Är du ensambarn? Eller har du valt att bara skaffa ett barn?

Är ensambarn så svarar utifrån det
1. All uppmärksamhet till mig som barn. En lugn tillvaro utan att behöva tjaffsa med nåt syskon. Hade kompisar men kunde även roa mig själv.
2. Som barn var det inget jag tänkte på. Som vuxen tror jag det beror mycket hur man är som person. Jag är ansvarsfull och tar tag i saker så när min mamma hastigt blev sjuk och gick bort så föll stort ansvar på mig. Jag hjälper min pappa mycket och ringer till honom nästan varje dag. Min killkompis som har båda föräldrarna i livet men dom är skilda sedan han var liten pratar nästan aldrig med sin pappa och bara med sin mamma när hon ringer upp honom.
3. Jag tror det finns klara fördelar med att kunna dela erfarenheter och ansvar. Visst alla gillar inte sina syskon, men många har även rätt bra kontakt. Jag valde att skaffa två barn av den anledningen.

Ja och ja. Uppvuxen som ensambarn och har ett barn.

1. Lugnt och skönt hemma. Fick göra saker i lugn och ro.
2. Hade varit bra med en bundsförvant så kanske jag hade blivit mindre misshandlad av morsan.
3. Jo, jag skulle nog ha velat ha ett syskon som jag vuxit upp med som jag hade kunnat umgås med idag, men ingen garanti att det hade blivit så. Har ett sladdissyskon på farsans sida och vi har knappt kontakt.

1. Ville bara inte ha fler insåg jag efter ett tag. Orkade inte börja om med allting. Och jag var gift med en idiot så det var bra att det inte blev fler.
2. Gud ja!!
3. Mer ork för mig, mer uppmärksamhet till barnet, bättre ekonomi (!!!), mer egentid, lugnare hemma, hen får lära sig bli självständig på ett helt annat sätt, färre saker att ha koll på i vardagen, mindre tvätt, matlagning och allt annat.
4. De söker upp sina föräldrar mer, kräver lite mer uppmärksamhet.

Allt som allt är ensambarn att föredra.

Jag är ensambarn och mitt barn är ensambarn.

Fördelar jag upplevde som barn var väl kanske att jag hade mina föräldrar för mig själv, de hade alltid tid för mig. Men det var väl inget jag direkt reflekterade över som barn.

Det innebär inga nackdelar vad jag minns från barndomen eller tänker på nu.

Nej jag ville aldrig ha syskon. Men jag hade nära relation till mina kusiner, det spelar säkert in. 

Jag valde inte att bara skaffa ett barn, det blev bara inte fler än så.

Logistiken blir ju betydligt enklare med ett barn, annars ser jag inte några speciella för- eller nackdelar med att ha bara ett barn. 

Tack för era svar! 

1. Vilka fördelar ser du med att du vuxit upp utan syskon?
Fick all uppmärksamhet (fast det var på gott och ont). Bättre ekonomi för föräldrarna (mer saker till mig)
2. Vilka nackdelar ser du med att inte ha syskon? Ingen att dela uppväxten med som barn och nu som vuxen har man ingen att dela bördan med när föräldrarna blir äldre. Och som liten var det ganska ensamt på semestrarna i stugan och på jul och så, då jag var enda barnet.
3. Hade du velat ha syskon om du fick välja? 100 procent.

Jag är ensambarn.

1. Jag hade mina föräldrar för mig själv. Såg kompisarna bråka med sina syskon och var glad att jag inte hade några. När min sista förälder gick bort var allt, på gott och ont, mitt ansvar. Det kändes ändå bra.

2. Inga faktiskt.

3. Nej.

Jag har två barn, dock med 19 år mellan dem så dde har växt upp som "ensambarn".

1. Jag började om, min äldsta blev myndig när jag var 36 och hade träffat en ny man efter många år som änka.

2. Det blev som det blev och jag är jättenöjd.

3. Barnet får all tid, alla uppmärksamhet. Ingen risk för orättvisor.

4. Nu är båda barnen vuxna och är inte bara syskon utan även bästa vänner. 21 och 40 år gamla.

VEt att jag inte har ETT barn, men som sagt så var de inte barn samtidigt.

Jag är inte ett ensambarn utan ett endabarn.

Men som svar på dina frågor:

1) mina föräldrar tog med mig överallt. Jag fick ta med en kompis till landet på sport- och påsklov. 
2) inga.
3) nej, jag ville inte ha syskon som liten utan var nöjd som det var. 

Fick en halvbror på pappas sida när jag fyllde 13 men vi har inte vuxit upp tillsammans. 

Hade jag inte fått tvillingar hade det sannolikt blivit ytterligare en generation endabarn. 

Jag är ensambarn (fast såklart vuxen nu). Fördelarna var väl att mina föräldrar hade mycket tid för mig. Tid med läxor och samtal osv. Jag hade nog inte sagt nej till syskon men det var inget jag gick och längtade efter så mycket då. Vi umgicks med två andra familjer där mina kompisar också var ensambarn och vi hade jättekul ihop. I vuxen ålder däremot har jag saknat syskon..Jag står  ensam med ansvaret att hjälpa mina föräldrar nu och det är bara föräldrarna som delar familjeminnen med mig om barndomen etc.

