Anonym (Mamma som vill väl)

Sun 22 Sep 2024 09:00

45 svar

Flytta vid gemensam vårdnad

Hej!

jag har ett barn ihop med mitt ex, barnet har sedan vi separerade (2.5 års ålder, idag 7år) bott mest hos mig. hen är hos sin pappa från varannan torsdag till måndag morgon. Vi utökade till måndagen för ca ett år sen.

anledningen att jag har mer är pga hans psykiska ohälsa, förr i tiden bedöva han den med alkohol och efter hans besök hos psykiatrin blev det en orosanmälan. Den blev nedlagd eftersom vi på plats kom överens om att hon skulle bo mer hos mig. Sedan dess har hon bott mest hos mig. Jag har aldrig nekat honom mer tid, de enda jag sagt är att jag inte bara ?släpper på varannan vecka? direkt utan han behöver börja ta henne extra, visa engagemang och bygga upp nytt förtroende.

Det har inte hänt någonting, han har tagit sina dagar. För ett år sen hittade jag och min nuvarande sambo vår dröm gård, ca 3 timmar ifrån vår nuvarande bostad. Vi blev förälskade och hade ekonomisk möjlighet att bygga upp vår dröm. När jag pratade med barnets pappa om det första gången så menade han på att ?han inte va glad i idén, men hon bor mest hos oss så det får väl bli så?. Sen åkte han hem och talade med nära å kära å han ändrade sig och ville helt plötsligt ha mer tid.

vi valde att köpa gården ändå, bytte lägenhet i den orten så vi jobbar och bor i lägenheten på vardagar och gården På helger och ledighet. pappan till barnet fick utökat från söndag till måndag.

saken är att hans psykiska ohälsa kvarstår och har eskalerat igen. Han har hoppat över hennes utvecklingssamtal, föräldramatch osv pga sitt dåliga mående (Dessutom glömt bort det innan), han är helt enkelt inte stabil för tillfället att ha henne mera än tiden han har (och då tar hans sambo mkt ansvar, går upp med barnet på morgon osv) ..

jag är gravid och känner att ekonomin inte kommer räcka till både gård och lägenhet och vill verkligen flytta till gården, med båda barnen. jag Kan inte flytta utan mitt barn och låta hen bo hos pappan i och med historiken. Han är inte dålig, bara inte stabil i sitt eget mående och de känns inte tryggt. barnets pappa och hans nya ska också ha ett till eget barn, ungefär samtidigt.

jag ska givetvis samtala med barnets pappa igen, men min fråga är om någon varit med om liknande? Tips och idéer? Jag vill absolut att han fortfarande ska ha varannan helg/ lov och all sån ledighet. Dessutom har jag egen familj i den orten och kommer åka fler helger och då kommer givetvis barnet få åka till sin pappa så ibland träffas de varje helg.

jag vet att pappan har lagen på sin sida, men finns de inget man kan göra? Barnet själv vill bo mer med mig, det är hens trygghet och alltid varit. Men hen vill givetvis vara med sin pappa varannan helg och älskar honom.

Anonym (J)

Sun 22 Sep 2024 13:07

#31

Anonym (Mamma som vill väl) skrev 2024-09-22 12:53:00 följande:

umgänget blir minskat med 4 nätter i månaden. Sen vet jag inte vart du får 12 timmar ifrån. Men nu har jag hört din åsikt. Återigen, jag flyttar inte om han inte vill punkt.

3*4=12h

Anonym (Mamma som vill väl) Trådstartaren

Sun 22 Sep 2024 13:07

#32

Anonym (M) skrev 2024-09-22 12:59:24 följande:

Fast du har ju redan tagit steget att köpa gården med målet att flytta dit? Det enda rätta är alltså att pappan ska vika sig och acceptera att han allteftersom får mindre kontakt med sitt barn, för att du tycker det är orättvist?

