Om ni båda känner att ni älskar varandra och är nöjda med er tillvaro och samliv så är det ju allt frid och fröjd, just nu iaf.
Men jag tror att i förlängningen vill ofta iaf en av parterna ha ut mer av en kärleksrelation. Det kan bli ett hårt uppvaknande om man försummat relationen (även om båda har lika stor del i det) och svårt att hitta tillbaka. Tror tyvärr att det är lätt att ta död på relationen för gott om man inte investerar i den kontinuerligt.
Lätt att säga att det får vara så här under jobbiga småbarnstiden (om ni nu har barn), men sen så går åren också inser man plötsligt att man bara är en del av Familjen AB och kärleksrelationen har dött.
Ni har dessutom bara varit ett par i 4 år, skulle förstå mer om man kände så efter 20 år. Om man bara vill finns det mycket man kan göra för att hålla igång sexliv och intimitet. Men det kan krävas lite ansträngning.
Ditt sista inlägg om covid tyder dock på att detta kanske är tillfälligt och inte fortgått så länge? Oavsett, försök ta tag i det och bestäm er för att underhålla ert intima liv. Exempelvis, gå och lägg er samtidigt på kvällarna, sov nära varandra/nakna, ge varandra massage, bada/duscha tillsammans, pussa alltid godnatt/godmorgon, skriv gulliga sms, ge varandra komplimanger.
Det där med sex kan vara knepigare om det känns som en press. Men ibland kan det vara bra att bestämma att vi har sex 1 gång i veckan, lite schemalagt, men då blir det av och är ju oftast skönt när det väl blir av även om man inte känner för det innan. Sen gäller det verkligen att avdramatisera sexet så att det inte blir en jobbigt uppgift/prestation... utan snarare en värdefull, avslappnande aktivitet,
