Varför lägger man inte in mer kurslitteratur på universitetet?

Det är sorgligt att det är så! Tänker på min mammas generation som hade många lärare som var magistrar, dvs de flesta hade en magisterexamen/adjunkter. En hög nivå på kunskap var självklar för en lärare på den tiden. 

Jag ser inte att dina formulering som korrekt till vad jag syftade på. 

Det handlar ju inte om att vi inte fått kurslitteraturlistan från början, den existerar flera månader i förväg. Poängen är att folk har så lite att göra att man kan vänta till sista veckan när något ska in. Det jag menar är att om du har ordentligt att göra finns noll utrymme att skjuta fram saker till sista stund. Det handlar inte om att studenterna ska behöva plugga hårt sista veckan, det bryr jag mig inte om. Samma problem uppstår ju om jag lägger ner samma tid första veckan, då får jag 4 veckors ledighet istället. Vilken variant man väljer är väl en smaksak. Men du kan ju inte formulera om så poängen missas fullständigt. 

Jag har varit lärare i 23 år nu. Gick ut gymnasiet med 4.8, skrev 1.9 på högskoleprovet. Min kandidat och magister var svårare än det år jag läste till för att bli lärare, men det var å andra sidan inte slappare än andra kurser jag läst på a- och b-nivå.

Ja. Labb 8-17  (lunchpaus såklart) tre dagar i veckan när jag läste kemi, sen skulle det skrivas labbrapport på det. Plus föreläsningar och seminarier övriga två dagar.

Samma med matten, ofta schemalagda föreläsningar och räknepass 8-17. Cirka tre kurser parallellt på matten, övriga högskolestudier brukar man ju läsa en kurs i taget. Och föreläsningarna hann man sällan med att ta till sig på plats, var bara att anteckna järnet så fick man bearbeta det senare.

Sen hade vi praktikveckor såklart också, då man följde handledarens arbetstider.

Mastigt! Men det är inte mer än 40 tim/vecka. Det var det jag tyckte lät konstigt. Men det var högt tempo ni hade! Är du tvåämneslärare? Var ditt andra ämne också inom Naturvetenskap? 

Instämmer helt och hållet med ts.

Jag har ett relativt välansett jobb, men känner mig som en totalbluff efter utbildningen. Jag borde förstås ha lagt ner mer tid ändå, men det var alldeles för låga krav.

Jag är benägen att hålla med. Jag pluggade på upp till 200%, pluggade då 35-45 h/vecka. 

Ja du ser, verkar vara många som lyckas med detta eller pluggar 100%, jobbar 100% och har massa fritid. 

Risken är att de som gör så får ett brutalt uppvaknande sen. Det blir vad man gör det till. På min utbildning kan man hoppa över den mesta litteraturen, panikplugga veckan innan och precis klara ett E men man lär inte komma ihåg något ett halvår senare och efter första året får man ordentliga problem då senare kurser bygger på det vi gör första året. Har fått höra att många hoppar av då. 

Ska man lära sig allt ordentligt blir det absolut heltid men det går som sagt att fuska sig igenom i början om man vill. 

Vissa får ju även höga betyg trots att dom lägger ner otroligt lite tid. 

Samtidigt skiljer det enormt mellan olika utbildningar. Jag och mina kursare var periodvis stressade så att vi grät. Jag vet att tex blivande arkitekter och formgivare pressas ännu hårdare. Vet de som fick ätstörningar, ångest, sömnprobkem mm på grund av den ständigt hårda pressen. På den typen av utbildningar är många gästlärare yrkesverksamma och de använder möjligheten att undervisa för att hitta framtida anställda. Det förekommer inte sällan att representanter från företag kommer för att se redovisningar för att snabbt kunna plocka upp nästa stjärnskott. Utbildningen blir som en flera år lång jobbansökan. Fruktansvärt stressande. 

Och samtidigt finns de som läser på heltid vid sidan av sitt heltidsarbete. 

Som sagt var jag väldigt stressad när jag pluggade 100%. Sen bytte jag lärosäte och läste 150% och hade helt plötsligt jättemycket fritid. 

Det behövs någon form av uppstyrning. 

Ja självklart menar jag inte att detta ska gälla alla utbildningar 

Det är inte min erfarenhet. Lägger man inte ner någon tid syns det på betygen.