Ja livet är orättvist, dina val har landat dig där du är nu, ta ansvar. Ditt ex hade dålig psykisk hälsa redan innan ni skaffade barn, jag förstår att självklart lever man på hoppet att saker ska bli bra. Men nu har det inte blivit det, det innebär att du får ta mer ansvar, trist, men så är det. Du gjorde valet att satsa på det. På vilket sätt kan det inte funka utan att din dröm måste bli uppfylld?

På vilket sätt är det inte bättre att ha pappan nära?

Nja du har fått svar på hur man kan tänka, bara inte de svar du vill ha. Inte riktigt samma sak. Som jag skrev i tidigare inlägg så har du flera val, inga utav den passar dig utan du vill få svar på hur du ska få det som DU vill. Alltså hur du ska kunna flytta trots att pappan inte vill. Svaret är ju att det går ju inte.

jag vet att de inte går att flytta utan pappans samtycke.. de har jag också kommenterat flera gånger, gården köpte vi JA, jag Vill bo där JA. Sen kanske de blir om 10 år. Jag är medveten om det.

klart de kan funka utan att min dröm blir uppfylld, men jäkligt frustrerande när pappan inte engagerar sig ett skit. Men de är väl bara och bita i de sura äpplet.

men som sagt, man måste få se över olika alternativ utan att vara en dålig människa.

SmulanFnulan

Sun 22 Sep 2024 13:10

#33

Anonym (Mamma som vill väl) skrev 2024-09-22 13:07:54 följande:

jag vet att de inte går att flytta utan pappans samtycke.. de har jag också kommenterat flera gånger, gården köpte vi JA, jag Vill bo där JA. Sen kanske de blir om 10 år. Jag är medveten om det.

klart de kan funka utan att min dröm blir uppfylld, men jäkligt frustrerande när pappan inte engagerar sig ett skit. Men de är väl bara och bita i de sura äpplet.

men som sagt, man måste få se över olika alternativ utan att vara en dålig människa.

De flesta hade stämt av och gjort klart allt INNAN köpet. Men du gjorde precis tvärtom. Märkligt.

Anonym (Mamma som vill väl) Trådstartaren

Sun 22 Sep 2024 13:10

#34

SmulanFnulan skrev 2024-09-22 13:06:01 följande:

Ni har ju redan köpt gården och du har varit väldigt tydlig med att ni inte har råd att ha kvar dubbla boenden... Snyggt efterhandskonstruktion!

Nja. De där är inte riktigt sant. Jag skrev känner att ekonomin inte räcker till om jag ska vara mammaledig alltså. De är inte samma sak som att jag är tydlig med att vi inte har råd? Jag har även skrivit att jag hittar lösningar.

Tom Araya

Sun 22 Sep 2024 13:11

#35

I er situation anser jag att det finns skäl för dig att söka enskild vårdnad och då är problemet löst, ni kan flytta till gården permanent och barnet kan träffa sin pappa som tidigare.

Anonym (Mamma som vill väl) Trådstartaren

Sun 22 Sep 2024 13:12

#36

SmulanFnulan skrev 2024-09-22 13:10:28 följande:

De flesta hade stämt av och gjort klart allt INNAN köpet. Men du gjorde precis tvärtom. Märkligt.

Men snälla rara. Vi köpte de ju och har som fritidsgård just nu? Om att någon gång i livet kunna ha de på heltid. jag skriver ju att vi behållt bostad och att jag inte kommer flytta om han inte vill. Men jag måste väl få överväga alternativ när människan inte är Speciellt närvarande Utöver sin tid?

Anonym (Också mamma)

Sun 22 Sep 2024 13:21

#37

Anonym (M) skrev 2024-09-22 12:47:43 följande:

Kallar du det där råd? Det där är riktigt fult om man gör så, skulle du själv ha tyckt det var okej att den andre föräldern bara tar barnet och flyttar i förhoppning om att tingsrätten ska döma till sin fördel för att det gått så lång tid? Då tänker man verkligen inte på barnets bästa, utan man använder barnet som vapen för att få sin egen vilja igenom. Usch! Tänk dig själv in i om du hade varit pappan, eller för den delen barnet i den situationen? Hur tror du barnet kommer se på den saken när den blir tillräckligt gammal för att förstå?

