• Anonym (Aspig)

    Jag har garanterat autism. Bör jag skaffa diagnos?

    Är 24 år. Har garanterat autidm3, kanske asperger som man sa förr  eller högfungerande? Jag har många typiska personlighetsdrag och det mest tydliga ör min adociala sida och att jag snöar in mig rejält på olika intresseområden.

    Jag har klarat skolan med en del stöd av mina föräldrar som strukturerade upp läxläsning och tider och pratade med lärarna om mina behov av förlängd skrivtid osv. På gymnasiet sa jag själv mina behov. 

    Pluggar nu lite kurser jag hittar som intresserar mig. Fortfarande drar min familj igång mig då jag saknar eget driv för sådant som inte intresserar mig 200% ex så påminner de mig att söka csn, kolla bankkontot osv. Jag kan glömma bort att äta på många timmar o äter väl helst det mamma tycker är skräp. Men hon lagar nyttiga rätter jag gillar. Har mänga fler typusks drag och vet att det är autistiskt.

    Är det viktigt att jag skaffar diagnos? Kommer jag klara mig bättre då? Hur då isåfall? Jag har väldigt bra koll på mig själv vad jag gillar och inte. Jag känner mig själv bra .   Finns någon här i samma sits.

  • Svar på tråden Jag har garanterat autism. Bör jag skaffa diagnos?
  • Anonym (4)

    Inte ett dugg viktigt att skaffa en diagnos.
    Enda anledningen till att skaffa en diagnos är om man behöver LSS, eller hab. Annars är det helt meningslöst. 

  • Anonym (-)

    Jag är betydligt äldre än du och var närmre 40 innan jag insåg att jag förmodligen skulle få en autismdiagnos om jag blev utredd. Jag har valt att avstå utredning (hittills i alla fall).

    MEN jag har inte lika stora svårigheter som du. Jag flyttade hemifrån efter gymnasiet, sköter mitt hem och äter okej utan hjälp från andra. Jag jobbar deltid och tjänar så pass att jag kan leva på det.

    Det jag eventuellt skulle vinna på en utredning är att få sjukersättning på deltid och därmed lite högre sammanlagd inkomst. Men det är inte alls säkert att jag skulle få det och det finns risk att de skulle tvinga mig att jobba heltid och gå in i väggen för att bevisa att jag inte klarar av det. Och det blir ju ingenting bättre av.

    I ditt fall låter det som att du behöver hjälp, så att du kan få en vuxen relation till dina föräldrar och inte vara ett barn de tar hand om livet ut (och vad gör du när de inte finns längre?). Hur ser det ut med försörjning? Fungerar du på ett vanligt jobb?

  • Anonym (förälder till barn med autism)

    Om du har autism är det nivå 1 inte 3.
    3 är den nivå där personen behöver omfattande stöd.
    Min son har nivå 3 och har inget tal och går i särskola.
    Nivå 1 är högfungerande eller det man kan kallade asperger.

    Om du tycker att du behöver stöd och insatser ifrån habilitering och LSS kan du fråga om utredning, du kan också få hjälp med frågor och kanske då att både du och din familj får större förståelse för olika beteende. 
    Kanske kan du få ett stöd som du inte haft hittills t ex en kontaktperson, och annat personligt stöd.

    Men alla vill inte ha en diagnos men för vissa är det en hjälp och stöd även om man har lättare form av autism.

    Hoppas att det blir bra för dig hur du än väljer att göra.

  • Anonym (Anonym)

    Så tänkte jag också  - att jag säkert är på autism-spektrum. Sedan fick jag istället ADD-diagnos. I ditt fall skulle jag tro att det också kan handla om det. Och där är fördelarna med diagnos ännu annorlunda. Där kan man ju prova medicin, och det kan hjälpa ganska mycket. Samtidigt behöver man då intyg om man vill ta körkort.

Svar på tråden Jag har garanterat autism. Bör jag skaffa diagnos?