Sambo tappat känslorna

Igår blev det ett rejält bråk igen. Det var jag som var hemma med barnen och så såg jag från fönstret att hennes bil stod parkerad utanför och fattade ju då att hon var hos den nya killen eftersom han bor i grannhuset. Jag blev irriterad för jag tycker det är så fruktansvärt respektlöst mot mig. Hon vet ju hur jobbigt jag tycker det är och att jag kommer se att bilen är där. Jag vet att jag inte har nåt med det att göra vem hon träffar, men hon hade ju kunnat parkera bilen nån annanstans för att ändå visa lite respekt. 
Slutade med att det blev ett rejält bråk som spårade ur rejält och jag bad henne säga att hon inte vill ha nåt med mig att göra längre så jag kan gå vidare, men det ville hon inte säga för så skulle hon ljuga. 

Hon vet om att den nya killen bara vill ha roligt under tiden och kommer tillbaka till dig när han har tröttnat på henne! 

Så är det när man fortfarande är i känslornas grepp, om ett tag kommer du inte att bry det minsta vad hon gör och med vem. Det kommer att vara lika ointressant som det tråkigaste du vet. Vi är många som har varit där du är, det blir helt bra till slut.

Vad menar du? 

Han  vill inte ha ett seriöst förhållande med henne och ge henne en familj som du gör!
Hon vet om det och håller dig stand by under tiden hon får träffa den andra mannen, när han tröttnar på henne sen och går vidare vilket han en dag kommer göra så kommer hon komma tillbaka till dig! 

Mycket möjligt att han kommer göra det eller hon. Men till mig kommer hon inte tillbaka. Då byter hon bara kille till en annan. 

Tycker hon agerar på just detta du skriver helt rätt. Hon har ju gått vidare och detta är ju det nya.

Då skall on inte behöva hålla på att fjanta med att smyga eller parkera bort bilen.

Här är du fel ute. Hon har också rätt i att önska ha kvar en god relation till dig, även om du känner dig kränkt och upprörd.

Du fattar att detta enkom handlar om dig, så släpp henne och gå över till vän/föräldra samspel mellan er.

Hennes otrohet och inte tidigare varit ärlig, det har jag skrivit flera ggr är grovt fel o tar avstånd ifrån. 

Jag förstår det att hon får göra hur hon vill. Men jag kan tycka att man kan visa lite respekt. Speciellt när vi fortfarande delar lägenhet. Och det är hon som tjatar hela tiden om att vi måste ha en bra relation och kunna vara vänner, men för mig blir det väldigt svårt när hon visar noll respekt. 

Men jag ska berätta en sak för er nu som ni säkert inte kommer tycka är bra. Men jag träffade faktiskt en tjej i helgen och vi klickade på en gång. Och nej det var aldrig ens en tanke på att jag skulle träffa henne eller nån för den delen, men det bara blev så. Vi pratade jättemycket och hade väldigt trevligt. Bytte nummer och har hörts sen dess. 
Jag har ingen tanke på att ge mig in i nåt nytt alls faktiskt utan just nu så var det bara trevligt att prata med nån annan och om det bara blir en väldigt bra kompis eller kanske till och med ingenting så spelar det ingen som helst roll. 

Bra för dig, få annat att tänka på.

Bra, jag är glad för din skull!

Tack jag med. :) 
Exet hör dock fortfarande av sig. Tror hon börjar märka av att jag har tagit mer distans än tidigare. 

Hej! 

Tänkte bara ge en liten uppdatering eftersom det har gått ett tag sen sist. Den där tjejen jag träffade rann det ut i sanden med, men det gör inte så mycket. 

Jag och exet fortsätter på samma snurra. Vi bråkar, blir sams dagen efter och så fortsätter det. Hon har sen en vecka tillbaka bekräftat att hon och den killen hon träffade bakom min rygg har börjat dejta officiellt nu. Känns piss faktiskt. Hon säger dock att hon tar det långsamt eftersom hennes fokus är hennes mående och barnen, men det tror jag vad jag vill om. 

Jobbigt är det i alla fall för jag känner mig ännu mer värdelös och bortbytt. Hur ska man nånsin ta sig ur detta? 

Har varit i din situation ungefär. Jag är dock kvinna. För mig vände det när jag kunde se hur usel mitt ex var som person. Hans usla moral, lögner, bortförklaringar, undanflykter, hur illa han faktiskt behandlade mig och barnen. 

efter en tid vändes mina känslor från förtvivlan, självhat  och djup sorg till ilska. Och först då kunde jag börja gå vidare. Ilska är en känsla med energi som ger kraft. Den går att vända till att åstadkomma bra saker för en själv. 