Jag skrev inget om vad jag tyckte. Bara om hur det fungerar i praktiken. Vad pappan tycker skiter jag fullkomligt i, barnet är faktiskt den enda viktiga personen här.

Jag är i en liknande situation som TS och kan därför säga att jag aldrig skulle göra så. Jag kan flytta och ta barnen med mig om jag vill, men väljer att inte göra det.

Har 6 år kvar tills barnen är vuxna och gått ut gymnasiet, yngsta var inte ens fyllda ett när vi separerade. Jag har enskild vårdnad, bland annat för att han använt barnen för att straffa mig på ett sätt som påverkat deras livskvalité.

Han gör barnen besvikna om och om igen - men det är inte min roll att avgöra om de ska ha möjlighet till en god relation med sin andra förälder. .

Anonym (J)

Sun 22 Sep 2024 13:36

#38

Tom Araya skrev 2024-09-22 13:11:46 följande:

I er situation anser jag att det finns skäl för dig att söka enskild vårdnad och då är problemet löst, ni kan flytta till gården permanent och barnet kan träffa sin pappa som tidigare.

Vilka skäl då? Och hur ska barnet då träffa sin pappa som tidigare?

Anonym (Mamma som vill väl) Trådstartaren

Sun 22 Sep 2024 13:38

#39

Anonym (Också mamma) skrev 2024-09-22 13:21:41 följande:

Jag skrev inget om vad jag tyckte. Bara om hur det fungerar i praktiken. Vad pappan tycker skiter jag fullkomligt i, barnet är faktiskt den enda viktiga personen här.

Jag är i en liknande situation som TS och kan därför säga att jag aldrig skulle göra så. Jag kan flytta och ta barnen med mig om jag vill, men väljer att inte göra det.

Har 6 år kvar tills barnen är vuxna och gått ut gymnasiet, yngsta var inte ens fyllda ett när vi separerade. Jag har enskild vårdnad, bland annat för att han använt barnen för att straffa mig på ett sätt som påverkat deras livskvalité.

Han gör barnen besvikna om och om igen - men det är inte min roll att avgöra om de ska ha möjlighet till en god relation med sin andra förälder. .

Jag skulle heller inte om han absolut inte vill. Allt jag fråga va tips och idéer och om de finns något man kan göra. Jag skrev även att jag ska lyfta det till diskussion men inte flytta om han inte vill. Jag skriver överallt att jag vill ha en fungerande relation och inte hämma den. jag Uppskattar att du faktiskt svara på frågan, även om jag inte skulle ta barnet och bara flytta. De kan jag inte.

Anonym (Också mamma)

Sun 22 Sep 2024 13:51

#40

Jag måste ändå betona att det är fint att du bott kvar med dubbla boenden och faktiskt vill gå pappan till mötes TS. Det måste vara kostsamt. Jag vet hur slitsamt det är att hela tiden stå standby för en förälder som aldrig skärper sig. Du vill följa din dröm och samtidigt få det att funka för alla inblandade.

Jag tycker dock inte beslutet i sig var rätt. Eftersom det är många år kvar innan barnet är vuxet hade jag nog faktiskt funderat på att sälja gården och köpa något närmare. En timme bort är inte bra, men ingen katastrof. 3 timmar är långt om det är en enkel resa. Din övriga familj påverkas också av att du behöver lägga 6 timmar på att lämna av och köra hem. Att umgänget fungerar kommer ändå vara ditt ansvar eftersom du är den som flyttar. Risken finns att det bara känns ännu jobbigare att behöva lägga den tiden när han ändå inte gör sitt bästa eller ställer upp.

Anonym (M)

Sun 22 Sep 2024 14:28

#41

Anonym (Mamma som vill väl) skrev 2024-09-22 13:07:54 följande:

jag vet att de inte går att flytta utan pappans samtycke.. de har jag också kommenterat flera gånger, gården köpte vi JA, jag Vill bo där JA. Sen kanske de blir om 10 år. Jag är medveten om det.

klart de kan funka utan att min dröm blir uppfylld, men jäkligt frustrerande när pappan inte engagerar sig ett skit. Men de är väl bara och bita i de sura äpplet.

men som sagt, man måste få se över olika alternativ utan att vara en dålig människa.

