Känner mig så misslyckad

Jag måste få skriva av mig. Jag är 45 år och känner mig så misslyckad som inte uppnått något annat än mina barn i livet. Jag har ingen ordentligt utbildning och bor i lägenhet och är separerad. Sista tiden har jag börjat bli bitter och avundsjuk på de som lever det liv som jag alltid drömt om men inte lyckades skapa för mig själv. Jag hade inte tillräckliga betyg för att kunna utbilda mig och nu är det försent att kunna ändra på något eftersom jag är för gammal. Allt känns meningslöst förutom barnen men de börjar bli stora och lever sina egna liv så jag känner mig mer och mer ensam. Allt känns meningslöst