Det här med att ”älta”
Lagt ned 6 år, och kärlek, mig själv och skapandet av familj ,ett barn med i bilden.
han väljer att skilja sig och flytta . Menar på att vi är för olika och slösar varandras tid. Ville aldrig lösa några bråk eller ta ansvar för relationen.
jag är ledsen och ältar detta från morgon till kväll i mitt huvud. Gör allt jag kan för att må bra men det är som att hjärnan lever sitt eget liv. jag kan inte acceptera det. Jag är så arg och ledsen. Och sen att bara ha min 4-åring på halvtid gör mig också knäpp .
jag känner att det är så onaturligt att splittras såhär. Men överallt ser man hur vanligt det är med separationer . Och detta påtalar exet hel tiden också. Att det inte ? är så farligt? och ?gå vidare?.
ältar att han hela tiden snackade om hur vackert det är med familjen , äktenskap etc. Men uppenbarligen inte med mig.
hur går man vidare!?
