Vill inte isolera min partner från sin familj

Min sambos ursprungsfamilj är inga trevliga människor. 

Han sitter ofta och pratar om allt han ska göra med sina syskon. Han pratar med mig om sina drömmar om hur det ska bli när dom ska träffas nästa gång. När dom väl ses blir det aldrig som han drömt om. Han kan sitta och drömma om ett midsommarfirande t ex. Hur dom ska leka lekar, ta cykel till vattnet och åka motorbåt. 

När han kommer dit vid 10 på dagen är alla sjukt berusade. Den ena brodern har rasat ner på golvet, dragit med sig en duk från ett bord i fallet och sedan pissat på sig och somnat. 

Någon cykeltur existerar inte så långt ögat kan nå. Ingenting annat i hans drömmar. Spelar ingen roll när dom ska ses. Det är alltid samma sak. 

Många i hans släkt har supit ihjäl sig. Min sambo åker till deras gravplatser och pysslar om gravarna. Dessa människor var av samma skrot och kort som dom som lever.

Han blir så ledsen, jag vill bara säga till honom att sluta ha kontakt med dessa människor. Han är liksom 45 år och kan ligga och gråta på kvällen för att han vill att dom Ska göra något kul ihop snart. Där det inte blir såhär? men det händer ju aldrig. 

Vad ska jag göra?