Märkligt beteende? (Julklappar)

Vad ger han dig då om du inte önskar något?

Ar det inte dags du säger ifrån om julklappar helt mellan vuxna om det blir sådant problem? Säg att du inte köper någat i år till vuxna, och inte förväntar dig att få något heller.

Vi är alltså inte tillsammans längre. Vuxna i min familj har inte det här problemet. Jag köper gärna julklappar till mina syskon och föräldrar men det är oftast sådant som jag vet att dd behöver, inte lyx och märkeskläder för det har jag helt enkelt inte råd med. 

Jag har faktiskt aldrig varit med om någon vuxen person som beter sig så. 

Exet brukade köpa sådant som han tyckte att jag skulle ha. Till exempel vill jag ha två separata täcken i min dubbelsäng hemma hos mig men det tyckte inte han så han köpte bäddset med ett stort lakan och täcke för det ville han ha. Sådana saker blev det ofta och inte i närheten av så dyrt som han önskade av mig. 

I början när vi träffades och lärde känna varandra sa jag att jag inte bryr mig om saker utan handling, tex att tillbringa tid tillsammans, vara ute i naturen, göra små saker som underlättar den andras vardag. 

Han hävdade att han var likadan men det var helt enkelt en lögn. Han är otroligt ytlig och materialistisk men det tog ett tag för mig att inse det. 

Han är materialistisk, egoistisk  och ytlig och hans önskan om julklappar speglar det helt enkelt. 

Hans behov/önskemål är viktigare än någon annans. Han låter oerhört manipulativ.  

Håller med, han låter manipulativ. Det är antagligen därför du grubblar över det här idag. Det var något som var fel, men du kunde inte sätta fingret på det. Skönt att han är ute ur bilden.

Jag tycker det ät ett otroligt märkligt beteende. Vuxen man som önskar sig svindyra saker från sin partner. Gud vad löjligt. Sen ska han köpa en "present" till dig genom att bestämma att du ska ha 1 täcke istället för 2 som du VILL ha och som han vet. Vrickad låter han som. Ytlig, materialistisk egotrippad stort barn med kontrollbehov.

Jo, det stämmer bra. Jag bearbetar fortfarande den relationen  Jag började tvivla på mig själv och mitt omdöme när jag var med honom och det var därför jag gick till slut.

Det här med julklapparna var bara en del av det men jag förstår inte hur man kan försätta någon med betydligt sämre ekonomi i den situationen.

Om jag dejtade en man med sämre ekonomi, vilket jag har gjort, så skulle jag inte ge honom en önskelista med svindyra lyxprylar. Det skulle jag iofs inte göra oavsett mannens ekonomi men i det fallet skulle det vara direkt taskigt och hänsynslöst. 

Mitt ex var framgångsrik och ser bra ut så min omgivning tyckte väl att han var ett kap men jag såg ju något annat. 

Du borde ha köpt något som passar DIN plånbok, inte hans. Du skulle alltså ha låtit bli att köpa en svindyr halsduk bara för att han ville ha en. Om presenterna inte duger så är personen prylgalen och inte alls tacksam.

Nu när jag tänker på det så kanske han gjorde så medvetet, för att jag skulle känna mig otillräcklig. 

Han gillade att hävda sig själv och skulle tvunget vinna alla diskussioner även när han hade fel. Om jag visste mer om något blev han sur. När en vän ifrågasatte honom en gång blev han så arg att han tänkte lämna sin egen fest. Jag fick försöka lugna ner honom. 

Ja det är verkligen skönt! Jag kände mig så fri när jag gjorde slut och inte alls ledsen som man kan göra ibland även om en relation är över. 

Ett märkligt beteende av honom, skönt att ni inte är tillsammans längre.

Undrar vad den här grejen med att köpa sådant jag uttryckligen hade sagt att jag inte ville ha handlade om. 

Ett annat exempel är att jag vid något tillfälle sa att jag avskyr musikaler och inte gillar mingel och flärd. Lite senare bokade han in premiärkvällen av en musikal med flådig middag efteråt. Varför gör man egentligen så? 

En annan gång kom vi överens om att inte gå på en tillställning som behövde bokas men sedan bokade han den ändå och log självbelåtet . Varför? Det är så sjukt 

Hoppas att du lät honom gå ensam! Det är härskartekniker han höll på med.

Ja alltså det var nära smärtgränsen men du har rätt. Jag borde ha struntat i hans önskelistor. 

En annan jul köpte jag en mycket personlig present till honom som var kopplad till hans intressen och som tog tid att hitta. Hans släkting sa till och med att det här har du fått av någon som verkligen känner dig men jag tror inte att det dög ändå. 

Själv hade jag blivit jätteglad om jag hade fått en sådan present av honom. Jag vill inte verka otacksam men han köpte blommor och parfym till mig trots att det är sådant jag egentligen inte vill ha. Den som känner mig skulle veta det men han var aldrig intresserad av vem jag var egentligen.

Mm men nu utgår du från att han köpte presenter för att göra dig glad när det egentligen antagligen handlade om att han skulle få känna sig så jäkla duktig. "Titta vad jag skämmer bort min kvinna med blommor och parfymer"! Att du sedan inte alls vill ha sånt, det är en petitess.

Ja, jag sa ifrån de gångerna. 

Kan bara gratulera att du slipper honom.  Härskartekniker som en annan skrev. Narcissist.

Sant, det handlade mycket om hur andra såg honom, Det låter helt sjukt när jag tänker på det men han berömde ofta sig själv för att han är en så bra och romantisk partner.

Jag följde med på en del tillställningar med honom fast jag egentligen inte gillar sådant för man måste ju kunna kompromissa i en relation men vi gjorde det jag gillar (vara ute i naturen) bara en gång. Allt var bara yta för honom. 

Han hävdade att han gillade allt det jag gillar och att vi var så lika i början men det var nog bara ett sätt att snärja mig för ingenting av det stämde. 

Han pratade också mycket om hur hans ex bara utnyttjade honom och det fick mig att anstränga mig för att visa att jag verkligen inte är så. Jag hjälpte honom med många saker och ställde upp på honom trots att jag egentligen inte hade tid och ork för det.Tänk om det också var en form av manipulation?

Han krävde mycket engagemang av mig, vi skulle planera framåt och och boka in olika saker. Sedan kunde han plötsligt meddela att han inte tänkte följa planen för han hade, utan att tala om det för mig, bokat upp sig på annat. Det var som om han njöt av min reaktion när jag blev helt ställd.  Vem gör så?

Usch, det känns så obehagligt när jag tänker på det. Jag är väl rätt naiv när det gäller sådant. För mig är det superviktigt att vara ärlig och rak så jag utgår ifrån att alla andra också är så med det stämmer förstås inte. 

Jag är inte mesig utan sa ifrån och påtalade problemen men det tog ett tag innan jag såg hela bilden och gjorde slut. 

 

Jag känner igen vissa drag från ett av mina ex också. Det där med yta och att inte vilja hänga med på mina saker, men helt självklart att jag skulle med på hans.

Så skönt att du nu äntligen är fri den där mannen! Vi lär oss av våra misstag.