• Anonym (TS)

    Varför patetiskt med män på 50+ att skaffa barn

    Min man är 50+ och har äldre barn sedan innan. Nu har vi precis fått vårt andra barn och många uttrycker hur patetiskt det är med äldre män som skaffar nya barn med yngre tjejer. Vi skaffade barn efter att hans vuxna barn flyttat hemifrån. Så vi är ingen traditionell bonusfamilj med massa barn i huset heller.

    Varför anses detta så patetiskt? Många av hans jämnåriga kompisar spelar ju mest golf och har tonårsbarn hemma. Och så börjar min man om Med småbarn. Det är främst vänner och bekanta till min man som uttrycker att detta är patetiskt.

  • Svar på tråden Varför patetiskt med män på 50+ att skaffa barn
  • Cheers
    Arc78 skrev 2025-05-05 16:58:10 följande:
     Tycker ditt inlägg är extremt fördomsfullt, att folk väljer att skatta barn och ägna sig åt sin familj är väl något fint och positivt? Jag är 47 och min fru 41 vi väntar barn i höst känner mig  som 30 och längtar verkligen. Tror jag har mer tid och möjligheter att vara ledig nu än när jag var yngre.
    Lycka till!

    50 är inte patetiskt.

    60 blir lite mysko.

    70 + Det är patetiskt. 

    Men det är också individuellt. Jag har en granne som är 94 och som kör en stor fin Harley Davidson. Han ser ut som 67 och är väldigt snitsig
  • Ess

    Maken var i 50 års åldern när vi skaffade våra barn. Han har aldrig haft problem att orka med dem, varken att va småbarns förälder, eller som nu när de nått vuxen ålder.
    De som skaffar barn som äldre är ju knappast de som vaggar fram med sin rollator och gnäller över sin ålder, redan vid 30.

  • Cheers
    Ess skrev 2025-05-06 13:19:36 följande:

    Maken var i 50 års åldern när vi skaffade våra barn. Han har aldrig haft problem att orka med dem, varken att va småbarns förälder, eller som nu när de nått vuxen ålder.
    De som skaffar barn som äldre är ju knappast de som vaggar fram med sin rollator och gnäller över sin ålder, redan vid 30.


    Grattis!
  • Anonym (Wet blanket)
    Anonym (Ja) skrev 2025-05-05 17:29:20 följande:

    Ja, jag är 40+ och fick höra på jobbet hur jobbigare och mycket tröttare jag måste vara som småbarnsförälder i jämförelse med en kollega som är 30. Det är ingen person som jag pratar med längre.

    Det kallas ålderism och är en typ av åldersdiskriminering att tro att någon som är lite äldre inte klarar av saker och orkar sämre än någon som är yngre. 

    Det är samma orsak till varför personer över 40+ inte får jobb, de betraktas som mindre presterande pga sin ålder. 

    Jag är hur pigg som helst och orkar hur mycket som helst som ensamstående med en 3-åring och njuter av livet som förälder till en liten vilding. Jag har inga krämpor och känner mig inte alls mer trött än som 25 så känner ingen skillnad.

    Dessutom jobbar jag heltid och pendlar också och sonen är som sagt vild. Att ta hand om honom håller mig pigg och ung och igång och jag är tacksam varje dag. Vill gärna ha en till men kanske blir svårt. Det är härligt att leva familjeliv med allt vad det innebär. 


    Jaja, vi har alla varit där.

    Men sen kommer klimakteriet med muskelförsvagning och hormonswingar och kör över de flesta som en ångvält. Numera får jag både ledvärk, stelhet och trötthet i två dar när jag gör saker som inte var något problem alls vid 45 eller ens 48.

    Mina klimakteriesymptom började vid 49...
  • Dimisi

    Jag antar att de skämtar sarkastiskt, för annars vore det ovanligt okänsliga vänner. De kanske är lite avundsjuka, eller känner att han numera avviker för mycket från hur de lever.

    Skit i deras inbillade regler. Det är inget naturvidrigt sätt att skaffa barn.

    Men hur känner din man för dessa kommentarer? Hur känner du? Klarar ni att stötta varandra och vara stolta?

  • Anonym (Ja)
    Anonym (Samma) skrev 2025-05-06 11:17:26 följande:
    Det är ju dock att just med barn är det inte bara åldern 1-5 man ska orka med utan många, många år framöver.

    Att inte ha krämpor vid 40-45 är nog ändå förhållandevis normalt även om den fysiska återhämtningen är sänkt i snitt relativt en person på 20-25 år. Skillnaden är ju dock att en 25-åring har 20 år kvar till 45 medan 45-åringen 20 år senare är 65 år. 