Fpr känslan av att det är lite lika för dig. Du har inte kommit till stadiet ännu där du ser henne för vad som är på riktigt. När du gör det kommer den frigörande ilskan. 

Kanske samtal med en professionell kontakt kan hjälpa till att komma snabbare dit, vet inte. För mig tog det ungefär ett år innan jag blev arg istället för deprimerad. 

Lider med dig jag är i en liknande situation, skillnaden är att mitt ex leker med mig, lite good cop bad cop. Ena dagen suger jag (oftast när hon vill ha hjälp med något) och nästa inte. Ibland duger jag för sex men oftast inte.

Min självkänsla är i botten, är helt mentalt dränerad. Säger som dig när tar man sig ur det? Vi måste ju ses på grund av att vi har barn ihop. 

Det bästa är om du börjar med att sluta ha sex med henne och hjälpa henne. Det kommer bara få upp dina förhoppningar. Medan hon har ännu mindre incitament att komma tillbaka till dig. Hon får redan allt hon vill av dig, utan att behöva vara ett par.

Sen är det bra att försöka ses så lite som möjligt. Kort och vänlig kontakt men inget mer, och bara absolut mest nödvändiga. Det enda sättet att gå vidare är att sluta låta sig få upp förhoppningar, och sluta trilla dit om och om igen.

Det är för övrigt det bästa sättet att få tillbaka någon. När de börjar inse att de saknar personen. Men vid det laget har man oftast kommit över förhållandet och är den som inte vill längre.

Sen sak du investera i dig själv, i saker du mår bra av, hälsomässigt, utseendemässigt och med så stor kompis och bekantskapskrets som möjligt. Allt som får dig att växa och utvecklas hjälper dig att gå vidare.

 

Delar ni fortfarande lägenhet? Kanske vore lättare om någon flyttade ut, då har ni bara kontakt när det gäller barnen. Såklart lättare med barnen om ni bor tillsammans men du kommer må betydligt bättre om du inte bor med henne, och förmodligen kunna gå vidare på riktigt. Ingen snurra längre kanske

Vi har kvar lägenheten en månad till, men vi har inte bott med varandra sen det tog slut. Barnen bor kvar i lägenheten och den som har barnen är i lägenheten medan den andra bor nån annanstans. Så vi ses i princip aldrig. Överlämning av barn sker på förskolan så vi behöver inte träffa varandra om det inte är nåt annat. Så på två månader har vi väl sets 5 ggr totalt kanske. Och de flesta av de gångerna har vi bara setts i nån minut. 

Jag är den som håller hårt på att bara ha kontakt när det rör barnen och hör i princip aldrig av mig. Det är hon som gör det. 

Ok men då verkar det i alla fall som ni har gjort det bästa av situationen boende-mässigt. Då är det bara att hålla ut en månad till, kan ju vara så att lägenheten håller många minnen och känslor så det blir nog lättare för dig när du hittat nytt och slipper vara i den gamla lägenheten längre. Du kommer naturligt "ta dig ur detta" med tiden. Som nu, så håller du fast vid att bara ha kontakt gällande barnen, sen har du ett nytt boende, och livet kommer flyta på. Kanske hittar du nån annan inom kort - eller ej, men oavsett mår du bara bättre med tiden, det är ett faktum. Håll ut! <3

Hej allihopa! 
Tänkte uppdatera lite här. Det har väl egentligen inte hänt så mycket mer. Nästa vecka flyttar jag till min lägenhet och jag längtar så mycket efter att börja leva mitt eget liv på riktigt. 
Jag dejtar ingen och känner inte att jag har nåt intresse för det heller. Hittar på roliga saker när jag inte har barnen och när jag har barnen också såklart. 
Jag och exet har faktiskt en bra kontakt, men jag vill ju fortfarande mer, men vi bråkar inte längre och har faktiskt börjat ha en bättre kommunikation än vi haft på väldigt länge. Kanske har det hjäpt att vi båda två går och pratar med psykolog på varsitt håll. 
Hon träffar fortfarande den där killen hon var otrogen med och det svider såklart, men jag har börjat acceptera det. 
Nu när flytten går så kommer vi inte ha samma naturliga sätt att höras längre och det ser jag fram emot.