Katt med diabetes

Det skulle kunna vara diabetes men det är vanligare med njursvikt som orsak till de symptom du listar. 

Diabetes hos katt kan, i ett tidigt skede, ofta skötas med rätt kost. Ibland behöver man även ge insulin såklart och monitorera blodsockret väldigt noga. Men, en välskött diabetes hos katter kan faktiskt "botas", eller gå i remission. Det vill säga kroppen återhämtar sig och det kanske klarar sig med endast dietfoder resten av livet. 

OM det är diabetes så finns det bra veterinärfoder för det, men vill tipsa om att Mjaus våtfoder (helfoder) faktiskt uppfyller alla kriterier för ett diabetesfoder, men till mycket lägre pris. 

Jag hade en katt med diabetes. Fick diagnosen vid 14 och levde sedan lyckligt i fem år till. Han fick en spruta 8 på morgonen och en 8 på kvällen. Noggranna kostvanor. Inget slarv och inga undantag. Han mådde jättebra.

Har också haft en katt med diabetes. Han fick en spruta om dag och hade fint socker. Fick Mjau våtfoder. Finns en bra grupp på facebook för katter med diabetes men glömt vad den heter.

Var det lätt att ge spruta? Vi är ganska ofta på resande fot och då tas katterna omhand av mina tonåringar eller någon granne. Jag har så svårt att de hur det ska gå ihop.

Kost är jag inte så oroad för. Hon brukar inte få godsaker eller människomat (med undantag för en enstaka räka då och då). 

Är det skillnad på våt- och torrfoder i det avseendet? Hon får Mjaus torrfoder idag.

Torrfoder innehåller mycket kolhydrater. Mjaus våtfoder innehåller nästan inga all. Det har hänt att katters diabetes har gått tillbaka tack vare foderbytet.

Ja det var jättelätt. Nålen är supertunn. Dock är det jätteviktigt att den alltid får den vid samma tidpunkter. Om det är diabetes så får ni räkna mer att ge lilla missen extra kärlek och omvårdnad. Den kan leva ett helt normalt och bra liv länge med rätt omhändertagande. 

Aha. Tack!

Som diabetiker med insulin sen 18 år, det är inte som att ge spruta på det sätt som du egentligen tänker, ex vaccin spruta - utan det är faktiskt tom enkelt, och be att få insulin på "penna" om det finns, den är absolut enklast att sköta.

Nålen är supertunn, du kan ta bara en nål, och prova sticka dig själv i magen ska du få se - om du inte har väldig otur och träffar just ett blodkärl, som KAN hända, men ytterst ovanligt - så känner du faktiskt..... ingenting. Och samma sak egentligen med misse.

När grannens katt fick diabetes var jag den första "självklara" kandidaten att ge katten spruta, men det var tom enklare ge på katten än sig själv. Det hänger på att man själv är lugn, valt en lugn plats som INTE är favorit sov platsen, köket eller i närheten av lådan, så man inte får dåliga associationer hos katten, och gör enligt följande:

1. Fixa sprutan, sätt på nål. dra upp rätt dos.
2. Leta rätt på misse och välj lugn plats. "Nyp" - inte så det gör ont givetvis på misse - upp ett veck i nacken. Katter har ganska gott om skinn i nacken.
3. Sätt in sprutan i jämn fart - inte fort, inte huggande.  Lugnt och fint.
4 Tryck av sprutan så insulinet injeceras
5 Klart.

Desto längre tiden går, desto mindre kommer Misse reagera, och sannolikheten är faktiskt ganska hög att Misse inte ens känner när du sätter sprutan, och till sist blir det en vanesak Misse accepterar. Gör inte en stor sak av det själv, kommer inte Misse göra det heller.

Också viktigt med fodret, som tidigare nämnt, och hålla koll på blodsockret. Desto bättre ni är på ert jobb, desto bättre och längre kommer Misse må :)

Stort lycka till och hoppas Misse snart friskar på sig och mår bättre. Även Missar kan leva och må bra med diabetes :)

Många bra svar! 

Jag hade en katt som fick diabetes vid fjorton och levde gott i tre år till. Han fick diabetesfoder på bestämda tider och behövde första tiden insulinsprutor. Dock sjönk hans blodsocker till en vettig nivå efter en tid, och sista insulinsprutan fick jag hoppa över. Jag noterade att han verkade aningen dämpad och gick lite på bakhasorna med bakbenen, ett tecken på att sockret var lågt. Mycket riktigt, en snabb blodsockerkoll visade på alltför lågt socker och det var definitivt inte läge att sänka det ytterligare med insulin. Så att läsa av kattens signaler och vara noga med blodtesterna under inställningsperioden är av yttersta vikt. Låt inte det skrämma dig. Det är skitenkelt att ta blodsockertest när man väl lärt sig. 

Ser att det är positiva svar du fått. Och det är härligt att läsa! Men jag vill ändå dela av mig av detta. 
Tyvärr är inte mitt svar lika positivt. 
Hade en 7 årig hankatt som vid 4 år fick urinproblem. Kissade överallt, satt länge men fick ut kisset men tog ett tag. Var hos veterinären som konstaterade urinvägsinfektion. Men det var återkommande under de följande 3 åren. Behandlades men några månader senare var det åter. 
När han började gå ner i vikt och ej svarade på senaste behandlingen bytte jag veterinär (aldrig mer Evidensia!). Och då, då tog den nya veterinär en koll om det var diabetes han led av. Och jo det var precis det min katt hade. Tyvärr hade det gått långt då han gått länge utan behandling men förmodligen felbehandlad under 3 år. Började dock att ge insulinsprutor morgon och kväll, exakt samma tidpunkt. Från att ha varit en väldigt kelen katt började han avsky mig. Jag gav honom sprutorna på en lugn plats men tillslut gick det inte. Och ingen annan lyckades. 
Han fortsatte gå ner i vikt, slutade äta och dricka och mådde jättedåligt. Tyvärr, men var nog bästa för honom, fick han somna in.

Nu har ju inte din katt kanske gått med diabetesen så länge som min katt och jag hoppas att din katt får många fortsatta fina år om det nu är diabetes den har.