    Sen finns det många fördelar att vara äldre förälder med, ekonomin är ofta bättre, man har ofta inte samma behov av att göra karriär etc. Men det finns ändå fysiska skillnader på samhällsnivå.
    Ja, men barn kräver ju mer ork i yngre år och blir mer självständigare med åren. Det krävs inte direkt barnpassning dygnet runt med sömnbrist, amning och uppvak 5 ggr per natt för äldre barn. 

    Jag är också ensamstående (men en pappa finns) och har gjort exakt allt själv under första året med all sömnbrist det kan innebära och vaknade ca 5 ggr varje natt första året. Jag passade på att flytta samtidigt och samtidigt var min pappa dödssjuk inlagd på sjukhuset. Jag varvade sjukhusbesök och rengjorde t.ex. golvplattorna i köket på natten och när barnet sov inför visning och flytt. 

    Nu är jag hemma och vabbar sjukt barn. Mitt immunförsvar är helt opåverkat av någon covidliknande sjukdom med feber 40+ som både pappa och son är däckade i. 

    Jag tror ingen yngre hade haft mer ork än jag för att hantera allt detta eller klarat det bättre nej. Jag är stark till både kropp och själ. 
  • Anonym (Ja)
    Anonym (Wet blanket) skrev 2025-05-06 17:35:54 följande:
    Jaja, vi har alla varit där.

    Men sen kommer klimakteriet med muskelförsvagning och hormonswingar och kör över de flesta som en ångvält. Numera får jag både ledvärk, stelhet och trötthet i två dar när jag gör saker som inte var något problem alls vid 45 eller ens 48.

    Mina klimakteriesymptom började vid 49...
    Anonym (Wet blanket) skrev 2025-05-06 17:35:54 följande:
    Jaja, vi har alla varit där.

    Men sen kommer klimakteriet med muskelförsvagning och hormonswingar och kör över de flesta som en ångvält. Numera får jag både ledvärk, stelhet och trötthet i två dar när jag gör saker som inte var något problem alls vid 45 eller ens 48.

    Mina klimakteriesymptom började vid 49...

    Tråkigt för dig!

    Men symptom vid och efter klimakteriet är som bekant olika för alla och för vissa går det obemärkt förbi. 

    Det är just det som blir så fel att dra alla över en kam utifrån t.ex. åldern.

    Jag tror inte många här skulle tycka att det vore ok att bli diskriminerade på jobbet pga sin ålder och få höra av chefen att nu när du har fyllt 50 så märker man ju att du är lite långsammare och inte har lika mycket energi för ditt arbete så du får tyvärr ingen löneförhöjning i år. Eller: Du passar tyvärr inte på det här jobbet längre för du är för gammal. 
  • Anonym ("Gubbens" fru)

    Men vad angår det andra?

    TS vill ha barn och då skaffar hon det förstås med sin man.

    Om andra barn skulle fråga "är det din morfar/farfar" så får barnet bara svara "nej, det är min pappa", så är det inte mer med det.

    Nej, jag tycker det är mer patetiskt/löjligt med andra som absolut måste ha åsikter om det som inte angår dem.

    En del män kanske är avundsjuka på TS man?


    Anonym (Varför?) skrev 2025-04-19 13:11:56 följande:

    Jag instämmer med de som tycker att det är patetiskt!
    Varför börja om med småbarn när man är 50+?
    Hur många år över 50 är din man?
    Tänk på barnen,  hur kul är det att höra andra säga "morfar/farfar" om deras pappa ?!
    Gamla gubbar som skaffar barn med yngre tjejer är faktiskt ganska patetiskt!


  • Ess
    Anonym (Wet blanket) skrev 2025-05-06 17:35:54 följande:
    Jaja, vi har alla varit där.

    Men sen kommer klimakteriet med muskelförsvagning och hormonswingar och kör över de flesta som en ångvält. Numera får jag både ledvärk, stelhet och trötthet i två dar när jag gör saker som inte var något problem alls vid 45 eller ens 48.

    Mina klimakteriesymptom började vid 49...
    Jag är 57 och har inga symptom alls. Jag kör så det ryker, med både tungt jobb och träning varje dag.
  • Anonym (Huldra)

    Nu kanske detta inte riktigt hör hit men tänkte ändå berätta att när jag var 25 och min make 45 fick vi våra tvillingar, 

    Min man hade barn i sitt första äktenskap och vi fick höra både ditten och datten från släktingar och arbetskamrater. 

    Kan ni tänka er, våra knoddar visade sig vara väldigt lättsamma barn och när de 3 år senare fick en liten syster så visade det sig att hon var lika lättsam och så har det fortsatt. 

    Jag tror att eftersom min man gått igenom småbarns livet en gång redan så var han synnerligen lämpad att börja om på nytt. Han har många gånger sagt att han gjorde alla misstagen i första vändan Glad  

    Han var otroligt lugn med våra barn och visade den stor respekt. Han lärde mig fantastiskt mycket om hur barn fungerar så att jag kunde slappna av och lita på honom när det behövdes.

