Hjälp graviditet

Hej jag läser vad du skriver.

Ska va ärlig. Vi har inte tänkt alls så. Bara snackat allmänt om barn. Men vi kände inatt i sängen så att säga. Vi fick i sängen känslan nu kör vi. 

Jag är en övertänkare. Därav jag skriver inlägg här om tips o trix. Så tackar SÅÅÅÅÅ mycket för du skrev dehär

Övertänkare? Tvärtom kanske 

Nope hade du känt mig i det privat hade du lät sett mig nu. Mitt huvud går 51111 varv. Läser vad ni skriver. O är helt slut i rutan 🤣

Smulan drar ett finger till dig. 

Är utredd för adhd och inget jag har. Har däremot arspergers grad ett. Impulsiv nope. 

Då är det nog dags att börja snacka lite! Det är ju jättefint att ni funnit varandra igen, att ni trivs bra ihop, att ni tycker om varandra så pass mycket att det kan kännas aktuellt med barn om ett tag. MEN sätt er ner och gå igenom ett och annat! Kör inte bara på och hoppas på det bästa, se till att få ett okej grundläge att skaffa barn i. Det behöver inte innebära att ni ska vänta i 10 år och ha en halv miljon på sparkontot och världarnas karriärer och så vidare. Men det kan innebära att ni ser till att vara tillsammans och leva ihop i samma bostad ett tag till, se till att det är en trygg bostad (nog stor - BR, första hands HR eller äganderätt), och att ni båda är tillsvidareanställda.

Det kan ju vara läge relativt snart om ni ser till att nå dessa mål. Då kan hon börja äta folsyra och sedan börjar ni försöka efter ett tag. Risken är ju att hon blir sjukskriven p.g.a. graviditeten, det är väldigt vanligt att bli det (illamående, foglossning, för tidiga värkar m.m.) - och i det läget, har hon någon sjukpenninggrundande inkomst? Annars är det 0 kronor i månaden hon drar in. Man måste fundera på dessa saker, inte bara hoppas att det löser sig.

Nu läser saker sig oftast - men det är ju smartast att från början ha ett okej utgångsläge. Det är ju bättre chans att ett förhållande klarar påfrestningarna också om grunden är lagd. 😊

Hej,
Stort tack igen för du skriver. 

Jag har snackat med henne. Vi har satt oss ner. Det är såhär att ci fick även reda på att hennes pappa har sparat pengar till henne i 15 år. Så vi snackar om hon ska få nästa miljonen. Så penga mässigt är löst.

Men vi sitter i detta nu. Går igenom. För nackdelar. Vad måste vi veta vad måste vi inte veta. Hon har bestämt sig. Det ser jag på henne. Men verkar lösa sig mer o mer

Kortsiktiga lösningar och en hög grad av impulsivitet. Det ska funka ÖVER TID, inte bara de kommande åren. 

Säker på att det "bara" är asperger? 

Smulan det är inte ok du ställer såna frågor. Drt kanske är känsligt för mig? Så snälla sluta 

En miljon räcker ju absolut inte för ett barn i 18 år. Det är som nån annan skrev bara kortsiktigt. Säger inte att ni inte ska ha barn men det är ju inte så att det är löst pengamässigt för att hon ska få en engångssumma av sin pappa. 

Självklart menar jag inte att det är löst i 18år. Långt ifrån så. Långt Långt Långt ifrån så. Jag menar bara tillfälligt. Hon håller på o komma in på ett jobb. Jobbar där i snit 75 procent o gjort det i 2 månader nu så långsiktigt är det också löst

Det är inte alls löst långsiktigt... Det är precis det här vi menar, att du uppenbarligen har noll koll. Det är inte ett husdjur ni tänkt skaffa utan ett barn vilket innebär ett livslångt kontrakt med alla förpliktelser som följer med det.

Vet du vad smulan. Jag vill inte du skriver. Självklart jag fattar det är livslångt tror du jag är dum i huvudet eller? 

Kommer inte svara mer på idioter. Kommer svara på folk som körsbärsdalen

Har ni någon/några närstående (föräldrar kanske) som kan hjälpa och stötta er med barn? Ni låter lite unga och omogna - nu tolkar jag bara utifrån hur du skriver förstås. Jag känner inte er. 

