• Anonym (Ledsen)

    Hur kommer man över missfall

    Hej
    Jag åkte idag in till gyn akuten då jag fick en liten blödning i eftermiddags. När vi kom dit fanns det inget foster i hinnsäcken, den mätte till vecka 8 och jag skulle ha varit i vecka 11+1. Har fått aborttabletter nu som jag tagit och ska fortsätta ta. Det känns som att hela världen gått under, hur kommer man över en sådan här sak? Och ni som fått MA/missfall, hur lång tid tog det för er att bli gravida igen

  • Svar på tråden Hur kommer man över missfall
  • Anonym (GJ)
    Anonym (Ledsen) skrev 2025-04-30 23:26:39 följande:
    Hur kommer man över missfall

    Hej
    Jag åkte idag in till gyn akuten då jag fick en liten blödning i eftermiddags. När vi kom dit fanns det inget foster i hinnsäcken, den mätte till vecka 8 och jag skulle ha varit i vecka 11+1. Har fått aborttabletter nu som jag tagit och ska fortsätta ta. Det känns som att hela världen gått under, hur kommer man över en sådan här sak? Och ni som fått MA/missfall, hur lång tid tog det för er att bli gravida igen


    Beklagar sorgen! Ingen ska behöva uppleva det.

    Av egen erfarenhet så är bästa sättet att komma över ett missfall att bli gravid igen. Man måste gå vidare. Det finns ägg inom dig som skulle bli fantastiska barn. Ge dig själv och dem chansen att blomma.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (GJ) skrev 2025-05-01 08:39:03 följande:
    Beklagar sorgen! Ingen ska behöva uppleva det.

    Av egen erfarenhet så är bästa sättet att komma över ett missfall att bli gravid igen. Man måste gå vidare. Det finns ägg inom dig som skulle bli fantastiska barn. Ge dig själv och dem chansen att blomma.

    Tack!
    Ja det är planen nu efter aborten. Är dock rädd att det inte ska gå/att det ska ta lång tid då jag har en kort lutealfas och att det kommer påverka mig negativt. Men det är ju bara att försöka. Vet att det inte är så men är så rädd att jag inte ska älska nästa barn lika mycket som detta.


    Min sambos bror och hans tjej ska ha barn nu i oktober vilket gör allt mycket jobbigare. Det skiljde bara en månad för oss. Blir så arg och besviken att det går för dom men inte för oss. Vi skulle ju få uppleva allt tillsammans

  • Anonym (Sandy)

    Beklagar. 


    För att komma vidare har jag försökt tänka att fostret var sjukt. Inte livsdugligt. Att missfall är jättevanligt, drabbar så många, hela tiden. Man är inte ensam även om det känns så. 


    Sedan har jag tillåtit mig själv vara ledsen. Sörja det som inte blev men att samtidigt också försöka gå vidare. Blicka framåt. Försöka igen.

    Det är ovanligt att drabbas av flera missfall, oftast sker det slumpmässigt och nästa gång är chansen att det går bra större än risken att det ska gå dåligt igen.

    Jag blev gravid direkt efter mitt missfall för några år sedan.

    Nu har jag för några månader sedan behövt genomgå en sen abort pga sjuk bebis. Ännu värre då jag hann gå nästan halvvägs och nu sitter jag också  samma sits som dig, min sambos syster är gravid, med bf en månad efter mig, och det är otroligt svårt att glädjas med dom. Självklart är vi glada för deras skull, vill ju inte att dom ska behöva lida som vi, men det gör ont. Så ont. 


    Än en gång så försöker jag tänka att jag måste blicka framåt. Vill inte bli för sorgsen och fastna i det, vill inte bli bitter och inte kunna glädjas åt andra gravida, så jag jobbar med mitt mindset. Försöker göra sånt jag mår bra av. Men jag har varit ärlig mot min sambos syster och hennes sambo. Sagt att vi är glada för deras skull men att det gör otroligt ont då vi blir påminda om vår egen förlust. Dom förstår. Jag hoppas och tror det blir lättare med tiden. Och så hoppas jag vi lyckas bli gravida snart igen. Jag tror det kommer läka mig.

    Ta hand om er ❤️

  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Sandy) skrev 2025-05-01 20:50:11 följande:

    Beklagar. 


    För att komma vidare har jag försökt tänka att fostret var sjukt. Inte livsdugligt. Att missfall är jättevanligt, drabbar så många, hela tiden. Man är inte ensam även om det känns så. 


    Sedan har jag tillåtit mig själv vara ledsen. Sörja det som inte blev men att samtidigt också försöka gå vidare. Blicka framåt. Försöka igen.

    Det är ovanligt att drabbas av flera missfall, oftast sker det slumpmässigt och nästa gång är chansen att det går bra större än risken att det ska gå dåligt igen.

    Jag blev gravid direkt efter mitt missfall för några år sedan.

    Nu har jag för några månader sedan behövt genomgå en sen abort pga sjuk bebis. Ännu värre då jag hann gå nästan halvvägs och nu sitter jag också  samma sits som dig, min sambos syster är gravid, med bf en månad efter mig, och det är otroligt svårt att glädjas med dom. Självklart är vi glada för deras skull, vill ju inte att dom ska behöva lida som vi, men det gör ont. Så ont. 


    Än en gång så försöker jag tänka att jag måste blicka framåt. Vill inte bli för sorgsen och fastna i det, vill inte bli bitter och inte kunna glädjas åt andra gravida, så jag jobbar med mitt mindset. Försöker göra sånt jag mår bra av. Men jag har varit ärlig mot min sambos syster och hennes sambo. Sagt att vi är glada för deras skull men att det gör otroligt ont då vi blir påminda om vår egen förlust. Dom förstår. Jag hoppas och tror det blir lättare med tiden. Och så hoppas jag vi lyckas bli gravida snart igen. Jag tror det kommer läka mig.

    Ta hand om er ❤️


    Beklagar verkligen!💔

    Ändå skönt att veta att man inte är ensam och att fler känner som jag, även om det är otroligt hemskt och tråkigt att det är så många som går igenom det.
    Jag pratade med henne och berättade hur jag kände och hon förstod, hon mår också dåligt av det här då vi var så glada att få gå igenom det tillsammans. Hon berättade att hon är rädd för att vi ska må dåligt när vi träffar dom och att det inte kommer va som innan. Så det känns bra att vi pratat om det.

    Nu får vi hoppas att vi båda blir gravida igen och att det är friska bebisar❤️ Även om det känns omöjligt just nu
Svar på tråden Hur kommer man över missfall