Uppväxt som endabarn.

1. Det var ganska lugnt och stilla hemma. Mamma och pappa hade bara "mig" att fokusera på utifrån "barn". Inga syskonbråk av uppenbara skäl.

2. Ibland kunde det givetvis bli/kännas lite "ensamt", på semestrar etc. Men jag hade gott om kompisar, och har aldrig känt mig "ofrivilligt ensam" i sak.

3. Har givetvis funderat på den emellanåt. Men njaaeee, i sak inte. Man väljer inte sina föräldrar och man väljer inte sina syskon. Har sett båda sidor genom min uppväxt och i vuxen ålder; syskon som har en bra relation men även syskon som har riktigt risiga relationer med allt vad det innebär...

Har det format mig?! Tja säkerligen. Jag är van att sköta mig själv, klara mig själv, sysselsätta mig själv. Absolut drag av lite av en "ensamvarg". Fördelen i det är att jag räds inte "ensamhet" eller att vara "själv". 

Har en bra relation till mina föräldrar, vi vet var vi har varandra, men vi behöver inte höras varje dag...

Åldrande föräldrar!? Mmm, visst, jag har inga syskon att luta mig mot, att bolla saker med. Men samtidigt så kommer jag slippa en massa tjafs om hur göra med hus, prylar, ev arv etc... Och jag har inga vuxna syskon som man måste stötta känslomässigt, relationsmässigt, ekonomiskt, praktiskt... Kan lägga den energin och tiden på mina egna barn, och vänner istället.

Jag har själv tre stycken unga vuxna barn. 

Jag växte upp ensambarn. Idag har jag 4 barn. 

1. Vilka fördelar ser du med att du vuxit upp utan syskon? Såg ingen fördel alls. Var ensam stort sett hela tiden. Växte upp med bara min pappa. Jag fick leka ensam, göra saker ensam, var vi och badade ja då fick jag bada själv. Var jag på Liseberg ja då fick jag åka själv. 

Jag växte upp som ensambarn. Dock har jag en halvbror, men han är 15 år äldre och vi har egentligen ingen kontakt (ses en gång per år hos mina föräldrar, typ).

1. Vilka fördelar ser du med att du vuxit upp utan syskon?

Inga egentligen. När jag var barn tänkte jag aldrig på det, men i tonåren blev det dysfunktionellt hemma, och som vuxen har jag tänkt att det hade blivit så mycket lättare (och kanske t.o.m. funktionellt) om jag hade haft ett jämnårigt syskon att bolla med.

2. Vilka nackdelar ser du med att inte ha syskon?

Att jag varit så ensam i mitt liv, med mina problem och min ångest. Som vuxen slog tanken mig: Tänk om jag hade haft en syster? Många av mina problem har med mina föräldrar att göra, och antagligen på att jag just var ensambarn och allt deras fokus låg på mig.

3. Hade du velat ha syskon om du fick välja?

Ja.



Jag är också förälder till ett ensambarn.

1. Varför valde du att bara skaffa ett barn?

Den här frågeställningen är helt fel!

TS, att använda ordet 'välja' när man pratar om familjebildning är vanskligt. Ofta blir det inte som man tänkt sig.

I nästan hela mitt liv ville jag INTE ha barn. Antagligen för att jag hade haft det så dysfunktionellt hemma och inte såg en familj som nåt eftersträvansvärt. Sen träffade jag min exman och efter flera år kunde jag börja se poängen. Vi fick vår son när jag var 39 år. När sonen var två månader gammal, slog det mig att jag ville ha ett syskon till honom. Det blev ivf och t.o.m. äggdonation i Finland, men det blev inget syskon, bara missfall efter missfall. Till slut gav jag upp, mådde för dåligt.

Jag valde alltså INTE att bara skaffa ett barn.

2. Är du nöjd med beslutet att inte skaffa fler barn?

Jag har haft mycket ångest över att min son också blivit ensambarn, men jag har tvingats förlika mig med det. Jag är inte helt nöjd, men det går.

3. Vilka fördelar ser du med att bara ha ett barn?

Det är svårt att jämföra eftersom jag inte har flera barn. När jag mådde dåligt under pandemin var jag glad att jag inte också hade en bebis att ta hand om just då. Men annars kommer jag inte på nåt.

4. Vilka nackdelar ser du med att ditt barn inte har syskon?

Att han är ensamt barn hemma, som jag var. Vi bjuder hem kompisar, och flera gånger per år får han bo hos farmor och farfar tillsammans med sina två kusiner, han har galet kul där och får kanske pyttelite syskonkänsla när han är med sina kusiner (precis som jag fick när vi åkte och hälsade på min släkt utomlands och jag lekte med mina kusiner som barn). Som tur är är han social och empatisk, och får nog inte de problemen jag hade eftersom vi föräldrar är väldigt medvetna. Men generellt tror jag nog det är bättre att ha syskon.