Fast ändå är det ju lite det du frågade efter med rubriken. Och det låter lite som det du frågar efter hur man ska kunna flytta utan pappans tillåtelse. Nu frågar du efter alternativ, vilket flera här gett. Vilka andra alternativ tror du att det finns?

Som sagt du har olika alternativ, du kan fortsätta som ni gör nu, vilket du känner förmodligen inte kommer hålla i längden ekonomiskt. Du kan flytta iaf och hoppas att tingsrätten ställer sig på din sida, vilket du inte vill. Ni kan sälja gården och hitta något som är närmare. Ni kan flytta tillbaka där ni bor på veckorna. Barnet kan bo med pappan. Nu kanske jag missade något, men det är i princip de alternativ du har fått. Det finns liksom inte så mycket annat.

Självklart kommer folk reagerar på när en förälder väljer att köpa boende långt ifrån den andre föräldern utan dennes medgivande. Att du dessutom utryckt det i trådstarten lite som att du funderar på att flytta oavsett vad pappan säger gör såklart att reaktionerna blir starkare.

Självklart är det frustrerande, jag tror nog de flesta kan förstå det. Men ja tyvärr får man ju bita i det sura äpplet. Ni hade inte allt klart innan ni köpte huset, nu står ni i en tråkig situation.

Tom Araya

Sun 22 Sep 2024 14:42

#42

Anonym (J) skrev 2024-09-22 13:36:29 följande:

Vilka skäl då? Och hur ska barnet då träffa sin pappa som tidigare?

Psykisk hälsa och dryckesvanorna är goda skäl.

Det brukar inte vara något problem att åka och träffa den andre föräldern typ varannan helg, även med lite avstånd. Många skilda föräldrar löser det.

Anonym (M)

Sun 22 Sep 2024 15:07

#43

Tom Araya skrev 2024-09-22 14:42:13 följande:

Psykisk hälsa och dryckesvanorna är goda skäl.

Det brukar inte vara något problem att åka och träffa den andre föräldern typ varannan helg, även med lite avstånd. Många skilda föräldrar löser det.

Tror nog inte det är skäl nog för att han ska bli av med vårdnaden. Speciellt då det gjorts framsteg, som jag förstått det dövar han inte sina psykiska problem med alkohol längre utan det var något han gjorde förr om man läser trådstarten. De har dessutom ökat umgänget till att vara tors- mån. Så att begära enskild vårdnad nu lär knappast gå vägen.

Problem med avstånd läser man ju om titt som tätt och det blir ofta bråk om vem som ska lösa resorna. Nu blir det ju dock ts som skulle bli tvungen att lösa resorna eftersom det är hon som i så fall flyttar i detta scenariot.

Anonym (Vänta)

Sun 22 Sep 2024 23:15

#44

Du kan ju vänta tills hans sambo fått barn kanske? Större chans då att han känner att han inte kommer orka med er dotter i samma utsträckning om han redan nu mår dåligt samt att hans sambo kanske inte heller vill eller orkar lika mycket när hon får en bebis.

Annars kan du ju erbjuda fler helger än varannan för att kompensera de förlorade dagarna. Samt studiedagar och klämdagar (om han är ledig då vill säga).

Core

Mon 23 Sep 2024 18:27

#45

Finns inte så mycket att göra. När min skaffar barn ger man upp en stor del av sin frihet och flexibilitet oavsett vad som händer eller hur det är med den andra föräldern. Känns oansvarigt även om du nu får honom att gå med på det, kontakten kommer att minska och det kommer skapa ett känslomässigt och själsligt hål i ditt barn, hur dåligt pappan än kan må i perioder.

För många skaffar barn slentrianmässigt utan att inse vilket beslut det egentligen är man tagit, man är på väldigt många vis bakbunden tills ungen är myndig. Iallafall om man väljer att se till barnets bästa

Flytta vid gemensam vårdnad

INNEHÅLL