Blivit kompis med bästa väns pappa
Tja!
Har en fundering. Är i 30års åldern och har en barndomsvän som sedan några år inte bor i byn längre. Vi är vänner sedan 2 års ålder och alltid varit bästa vänner. Våra föräldrar bjuder varandra på middagar fortfarande och då brukar han komma hem.
Så har det alltid varit, men sedan gymnasiet gled vi ifrån varandra, jag gick på ett mer praktiskt gymnasium med sämre betyg medans han gick avancerade kurser med högsta betyg i allt och har sedan gått på universitetet och läst de svåraste titlarna man kan typ och har högsta betyg i allt.
Jag är extremt praktisk. Ge mig verktyg och jag kan göra allt. Har verkstad och hela skiten. Veteranbilar, svarv, allt.
Han teoretiker, jag praktiker.
Vi står numera rätt olika politiskt men det är inget farligt med det, vi har bra diskussioner.
Nu har han skaffat tjej sedan två år och då är han helt uppslukad i henne, han hör aldrig av sig till mig nästan men även hans föräldrar gnäller till mig att dom inte hör av honom. Dom sa till min mamma att jag hörde av mig oftare. Jag tycker mycket om dom och eftersom vi bor så nära blir det ju rätt ofta.
Det har blivit mer och mer, och jag och hans pappa har blivit riktigt goda vänner. Vi har myckeg gemensamt och gillar att skämta lite karlaskämt. Vi har börjat jaga ihop, vi hjälps åt med bygggrejer etc. Vi har tom köpt varsin likadan bil nu, Vi har riktigt kul och dricker kaffe ihop. Det är 35 år i åldersskillnad. Men det känns typ inte av.
Jag vet inte om min kompis vet om detta då han sällan hör av sig till sina föräldrar, och är allmänt ointresserad, men jag känner mig lite dum, han kanske tycker det är asjobbigt att jag gör massa saker med hans pappa och snackar och jagar och bygger?
Men vafan, han är ju själv nästan aldrig och besöker dom och hjälper aldrig till med något när dom behöver hjälp trots han bara har en timme hem, Jag har frågat om han ska med och jaga men det går ju inte för vad ska tjejen göra då??.
Är det ok att jag är kompis med min äldsta/bästa väns pappa?