Sfinkterruptur och analinkontinens samt urininkontinens!? Frågor!

Men så hemskt för dig 😔 finns det verkligen ingenting kvar att göra?

Jag har ingen personlig erfarenhet men jag har en kusin som fick vänta sex år på en tvt-operation och det var inte roligt för henne kan jag lova. Det är verkligen inte bra att någon ska behöva leva med såna här problem så länge!

Det går att lösa avföringsinkontinens med stomi.

Har ingen erfarenhet av elände på denna nivå, men lyssna på "Kropp och själ" i SrPlay som sändes förra veckan. De tog upp detta ämne då.

Vad säger gynekolger du besökt? Det finns hjälp. Sådär skall man inte behöva ha det. 

Har varit hos bäckenbottencentrum i linköping och de säger att de kan prova operera, men eftersom jag har nervskador med så är risken att detta blir större vilket betyder att de kanske kan laga den yttre sfinktermuskeln men att jag kommer få mer nervproblem. Om jag har otur så går den inte att laga samtidigt som att jag får ännu mer nervskador. Om jag har tur lyckas de laga sfinktern utan att förstöra fler nerver.

Jag är rädd för att få ännu mer smärtor där nere, nu kan jag ändå sitta ner utan att få ont.
De sa att det var 50/50 att de kunde laga den men att de inte kunde garantera att nervproblematiken blir värre. Vågar man riskera?

Hur ska man göra så länge? Jag är så trött på allt och sitter bara hemma i princip. Vill inte åka till kontoret, lång bilresa där det mesta kan hända och det slutar med att jag måste köra hem ändå pga avföring. jag vill definitivt inte umgås med min man vilket börjar bli påfrestande för honom märker jag.
Alla dessa ursäkter, jag är så trött.

De har inte nämnt stomi faktiskt.

Men alla olyckor händer i princip alltid på förmiddagen för jag har lärt mig hur jag ska äta och dricka för att ha ett fönster på några timmar mitt på dagen som jag i princip är homefree

Jag tror inte att jag hade mått bättre av stomi, hade blivit mer deprimerad nästan tror jag

Men vad konstigt att det inte går att fixa? Varför? Min första tanke är att det visst går att reparera, du är inte den enda kvinna som får allvarliga förlossningsskador. Och nej, så där ska du inte behöva leva. Så jag föreslår att du blir långtidssjukskriven från och med nu tills att de fixat ditt tillstånd. Jag förstår mycket väl att man inte vill vara runt folk, särskilt sina kollegor, när det är så pass illa. 

Säg att du vill ha en second/third/fourth opinion tills du hittar rätt kirurg som kan sitt jobb. Ge inte upp, det är det sista du ska göra.