan du kommer hem? Hänger det konstiga kompisar utanför som oroar grannen?

Det är väl snarare det jag är orolig över med tanke på vad granntanten frågade. Jag tycker att det låter som att grannen ville antyda något.

Låter som en kvarterskärring som tror att allting måste anmälas till polisen eller soc...

Förmodligen ett tecken på skit tråkigt liv, eller oförmåga att fatta att det inte ens är hennes egna barn. 

Och det tror jag även att antydan hennes var. Att inte lämna barnet ensam som andra föräldrar gör, för då kommer hon försöka "sno" barnet ifrån föräldrarna med en enkel liten anmälan. 

Kort och gott är kärringen en jävla retard. 

Antydan är väl att hon anser att du borde umgås med ditt barn istället för att gå promenader. Antagligen inte konstigare än så.

Inget att bry sig om med andra ord.

I den äldre generationen finns det väldigt många som har åsikten att man måste vara med sitt barn 24/7. Har hört av mina svärföräldrar ord som:
"När våra barn var små umgicks vi aldrig med vänner själva utan familjerna tillsammans i så fall så att barnen fick vara med".
"När vår barn var små jobbade jag 50 procent för jag ville vara hemma med barnen."
"När våra barn var små tränade vi aldrig för jag ville hellre vara med mina barn".

Etc etc

Väldigt många 40-talister och i generationerna däromkring är dessutom enorma besserwissers.

Vad har hänt med dagens samhälle egentligen? När en tonåring inte kan vara hemma själv... 

Jag gick hem från skolan vid 8 års ålder och var ute med kompisar till 21-tiden när jag var i 12-13 års ålder. Hur ska ett barn kunna frigöra sig och bli vuxen och ansvarsfull om man aldrig ger barnet utrymme att få vara självständig. Ja, saker kan hända och när det händer är det förjävligt men samtidigt kan man inte låta försiktighet och överbeskyddande ta över ens liv. 

Vi går verkligen bakåt när det gäller barns frigörelse från oss föräldrar...

Jag försöker tänka mig in i grannens sits här och hur hon tänkte. Själv är jag från en av de större städerna och vi bodde tidigare i ett område där det var rätt stökigt och där flera grannar tyvärr råkade ut för rån och våldtäkter pga att de öppnade dörren när det ringde på. I något trapphus hittades en granat en gång, och en annan gång skedde det en skjutning där en av kulorna gick rätt in i grannens köksfönster och passerade någon halvmeter ifrån henne. Jag hade inte lämnat min 13-åring ensam på kvällen i detta område, och hade jag gjort det så hade han absolut inte kunnat slappna av och somna - det kunde han knappt när vi var hemma heller, efter händelsen med grannen och kulan. När vi sedan flyttade till ett barnvänligt och tryggt område så tog det ett tag att vänja mig vid hur folk lever här. Att man skickar ut sina treåringar själva till lekparken, exempelvis, utan att ens gå med ut och titta efter kanyler först.   Kanske har grannen helt enkelt varit med om otäcka saker tidigare?

Sedan kan det vara svårt för folk som inte har barn själva att se hur gammal ett barn i yngre tonåren är. Speciellt pojkar i den åldern kan uppfattas som mycket yngre innan pubertetstillväxten slår till. Grannen tror kanske att barnet är 9-10 år?

Och ja, självklart kan en 13-åring vara ensam hemma på kvällen. Sen ska jag erkänna att det fortfarande låter otäckt för mig att du som kvinna är ute själv så sent. Jag har förstått att det är normalt att kunna vara det på många platser i Sverige, men det är väl en av sakerna som inte riktigt sjunkit in ännu sedan vi flyttade. 

Bor ni i ett utsatt område? Har 13åringen något funktionshinder?

Om nej ser jag inga problem.

Jag skulle nog helst inte vara ute hela den tiden, mest eftersom våra barn (10 och 13) behöver påminnas om att faktiskt komma i säng. Att ta min favoritrunda på typ 5 km på kvällen samtidigt som min man är iväg och handlar är däremot inget konstigt. Jag är dock relativt kvällstrött så är oftast hemma vid senast 21

13 är väl helt ok. Hon är ju inte 3 

Jag skulle tro att granntanten inte har full koll på hur gammalt ditt barn är 

Helt ok för en 13-åring att vara hemma ensam. 

Det kan också vara så att grannen inte har kloll på hur stort ditt barn blivit. Jag bor i ett område där vi bott länge, och sett en massa barn växa upp genom åren. Och ibland har man inte sett till ett barn på ett tag (tonåringar som inte hänger med familjen på samma sätt längre) och så har man blivit lite förvånad över hur stort barnet blivit.

Så om ditt barn i granntantens huvud är 6-7 år, och hon inte har hängt med i att det nu är en 13-åring, då kan man ju förstå hennes reaktion. 

Men om hon bara vill döma och störa sig på dig, så kan du ju bara strunta i henne.