    Jag kan bara vara positiv när det gäller äldre pappor. De har koll och ofta tar de jobbet som pappa på fullaste allvar till skillnad från flera av mina jämnåriga bekanta som knappast var vuxna vid 30.

  • Anonym (TS)
    Anonym (Huldra) skrev 2025-05-12 21:55:09 följande:

    Nu kanske detta inte riktigt hör hit men tänkte ändå berätta att när jag var 25 och min make 45 fick vi våra tvillingar, 

    Min man hade barn i sitt första äktenskap och vi fick höra både ditten och datten från släktingar och arbetskamrater. 

    Kan ni tänka er, våra knoddar visade sig vara väldigt lättsamma barn och när de 3 år senare fick en liten syster så visade det sig att hon var lika lättsam och så har det fortsatt. 

    Jag tror att eftersom min man gått igenom småbarns livet en gång redan så var han synnerligen lämpad att börja om på nytt. Han har många gånger sagt att han gjorde alla misstagen i första vändan Glad  

    Han var otroligt lugn med våra barn och visade den stor respekt. Han lärde mig fantastiskt mycket om hur barn fungerar så att jag kunde slappna av och lita på honom när det behövdes.

    Jag kan bara vara positiv när det gäller äldre pappor. De har koll och ofta tar de jobbet som pappa på fullaste allvar till skillnad från flera av mina jämnåriga bekanta som knappast var vuxna vid 30.


    Kan verkligen relatera till detta. Min man vet ju hur det varit att ha två barn tidigare. Allt som var viktigt med dom första vet han om är oviktigt nu. Han är rutinerad och har ju provat sig fram tidigare. Han har reflekterat över vad som tidigare gått bra och vad som gått dåligt och har en helt annan trygghet än många yngre pappor har. 
  • Anonym (?)

    När jag och min särbo var i snart 50 -års åldern fick jag frågan om vi skulle kunna få ett barn ihop,
    Mitt yngsta var typ 10 och våra yngsta i övrigt runt 20....
    Svaret blev - NEJ och det har inte varit några problem. Vet inte om hon ville testa eller vad det var.
    Hon var ju mer färdig med barn än vad jag var i det läget

  • Anonym (H)

    Jag anser inte att det är ett dugg patetiskt. Naturen ordnar detta, kan man inte fått barn så blir det inga barn. Och mön kan oftast få barn långt upp i åldrarna. Så länge man tar hand om sina barn spelar åldern mindre roll. Dessutom har ert barn många vuxna omkring sig i och med att det finns vuxna syskon också. 

  • Anonym (H)
    Anonym (Ja) skrev 2025-05-05 17:29:20 följande:

    Ja, jag är 40+ och fick höra på jobbet hur jobbigare och mycket tröttare jag måste vara som småbarnsförälder i jämförelse med en kollega som är 30. Det är ingen person som jag pratar med längre.

    Det kallas ålderism och är en typ av åldersdiskriminering att tro att någon som är lite äldre inte klarar av saker och orkar sämre än någon som är yngre. 

    Det är samma orsak till varför personer över 40+ inte får jobb, de betraktas som mindre presterande pga sin ålder. 

    Jag är hur pigg som helst och orkar hur mycket som helst som ensamstående med en 3-åring och njuter av livet som förälder till en liten vilding. Jag har inga krämpor och känner mig inte alls mer trött än som 25 så känner ingen skillnad.

    Dessutom jobbar jag heltid och pendlar också och sonen är som sagt vild. Att ta hand om honom håller mig pigg och ung och igång och jag är tacksam varje dag. Vill gärna ha en till men kanske blir svårt. Det är härligt att leva familjeliv med allt vad det innebär. 


    Är 41 och fick min yngsta för ett år sedan. Har också fått höra samma sak. Så mycket bullshit. Jag är piggare nu än när jag fick första barnet som 27-åring. Då ville jag ha en massa egentid och sammanhängande sömn. Nu klarar jag av stressen bättre. Skulle faktiskt tänka mig ännu en liten =)
  • Anonym (?)

    Dock så kan ju de äldre syskonen från en förälders sida var totat ointresserade av sitt yngre syskon.
    Jag och min son har aldrig varit accepterade.
    Men - han har världens bästa stora-syrra och världens bästa plast-morsa.
    Räcker för mig!

  • Anonym (H)
    Anonym (?) skrev 2025-05-13 00:02:55 följande:

    Dock så kan ju de äldre syskonen från en förälders sida var totat ointresserade av sitt yngre syskon.
    Jag och min son har aldrig varit accepterade.
    Men - han har världens bästa stora-syrra och världens bästa plast-morsa.
    Räcker för mig!


    Men barnets mamma är ju yngre. Jag ser faktiskt inget problem alls med att en man får barn efter 50. 
Svar på tråden Varför patetiskt med män på 50+ att skaffa barn