Hur ser era dagar ut som gifta jämfört med ensamstående? Hur stor skillnad är det på våra vardagar?

Exakt lika dant, bara att vi är två vuxna. 

Jag märkte enorm skillnad när jag blev änka. När min man levde var det oftast han som skjutsade barn. Att ensam ta ansvar för allt runt barnen tycker jag tar enormt mycket tid och begränsar mina möjligheter att vara flexibel gentemot jobbet och vänner. 

När min man levde var det konkurrens om talutrymmet - när vi åkte bil, vid matbordet och allmänt när både föräldrarna var hemma samtidigt, vilket vi oftast var hela helgerna. Barnen ville helst prata med oss vuxna, medan vi helst ville prata med varandra. Inte alltid förstås, men påfallande ofta fick vi avbryta givande samtal för att lyssna på eller hjälpa något av barnen. 

Jag pratar nog mer med barnen nu. De upplever förmodligen att de har lättare att göra sin röst hörd, men å andra sidan missar de möjligheten att se och höra hur man samarbetar, löser konflikter och stöttar varandra i en relation. 

Barnen får hjälpa till mer med hushållssysslor nu, och när de gör det utan att tjura, och tillsammans med mig, uppstår riktiga guldstunder. Med 17-åringen kan jag emellanåt ha lika givande samtal som jag hade med min man. 

TS, vad är anledningen till att du har börjat fundera på vad du eventuellt missar som ensamstående?

Lever i en relation, men jag känner inte att vi har så mycket utbyte av varandras sällskap så vi umgås inte mycket när inte barnen är med. Så jag lever som du.

De flesta har det väl ungefär som du fast man delar på uppgifterna. Medan den ene skjutsar barn gör den andra något annat. Man kan få mer egentid om man söker det.

Den stora skillnaden är att man har en annan vuxen att dela allt med, man kan diskutera problem, hjälpas åt med svårigheter och planering och ha vuxensamtal. Men även göra roliga saker tillsammans, med eller utan barn. Än viktigare är närhet och intimitet med en vuxen person som man älskar, man mår bättre och orkar mer.