Förstår att det är jobbigt att behöva höra sanningen men vi är inte här för att stryka dig medhårs. Som läget är nu så är varken du eller din "sambo" fäiga nog att hantera föräldraskapet.

För mig som är en försiktig general låter det här helt sjukt haha. Att ligga i sängen och få feeling och bara tänka nu kör vi. 

Man ska komma ihåg att våra kroppar gärna spelar oss spratt när det gäller sånt som att vilja ha barn. Vi är liksom programmerade att vilja det, även när logiken talar emot oss. Då gäller det att gardera sig med preventivmedel om man känner att man borde vänta lite. 

Begrunda meningen "vi fick känslan nu kööööör vi" och att han mer eller mindre i samma mening skriver att han är en övertänkare.

Fast nja, jag har en känsla - i egenskap av förälder som sparar till mina barn - att tanken med sparpengarna SNARARE är tänkt till saker som: kontantinsatsen vid köp av boende, guldkant under studietiden, körkort och så vidare - INTE till att försörja barnbarnet. Ni ska inte skaffa barn och förlita er på pengar från andra, det ska ju vara era pengar - ni som är barnets föräldrar - som ska försörja barnet. Och i det ingår helst att ha en trygg anställning som man kan sjukskrivas ifrån och vara föräldraledig ifrån. Att det finns pengar som hennes pappa har sparat är toppen! Men tänk SMART här nu, tänk långsiktigt, sedan försöker ni! 😊

1. Tillsvidareanställning för båda.
2. Ett tryggt boende.
3. Var tillsammans och BO tillsammans lite längre.
(4. Om vi tänker på det juridiska - var gärna gifta! Dör en av er så ärver barnen direkt om ni inte är gifta, vilket kan försätta den kvarlevande föräldern i ett riktigt knivigt läge. Är ni däremot gifta så ärver ni varandra och barnet/barnen ärver när ni båda dött. En annan sak: Dör din flickvän vid förlossningen får inte du per automatik vårnaden om ditt barn, men dör din FRU vid förlossningen så får du det. Även detta behöver diskuteras igenom.)

Andra saker som är smarta att gå igenom innan barn är:

- Religion? Hur ser ni på det? Är vi båda ateister eller har en av oss en tro av något slag eller har båda tro av olika slag eller hur går tankarna där? Vi är båda kristna, men olika inriktning, så vi har fått komma till ett slags kompromissläge gällande barnen och saker som t.ex. dop (jag är emot barndop, han är för o.s.v.)

- Förskola? Hur ser ni på det? Positivt? Negativt? En önskan om att skola in sent och ha korta dagar? En önskan om att skola in tidigt och långa dagar? Har ni samsyn här?

- Boende? Vad är framtidsplanen? Vill ni ha hus med trädgård o.s.v.? Vill ni bo i en lättskött lägenhet? Vill ni bo centralt eller lantligt? Har ni samsyn här?

- Ekonomi? Vill ni ha gemensam eller separat ekonomi? Hur ser ni på sparande? Hur ser ni på sparande för barnet/barnen?

- Antal barn? Vill ni ha ett barn? Två? Flera? Åtta? Finns samsyn?

- Fördelning av hushållsuppgifter, hur ser ni på det? Ska den som är föräldraledig skippa det helt, och sedan tar ni båda det när den arbetande kommer hem? Vem gör vad? Schema? Finns samsyn?

- Uppfostran? Hur tänker ni där? Nära föräldraskap? Auktoritärt föräldraskap? Hur var ni själva uppfostrade och hur ser ni på era egna uppväxter?

Det är så mycket som är jättebra att prata om och diskutera INNAN barnen kommer. Det märker man inte minst på detta forum! Oerhört många trådar om partners som inte hjälper till hemma, som uppfostrar barnen på ett helt galet sätt, som aldrig vill ha sex, som alltid prioriterar allt annat än familjen och så vidare och så vidare. Så det kan definitivt vara värt att sätta sig ner och gå igenom sina ståndpunkter, vad man tycker är viktigt och vad man absolut inte kan tänka sig att tumma på. Risken är lägre att det i slutändan blir missförstånd och sura miner i efterhand då.