• Anonym (TS)

    Utskälld för att jag vägrar träffa svärmor

    Jag vägrar helt och hållet att träffa min svärmor. Hon är inte välkommen på jul, påsk eller vid några andra tillställningar. 


    Jag och min man väntar ett nytt barn och jag är tydlig, människan ska inte finnas med på barnets dop. 


    Vissa i familjen tycker jag är helt sjuk i huvudet som inte kan umgås med barnens farmor. 


    Jag och min man har gått i parterapi för detta, psykologen beskriver mamman som gravt psykiskt sjuk, alkoholiserad och  personlighetsstörd. 


    Kvinnan kan få sjuka vredesutbrott, hon slänger ur sig så mycket dumheter hela tiden och jag tillåter inte detta. Det har bara blivit kaos när hon varit med. Andra i familjen tycker att jag ska svälja hennes beteende. 


    Hon är elak mot sin son och fruktansvärt självupptagen. Hon har sagt att hon äcklas av mina barn för att dom som mig. Hon grät och skrek när hon fick reda på att jag skulle gifta sig med hennes son. Hon var arg på min man för att han kunde utsätta henne för detta, välja en sån fruktansvärd kvinna att gifta sig med. 


    Hur kan omgivningen tycka att jag ska svälja detta? 

  • Svar på tråden Utskälld för att jag vägrar träffa svärmor
  • Anonym (Alexandra)
    Anonym (TS) skrev 2025-03-14 18:49:01 följande:
    Utskälld för att jag vägrar träffa svärmor

    Jag vägrar helt och hållet att träffa min svärmor. Hon är inte välkommen på jul, påsk eller vid några andra tillställningar. 


    Jag och min man väntar ett nytt barn och jag är tydlig, människan ska inte finnas med på barnets dop. 


    Vissa i familjen tycker jag är helt sjuk i huvudet som inte kan umgås med barnens farmor. 


    Jag och min man har gått i parterapi för detta, psykologen beskriver mamman som gravt psykiskt sjuk, alkoholiserad och  personlighetsstörd. 


    Kvinnan kan få sjuka vredesutbrott, hon slänger ur sig så mycket dumheter hela tiden och jag tillåter inte detta. Det har bara blivit kaos när hon varit med. Andra i familjen tycker att jag ska svälja hennes beteende. 


    Hon är elak mot sin son och fruktansvärt självupptagen. Hon har sagt att hon äcklas av mina barn för att dom som mig. Hon grät och skrek när hon fick reda på att jag skulle gifta sig med hennes son. Hon var arg på min man för att han kunde utsätta henne för detta, välja en sån fruktansvärd kvinna att gifta sig med. 


    Hur kan omgivningen tycka att jag ska svälja detta? 


    Äh, strunta i vad andra säger. Sätt dina gränser och håll dem. Jag antar att din man är på din sida här?
  • Anonym (J)

    Medberoende/medsjuk (om man kan säga så?). 


    Jättesorgligt, men de har helt enkelt utvecklat överlevnadsstrategier som tar sig uttryck på det här viset. 

  • Anonym (Otroligt)
    Anonym (TS) skrev 2025-03-14 18:49:01 följande:
    Utskälld för att jag vägrar träffa svärmor

    Jag vägrar helt och hållet att träffa min svärmor. Hon är inte välkommen på jul, påsk eller vid några andra tillställningar. 


    Jag och min man väntar ett nytt barn och jag är tydlig, människan ska inte finnas med på barnets dop. 


    Vissa i familjen tycker jag är helt sjuk i huvudet som inte kan umgås med barnens farmor. 


    Jag och min man har gått i parterapi för detta, psykologen beskriver mamman som gravt psykiskt sjuk, alkoholiserad och  personlighetsstörd. 


    Kvinnan kan få sjuka vredesutbrott, hon slänger ur sig så mycket dumheter hela tiden och jag tillåter inte detta. Det har bara blivit kaos när hon varit med. Andra i familjen tycker att jag ska svälja hennes beteende. 


    Hon är elak mot sin son och fruktansvärt självupptagen. Hon har sagt att hon äcklas av mina barn för att dom som mig. Hon grät och skrek när hon fick reda på att jag skulle gifta sig med hennes son. Hon var arg på min man för att han kunde utsätta henne för detta, välja en sån fruktansvärd kvinna att gifta sig med. 


    Hur kan omgivningen tycka att jag ska svälja detta? 


    Absolut inte!
    Man umgås inte med människor som sårar och gör en illa. Det är ren självbevarelsedrift. Sjukt att säga att hon äcklas av era barn. Hon är ju inte klok. Hur kan hon äcklas av sin sons barn?

    Låt din man besöka henne ensam. Du och era barn har ingen plikt att bli nedvärderade. Eller ställ åtminstone kravet att hon ska bete sig som sig bör, om ni ska komma dit igen. 


     


     


     

  • Anonym (J)

    Från Mindler.se 


    Hur vet man om man är medberoende till en person med psykisk ohälsa?

    Att vara medberoende till en person med psykisk ohälsa innebär att du har utvecklat ett mönster av beteende, tankar och känslor som är starkt kopplade till den drabbade personens psykiska hälsa. Medberoende betyder ofta att du sätter den andras behov framför dina egna, att du tar på dig ansvaret för deras problem och att du förlorar dig själv i processen. Exempel på tecken att du är medberoende kan vara att du i relationen utvecklar ett överdrivet omhändertagande, har svårt att sätta gränser, försummar din egen hälsa eller påverkas starkt av känslor av skam och skuld. 


    Hur kan jag som medberoende få hjälp?

