Sex I dagsljus med din partner

Nog väldigt blandat skulle jag tro...tråkigt att inte kunna se nåt, det behöver inte vara strålkastare...samtidigt så skall båda vara överens!

Skönt att vara nakna tillsammans men tråkigt om det alltid är total mörker, dock så skulle jag inte slopa en tjej som är snäll och go att hitta på saker med bara för att hon är osäker.

Nej jag har aldrig skämts över mig själv med någon kille jag varit med.

Men jag började skämmas nu efter att min kille runkade till min tjejkompis, som är plastikopererad och jag sexpack. Han sa att hon har så ful innan, var tydligen inte så. Av detta försvann delvis självförtroendet. 

Har sexpack * 

Aldrig haft problem med nakenhet i mina relationer.

Enligt mig beror det på hur trygg man känner sig med killen.

Orkar inte skyla mig. Titta åt ett annat håll om det inte passar. 

Ingen av mina kvinnor har haft problem med det. De har sett olika ut, ofta vad man kallar "mullig". 
Ingen som haft problem med dagsljus eller tänt i sovrummet. Fördel mig då jag gärna låter ögat få sitt.
Däremot hade jag ett o.n.s som tyckte att hon hade för fula bröst för att jag ens skulle få känna på dem i mörker.
Det ställde mig, inte någonsin varit med om det innan.
Var ju bara att acceptera, hon var bra så onykter och somnade så det blev ju ett "icke-problem" trots allt
PS - det var inga som helst fel på brösten.

Du drar en fellogisk slutsats...

Det finns gott om unga kvinnor som inte har problem med att ljuset på under sex, och det finns faktiskt 40+ taggare som vill ha lampan släkt.

Jag har alltid velat ha lampan tänd ända sedan min sexdebut. Eller som jag uttrycker det; Jag vill kunna se vad jag håller på med. 

Alltid ljus i någon form, det visuella ingår som en härlig del. Visst har jag haft sex i mörker men det tappar ju det där häftiga att se. Jag njuter nog av att visa mig naken jo, inte alltid men för det mesta. Då får jag se reaktionen med hos den jag är med. 45 år

Samma här, jag går igång på å se.
Det väl samma för tjejen, kollar ner å ser hur man tar emot.

Du menar att du har sex med killar du ev inte känner dig trygg med? Och om du verkligen har det, känner du dig verkligen tryggare om ljuset är släckt?

För en del är det säkert så att de känner sig tryggare i sin egen kropp ju äldre de blivit. För andra är det tvärtom. För vissa är nakenhet rätt tabu. För andra är nakenhet helt naturligt. 

Jag är snart 50, har aldrig haft problem med nakenhet. Mitt ex tyckte det var otroligt jobbigt att jag tex gick naken från badrummet till sovrummet när jag duschat på morgonen för "tänk om någon granne skulle se". 

De flesta unga har så mycket komplex. Tänk om man fattade hur jäkla vacker man var i åldrarna 20-30 år. Det gör man först när man blir äldre! ( the youth is wasted on the youngs) 

Jag tror att många äldre helt enkelt accepterar och gillar läget. När man når acceptans bryr man sig inte lika mycket om sin egen kropp utan satsar på att fokusera på sin partner istället.

När jag var under 20 så var jag lite blygare, men med åldern har det avtagit. Senaste 15 åren (är kvinna och drygt 40 år) har jag inte haft några som helst problem med att ha sex eller vara naken i dagsljus eller upplyst rum. Är både tjock och har hängbröst men jag bryr mig inte. Om en person vill ha sex med mig så antar jag att det är för att hen tänder på mig och inget annat.

Jag kan förstå dom. Jag kommer från en bakgrund av massa mörkt och hemskheter som vi inte behöver gå in på.

Men det har gjort att jag numera avstår relationer helt. Hatar mig själv och min kropp. Och klarar inte av om någon tar i mig eller ens ska krama mig. Tillåter varken det eller att någon får tycka om mig. Säger upp bekantskapen med dom män som blir intresserade. 

Det enda positiva är väl att jag klarar av det och det inte är något jag saknar. Mår bara dåligt då. När jag är ensam fungerar det utmärkt. Då behöver jag inte ens tänka på det.

Kan tänka mig att det är ett mörkertal kring detta med.
Är väldigt känsligt för en del kvinnor.