Anonym (Undrar) skrev 2024-07-19 17:23:10 följande:
Tack för att du delar med dig. Det låter onekligen som att du haft det otroligt tufft med din mamma. Jag är glad över att läsa att du mår bättre idag!
Om jag inte går över några gränser här skulle jag gärna vilja ställa lite fler frågor. Om du inte vill svara så respekterar jag det såklart.
De som tryckt på att du ska fortsätta ha kontakt med din mamma trots allt hon utsatt dig för, har det varit av den yngre eller äldre generationen? Det jag försöker komma till är om det skulle kunna vara så att den yngre och äldre generationen har olika uppfattningar i frågan, om man har en plikt mot sina föräldrar eller inte.
Om du har egna barn eller vill ha i framtiden, hur ställer du dig till om de skulle vilja ha kontakt med din mamma? Alternativt skulle du förklara för dem vad hon gjort mot dig? Jag ställer denna fråga för tik tok-kontot jag hittat har ett barnbarn som hon vill skicka pengar till och ha kontakt med trots att barnbarnets pappa har uteslutit henne ur sitt liv.
Dom som tryckt på att vi ska ha kontakt har haft blandade åldrar. Jag tror egentligen inte det handlar om ålder, utan mer om att vissa har svårt att ta in och greppa att föräldrar kan vara dåliga för att dom aldrig mött det förut. Skulle säga att den gemensamma nämnaren för dom som varit mest skeptiska till mitt beslut om att bryta är att dom vuxit upp väldigt tryggt och skyddat, väldigt stabila hemförhållanden. Så dom utgår från sig själva och kan inte ens föreställa sig varför man inte skulle ha kontakt med en förälder.
Jag vill inte ha barn. Men hade jag fått barn så hade jag verkligen funderat på om dom skulle få ha kontakt eller inte. Med tanke på hur min mamma psykiskt misshandlar och inte mår bra i huvudet själv så vet jag inte om jag skulle vilja utsätta mitt barn för det. I såna fall vänta tills barnet blivit äldre och kan säga ifrån/uttrycka sig till mig om något känns fel.
Min mamma har som sagt varit väldigt manipulativ och försökt slå in kilar mellan mig och mitt syskon, försökt spela ut oss mot varandra osv. Har inte gått så bra eftersom jag och mitt syskon har väldigt bra kontakt och litar på varandra. Men jag gissar att hon skulle göra likadant ifall jag fick ett barn. Hon skulle börjat med maktlekar direkt och försökt vända mitt barn mot mig. Jag vet inte om det hade varit gott föräldraskap att utsätta ett barn för det bara för att min mamma ska ha kontakt med sitt barnbarn och anser sig ha något slags rätt till det.
Har ett syskon som har barn. Mitt syskon försökte ha kontakt med mamma ännu längre än mig (men har gjort en liknande resa med perioder av ingen kontakt i vuxenlivet). När mitt syskon berättade om att dom väntade barn så triggade det någonting hos mamma och hon blev näst intill psykotisk och agerade och sa saker som inte går att ångra, så innan mitt syskonbarn ens var fött hade mitt syskon klippt bandet helt. Barnet är nu tre år och har inte träffat min mamma alls. Mitt syskon resonerar ungefär på samma sätt som jag skulle gjort om jag hade fått barn; att en relation med mamma hade gjort mer skada än nytta för ett litet oskyldigt barn.