    Om du känner igen dig i några av tecknen ovan kan det vara en indikation på att du är medberoende. Det är viktigt att komma ihåg att medberoende är ett mönster av beteenden som kan förändras med medvetenhet och stöd. Att söka hjälp från en psykolog som är kunnig om medberoende och psykisk ohälsa kan vara ett viktigt steg mot att bryta mönstret och utveckla en sundare relation till den drabbade personen och till dig själv.

  • Anonym (TS)
    Anonym (J) skrev 2025-03-14 19:15:27 följande:

    Från Mindler.se 


    Hur vet man om man är medberoende till en person med psykisk ohälsa?

    Att vara medberoende till en person med psykisk ohälsa innebär att du har utvecklat ett mönster av beteende, tankar och känslor som är starkt kopplade till den drabbade personens psykiska hälsa. Medberoende betyder ofta att du sätter den andras behov framför dina egna, att du tar på dig ansvaret för deras problem och att du förlorar dig själv i processen. Exempel på tecken att du är medberoende kan vara att du i relationen utvecklar ett överdrivet omhändertagande, har svårt att sätta gränser, försummar din egen hälsa eller påverkas starkt av känslor av skam och skuld. 


    Hur kan jag som medberoende få hjälp?

    Om du känner igen dig i några av tecknen ovan kan det vara en indikation på att du är medberoende. Det är viktigt att komma ihåg att medberoende är ett mönster av beteenden som kan förändras med medvetenhet och stöd. Att söka hjälp från en psykolog som är kunnig om medberoende och psykisk ohälsa kan vara ett viktigt steg mot att bryta mönstret och utveckla en sundare relation till den drabbade personen och till dig själv.


    Jag är inte medberoende. Har svårt att se att dessa personer som är upprörda är medberoende också. Dom som uttryckt detta umgås inte mycket med henne själva, dom tycker bara man kan låta en gammal person få vara och förstår inte vad hon kan ha gjort som skulle göra mitt agerande rimligt. Beter hon sig illa, så är jag känslig. 
  • Anonym (J)
    Anonym (TS) skrev 2025-03-14 19:20:17 följande:
    Jag är inte medberoende. Har svårt att se att dessa personer som är upprörda är medberoende också. Dom som uttryckt detta umgås inte mycket med henne själva, dom tycker bara man kan låta en gammal person få vara och förstår inte vad hon kan ha gjort som skulle göra mitt agerande rimligt. Beter hon sig illa, så är jag känslig. 
    Precis. Du är ny i detta och inte medberoende. De är det. Du frågade varför de gör så här och svaret är förmodligen att de är medberoende. 
  • Anonym (J)

    Även om de träffas sällan (man fattar ju varför!) så har de utvecklat en metod att stå ut. Annars hade de behövt klippa med tanten helt. 

  • Anonym (TS)
    Anonym (J) skrev 2025-03-14 19:44:14 följande:

    Även om de träffas sällan (man fattar ju varför!) så har de utvecklat en metod att stå ut. Annars hade de behövt klippa med tanten helt. 


    Jag har noll intresse av att utveckla någon metod för att orka stå ut med människan. 


    Jag har ett liv som jag känner till, något annat är en bonus. När vi försökt att träffa henne har det bara blivit kaos. Jag har blivit hysterisk efteråt då hon gjort helt sinnessjuka saker. Jag har legat efteråt och hyperventilerat på golvet?. Händer aldrig annars, så det är inget vanligt tillstånd för mig. 

    Mina barn blir ju rädda om mamma ligger på golvet i fosterställning och inte kan andas. Vid ett tillfälle har hon låst in mig i ett hus, för att jag ska växa upp som hon skrek? hon är liksom sjuk och har aldrig varit med om något obehagligare. 


    Min man vill inte berätta för omgivningen vad hans mamma gjort mot mig. Och när jag försökt berätta lite så får jag bara Som svar att dom tycker att den där kvinnan är en bra tant som säger vad hon tycker? hon är sig själv och gör sin grej. Det har dom rätt i? och är på samma gång helt störd och hänsynslös. 


    Så jag tolererar inte detta. 

  • Anonym (J)
    Anonym (TS) skrev 2025-03-14 19:57:40 följande:

    Jag har noll intresse av att utveckla någon metod för att orka stå ut med människan. 


    Jag har ett liv som jag känner till, något annat är en bonus. När vi försökt att träffa henne har det bara blivit kaos. Jag har blivit hysterisk efteråt då hon gjort helt sinnessjuka saker. Jag har legat efteråt och hyperventilerat på golvet?. Händer aldrig annars, så det är inget vanligt tillstånd för mig. 

    Mina barn blir ju rädda om mamma ligger på golvet i fosterställning och inte kan andas. Vid ett tillfälle har hon låst in mig i ett hus, för att jag ska växa upp som hon skrek? hon är liksom sjuk och har aldrig varit med om något obehagligare. 


    Min man vill inte berätta för omgivningen vad hans mamma gjort mot mig. Och när jag försökt berätta lite så får jag bara Som svar att dom tycker att den där kvinnan är en bra tant som säger vad hon tycker? hon är sig själv och gör sin grej. Det har dom rätt i? och är på samma gång helt störd och hänsynslös. 


    Så jag tolererar inte detta. 


    Du har helt missförstått mig! Du ska inte utveckla någon metod. Du är ju den enda som reagerar friskt här. Släpp för guds skull aldrig ditt klara sinne! 


    De andra uppvisar tydliga tecken på medberoende. Deras metoder är inget positivt. Det är något som har drabbat dem och det finns hjälp inom vården och stödföreningar för folk i deras situation. 


    Har inte er terapeut pratat med er om medberoende? Jättekonstigt i så fall, tycker jag. 

Svar på tråden Utskälld för att jag vägrar träffa svärmor