Juridiken kring arv och arvsrätt

Lite förenklat givet
Ingen enskild egendom
Det sker ett arvsskifte
Inget annat i temestmenete

I boet 16,5 MSEK
Laglotten är 50%, dvs 8,25 MSEK
Av laglotten ska varje barn ha lika del, dev 1/5, dvs 1,65 MSEK

Så om sönerna får dela på företaget kommer döttraran kunna få ut sina 1,65 MSEK

Ok då är företaget giftorättsgods och delas 50/50 vid bodelningen eftersom inte enskild egendom. Oväsentligt att han startade det innan de gifte sig eller att han dog sist. Bodelning görs alltid, även om makarna dör tätt efter varandra. 

Hans dödsbo har då 8,25M som han kan testamentera. 
1.65M i arvslott och 0.825M i laglott per barn. 
Om döttrarna får mindre än laglotten enligt testamentet kan de klandra det och få ut laglotten. 

Fruns dödsbo och arv på 8,25M sköts separat och påverkas inte av mannens testamente. 

Barnen ärver efter henne, men eftersom pappan och mamman var gifta och barnen gemensamma, fick mannen deras arv med fri förfoganderätt, dvs han kan spendera pengarna men inte testamentera bort dem. Han fick inte hennes pengar med full äganderätt och möjlighet att testamentera bort detta. 

När mannen dör, tittar man först på den andel av hans tillgångar som kommer från frun, i detta fall hälften eftersom det inte fanns äktenskapsförord. Fruns dödsbo var hälften av 6,5M plus hälften av 10M. Detta fördelas i lika delar mellan barnen.

Sen tittar man på resten av mannens dödsbos tillgångar. Av det ska varje barn få en femtedel som arvslott efter sin pappa, eller som minst en tiondel som laglott eftersom det finns testamente. 

Förstår du nu?

Ett annat sätt att formulera frågan är vilket av följande alternativ är det juridiskt korrekta i fallet?

1. Bröderna har rätt till sina andelar i bolaget utefter testamente + 1/5 av övriga tillgångar efter sina föräldrar.

2. Värdet av brödernas andel i bolaget ska räknas ifrån deras arvsrätt om 1/5 av det bortgångna parets totala egendom.

3. Inget av exemplen 1 eller 2 är relevant därför att... utan istället...

Läs svaren i tråden. Det handlar inte om det bortgångna parets totala egendom. Totala egendomen är för övrigt 16,5M, bolaget är en del av det. 

Mamman hade inget testamente, så hälften av total egendom, hennes del 8,25m delas i fem bitar.

Pappans del delas enligt testamente, men eftersom döttrarnas laglott från honom då kränks kan de klandra testamentet och få en tiondel var av hans halva på 8.25m.

Pappan har ingen rätt att testamentera bort hela bolaget, för det ska först bodelas med hans maka. De var gifta, så hälften av värdet av hans bolag tillfaller henne vid bodelningen. Han kan med testamentet styra att så mycket som möjligt av bolaget går till sönerna eftersom det var hans egendom, till ett totalt värde av hans del, 8,25M. Men sen återstår inget mer av hans dödsbo. Och döttrarna kan klandra. 

Så 1, nej absolut inte. 

2, Nej inte riktigt heller, bolaget är en del av det totala arvet men sen finns ju testamentet. 

Tack för alla svar, det klarnar...

Men för att få fullständig klarhet måste jag ge ytterligare ett exempel och det hittar ni här
Juridiken kring arv och arvsrätt del 2

Skoluppgifter?

Instämmer i det mesta Z skriver ovan.

Rent tekniskt är gängse uppfattning att detta rör sig om två arv.
Det som många gånger glöms bort är bodelningen som ska ske mellan makarna. Bodelning är, förenklat, sammanslagning och hälftendelning av makarnas totala tillgångar. Utgången blir då det som Z skriver, dvs att arven är värda 8,25 msek vardera.

-Något som kan påverka är om maken påkallat jämkning vid bodelning innan även han avled.
-Ytterligare en sak som kan påverka är bolaget. Du skriver att bolaget inkl tillgångar är värt 10 msek. Jag skulle förorda att bolaget (eller aktierna i bolaget) värderas med hänsyn tagen till ev skatteeffekter, dvs till nettovärdet.
-
Fördelning efter bodelning:
Arvet efter Gudrun - 8,25 msek fördelas lika mellan barnen, 1/5 vardera.
Arvet efter Gunnar - med utgångspunkt att hans dödsbo bara består av aktier i bolaget värt 8,25 msek, ska dessa utges som legat till sönerna. Men eftersom detta inkräktar på döttrarnas rätt till laglott ska döttrarna ha i vart fall 1/10 vardera om de påkallar jämkning av testamentet för att få sina laglotter. Sönerna 4/15 vardera.