Jag vet vad du har för fel!

Så min mor ringde och utbrast nästan lite skadeglatt: Jag vet vad du har för fel!
Öö, jaha vad då? undrade jag lite förvånat.
Du är autistisk! säger hon snabbt. Inte frågande, inte forskande, inte lugnt och stilla, inte medkännande utan snarast som om hon har kommit på något jättebra och roligt. Hon hade minsann läst att när man är känslig för hur t ex kläder känns, olika material och hur glasögon sitter och känns så är man autist.

Jag kanske är på spektrumet (har aldrig testat mig) och har bättre koll på ämnet och försöker svara lite om det och säger att det är möjligt att jag är det men hon var liksom klar med ämnet när hon hade sagt vad som var fel på mig.

Jag kanske är på spektrumet eller har autistiska drag men tom jag fattar att man inte säger som hon...