Anonym (Bleep) skrev 2024-09-17 22:30:33 följande:
Att få barn är en enorm omställning av livet, man får helt enkelt lov att skärpa till sig i sina eventuella svagheter, jag och min man klarade det utmärkt men hur skulle jag kunna veta innan att han skulle göra det? Och hur kunde han veta att jag skulle bli mindre slarvig?
Ingen frågade mig och jag frågade inte honom för jag förutsatte att eftersom han är mogen nog att klara ett avancerat yrke så skulle han nog ratta familjelivet också. Men om han inte hade gjort det då, hade det då varit mitt fel? Eller hans fel om jag valde att strunta i att bli mer ordningssam? Han visste tex att jag gillade att jobba sent på kvällarna och sen ta en promenad på stan, hade det varit hans fel om jag valt att fortsätta med det och lämpa över alla hämtningar på förskolan på honom, han visste ju? Han visste också att jag är extremt oorganiserad gällande hem och hushåll. Hans fel om jag fortsatt strunta i om det finns rena kläder?
Det är inte lite ansvar du lägger på kvinnor att förväntas förutse om ens partner vill anpassa sig till livets förändringar. Att prata om ett eventuellt ansvar för att kunna spå in i framtiden är väldigt, hm, unket. Man har ansvar för att se till att livet fungerar för sig själv och sina barn. Det är ingen annans ansvar.
Jag begriper inte hur du kan läsa och tolka in det du skriver.
Människors, såväl kvinnor som män, grundläggande personliga egenskaper förändras inte nämnvärt i de allra flesta fall (samtliga eller nästan samtliga), de grundläggande personliga egenskaperna finns huvudsakligen och oftast där under livets gång.
Men självfallet sker massor av stora förändringar i livet och i omvärlden. T ex att få barn. Om detta har jag samma uppfattning som du.
Men dessa utomstående och omgivningens förändringar är självfallet något helt annat än att människors grundläggande personliga egenskaper skulle genomgå stora förändringar under livets gång.
De flesta människor, lika för kvinnor och män, utsätts för situationer och förändringar i sina liv som gör att man behöver skärpa sig.
Behovet att i olika situationer skärpa sig är lika oavsett kön, men givetvis olika beroende på situation och på vilka förändringar som sker i ens närhet och i omvärlden.
Lusten, motivationen och viljan att skärpa sig i olika situationer och vid olika förändringar är givetvis väldigt mycket styrt av hur mycket lust och vilja varje individ har i olika situationer och vilka situationer som är mera eller mindre prioriterade hos olika individer.
Om man då generaliserar, så som förekommer i tråden och som är vanligt, så är det fullkomligt naturligt att fler kvinnor rent generellt prioriterar allt som har med omvårdnad om barnen mycket högre än vad de flesta män generellt prioriterar detta.
Rent generellt vill de flesta män, och de prioriterar, att para sig, att få ligga, men prioriterar inte på samma sätt att ta hand om, att vårda, sin avkomma. Detta är i hög grad biologiskt styrt och påverkas mycket av evolutionen och nedärvda egenskaper.
Jämför att detta tydligt visas t ex genom att män av biologiska och helt naturliga skäl helt saknar förmåga att amma sin avkomma, en egenskap som självfallet är avgörande för avkommans överlevnad.
Rent generellt har de flesta kvinnor stark lust, vilja och de väljer prioritera att bygga bo och skaffa barn.
Ofta är detta ett villkor, uttalat eller outtalat, medvetet eller omedvetet, för att kvinnan ska fortsätta känna kärlek till mannen och för att hon ska ha lust att ligga med honom.
Män, de allra flesta män, är generellt inte alls lika starkt motiverade av att bygga bo och skaffa barn.
Men väljer ofta frivilligt, mer eller mindre, ställer upp på det, för det är ett villkor för att få vara älskad av sin kvinna och för att få ligga. Detta sker hos de allra flesta män, men i det moderna samhället verkar det ofta ske omedvetet hos många, och det är inte ovanligt att en del män tom känner ett behov av att försöka förneka detta förhållande.
Jag liksom de allra flesta män klarade utan större problem att i de flesta situationer klä barnen på ett fullt godtagbart sätt, några av oss gjorde det utomordentligt väl,
åtminstone i alla de fall, gällande alla de män, där kvinnan tagit sitt ansvar genom att ha varit åtminstone någorlunda noga i urvalet när hon valde den man som ska bli pappan till hennes barn.
Vi klarade detta trots att de flesta av oss män generellt inte alls prioriterar omvårdnaden om barnen på samma sätt som de flesta kvinnor generellt prioriterar omvårdnad om barnen väldigt högt, mycket högre än de flesta män.
Bland mycket annat,
fortsätter många män rent generellt att prioritera att få ligga, även sedan barnet har kommit,
medan de flesta kvinnor generellt ändrar sin prioritering, när parningen har lyckats och barnet har kommit, så ändras de flesta kvinnors prioriteringsordning från att ligga/para sig med mannen de valde, till att i stället främst prioritera att ta hand om avkomman.
Bland mycket annat är dessa ändrade och olika prioritetsordningar mellan kvinna och man ofta och generellt en orsak till problem i relationen, och det kan ofta så småningom leda fram till skilsmässa.
Alla utgår vi från oss själva.
Som kvinna är det generellt väldigt lätt att inbilla sig själv att hennes prioritetsordning är den enda rätta och att mannen skall ha samma prioritering.
Som man är ofta prioritetsordningen generellt en helt annan. De flesta män prioriterar även fortsättningsvis att få vara älskad av sin kvinna och att få ligga och anser det som självklart att hans prioritering är rätt, han blir bättre på att ta hand om avkomman och att dela hushållsarbetet, sedan han fått ligga.
Men kvinnan prioriterar sakerna i en annan ordning. För henne är det ofta självklart att mannen inte får ligga och att han inte får hennes kärlek om han inte först har utfört de tjänster och inte har prioriterat det som kvinnan önskar sig. Detta styrmedel, denna manipulation, används generellt av de allra flesta kvinnor. Viket ofta skapar obalans i relationen eftersom män generellt saknar något som helst lika starkt styrmedel, eller möjlighet att manipulera för att få igenom sin egen prioritetsordning.
Alla får tycka och säga vad de vill.
Men en sak är helt säker och mycket uppenbar, det är väldigt stor skillnad mellan män och kvinnor,
de är nämligen av motsatt kön.
Biologin och de genom evolutionen nedärvda egenskaperna skiljer mycket tydligt mellan de motsatta könen. Helt naturligt.
