Sexuellt utåtagerande som barn

Jag var utåtagerande på det sättet som barn, men riktat till min pojkvän. Det började i 12-13 års åldern, jag hade en kompis, en pojke så han blev min pojkvän 

Jag blev inte utsatt för något sexuellt men jag hade från kanske 12 strikta regler hemma om hur jag fick klä mig, täckande, bylsigr, stå, röra mig osv.(inte sträcka armarna över huvudet osv) var vi på stranden fick jag inte ta av mig eller bada utan behövde vara täckt även där. Så det blev någon slags överkompensation när jag var med honom då jag kände mig vacker. Var ofta naken i hans rum tex. 

Jag har läst om undersökningar som tyder på att flickor blir mer sexuellt utåtagerande i frånvaron av pappa eller motsvarande manlig förebild.

Hur menar du sexuellt utåtagerande?

Min dotter har inte vuxit upp med någon pappa men haft/ har många manliga (vänner och släkt ) förebilder och har inte visat några sådana tendenser.

Tvärtom har jag aldrig skylt mig något speciellt när vi är hemma på tu man hand och hoppar i eller ut ur duschen. För oss är nakenhet en helt naturlig del och vi skäms inte över våra kroppar. Kanske våra n finska bastu kultur är en bidragande orsak? 

Däremot har jag alltid anammat en klädkod när man går i skolan, speciellt upp till högstadiet.