Sluta fråga då...

Jag har stöttat pojkvännen genom riktigt tunga saker, men nu när det är jag som har det tufft känns det mest som jag får tomma ord tillbaka... han frågar "finns det något jag kan göra för dig?"... oftast säger jag bara nej, att han inte ska oroa sig, men den här gången var jag så låg att jag verkligen behövde hans stöd och sa att jag behövde hans sällskap (över telefon)... vad han svarade? "Jag är för trött, jag kan höra av mig ikväll"... jaha tack då... 

Jag behövde mest skriva av mig, men vet inte vad jag ska säga när han väl hör av sig, för jag blev verkligen sårad. Att fråga om han kan göra något och det enda jag ber om är något så litet som att prata i telefon en stund, men det var han för trött för? Medan mig har han tom ringt och väckt mitt i natten när han behövt och jag har aldrig avvisat honom, hur jag än mått själv...