Hur få familj att förstå att presenter inte handlar om kvantitet?

Så, då har vi återigen firat jul med svärfamiljen. Deras kärleksspråk är gåvor. Dessvärre är deras gåvor sällan speciellt bra anpassade till mig och sambon. Vi är i 40-års åldern, bor kompakt och har liksom sen många år tillbaka listat ut vad vi behöver och vad vi saknar behov av.
I år fick jag bland annat en ganska stor låda med olika tankenötter. Kul en stund men kommer ju sen hamna i en låda, och aldrig mer användas. Vi hade behov av en ny stekpanna då vår gamla börjar sjunga på sista versen, blev väldigt nöjda över att få en ny sån, men utöver det så hade de också köpt en äggkokare och något slags omelettjärn. Jag vet att vi aldrig ens kommer packa upp dessa, för att vi har inte utrymme att förvara sånt, något de vet. Förra året upplevde jag att vi fått dem att förstå. Då fick jag en korg med ätbart (tapasgrejer typ) som vi verkligen uppskattade. Tidigare års presenter har inkluderat en porslinsbyst, ca 70 cm hög, som vi definitivt inte hade plats för. En stor elektrisk värmefilt i en färg som inte passar in passar verkligen inte passar och därför måste förvaras i ett skåp. Vi har inte plats med sånt som inte behövs ganska regelbundet. Men varje år åker vi härifrån med minst 10 saker som bara kräver plats men mer eller mindre saknar funktion. Bäddset med tomtar på, jättefint men vi har 2 uppsättningar sängkläder, 2 uppsättningar handdukar och det är för att vi saknar förvaringsutrymmen för mer. Tomtelakanen fick åka direkt till myrorna. Ett år fick vi en luftavfuktare (14 kg) som vi gav bort på tågstationen innan vi åkte hem. Vad i hela friden ska vi säga för att de ska förstå?