SVAR till Anonym (S):
Nu har jag läst på den sida du länkade till och jag förstår nu bättre din mening i ditt inlägg.
Jag håller med om att HSP:n kan användas för att undslippa ta i tu med vissa saker.
Har även själv gjort så emellanåt.
Jag har också några diagnoser och känner igen vissa av dessa egenskaper i HSP:n, så jag förstår att det finns en förvirring kring vad som är vad.
Denna förvirring råder även inom HSP-världen. En del har inställningen att HSP enbart handlar om den överkänslighet som våra sinnen lider av.
Det bästa för en högkänslig person som har denna djupare känslighet utöver denna överkänslighet är att ha människor omkring sig som allra helst är på samma våglängd eller som åtminstone kan förstå varför det kan vara starkt i vissa stunder och att det är helt okej.
Även om små barn inte kan sk ?reglera? sina känslor som vuxna kan så ser ändå vuxna till att dessa känslouttryck ?regleras? för att de VUXNA TYCKER att dessa uttryck är jobbiga att hantera. Man sätter nappen i munnen eller sätter dom framför den digitala nappen för att själv få sinnesro, fast det egentligen handlar om att få sinnesro från sina egna känslor som börjar smyga sig fram. Barnet har bara varit katalysator för detta utlopp.
Så man får gärna fundera över varför man tycker att människor måste "reglera sig" för att anpassa sig efter denna norm att vara ?lagom. Att inte vara för mycket, men inte heller vara för lite. Vad är det inom en själv som man tycker borde "regleras", trots att man tycker att man redan har "reglerat" tillräckligt?
Det kanske är därför som många dras till djur för att djuren ej ännu har lärt sig att kunna ?reglera? sina känslor. De bara är och de hjälper oss i många lägen att också bara vara.
Så länge man får vara sig själv i sina uttryck utan att man använder dessa uttryck för destruktiva ändamål så tycker jag att det är det som är det väsentliga och meningsfulla.
