Anonym (Less)

Sun 18 May 03:25

8 svar

Att tappa sin barnsliga glädje?

Känner mer och mer som 40+ att min barnsliga oförställda glädje och tro på positivitet jag haft förr har börjat..utraderas.

Senast nu med KAJS förlust i ESC, där jag bara känner en besvikelse, men också en upplevelse av att ja, det var väl självklart att det inte heller skulle gå. Förr hade jag blivit mer besviken på riktigt, nu känns det mest som jag rycker lite på axlarna och känner ett jaja, varför skulle det gå bra?

Samma med mycket annat i livet, utebliven löneförhöjning, idrottslag som förlorar, förlorade budgivningar på hus, kostnader på bil och saker som går sönder. Det mesta känner jag numer bara ett "ja varför skulle något vara bra eller få flyta på som just jag önskar?"

Det känns som att jag blivit så van att saker för det mesta inte går som jag hoppas numer att jag tar det för givet att så kommer bli fallet liksom. Och för varje gång har jag märkt att jag hoppas som en gnutta mindre .

Hur sjutton vänder man det när man just inte får något som går bra på riktigt utan allt är del ena lilla uppförsbacken efter den andra med att det man hoppas på inte händer?

Anonym (Lotta)

Sun 18 May 08:27

#1

Gör saker som gör dig glad, flera gånger om dagen. Umgås med folk (och djur!) du gillar. Och notera medvetet vad som gör dig glad. Att dricka kaffe, att klappa en katt ute på gatan, att titta på din favoritserie, att se blommande syrener mm.

Ibland är livet skit. Det är en del av att leva. Sen vänder det och blir bättre ett tag. På din lista är det ju faktiskt inte något direkt jättehemskt som hänt, utan det är mer din inställning som du upplever är ett problem om jag förstår rätt. Tänk på tidigare perioder av skit. När du varit i kris eller sorg. Så är det inte längre. Påminn dig om det. Det går upp och ner och ibland är det inte så kul. Då får man nöja sig med småsaker.

När det verkligen varit botten i ditt liv (anhörigs död, förlorat jobbet, skilsmässa etc), hur gjorde du för att ta dig genom det? Använd dina gamla skills. Ju mer skit man går genom desto bättre blir man på att hantera det.

Känner du ingen glädje över sånt du brukat tycka om är du kanske på väg in i depression och kan få hjälp av vården.

Anonym (S)

Sun 18 May 08:29

#2

Jag känner precis samma. Det är kanske så i den här åldern. Tycker att jag försöker göra mitt bästa hela tiden både privat och på jobbet men jag tycker inte att det ger ett rimligt resultat. Det är mycket som skiter sig. Jag har hela tiden kört på och varit i stort positiv till att om jag bara gör mitt bästa och kämpar på så kommer det att bli bra. Inser nu att det inte är så tyvärr. Nu är jag bara rädd för nästa katastrof som väntar bakom hörnet. Även om det är ok idag kan det komma imorgon, om en vecka eller några månader. Jag vet inte vad det är eller när, men en sak är säker och att det bara blir värre.

Anonym (Lotta)

Sun 18 May 08:40

#3

Anonym (S) skrev 2025-05-18 08:29:06 följande:

Jag känner precis samma. Det är kanske så i den här åldern. Tycker att jag försöker göra mitt bästa hela tiden både privat och på jobbet men jag tycker inte att det ger ett rimligt resultat. Det är mycket som skiter sig. Jag har hela tiden kört på och varit i stort positiv till att om jag bara gör mitt bästa och kämpar på så kommer det att bli bra. Inser nu att det inte är så tyvärr. Nu är jag bara rädd för nästa katastrof som väntar bakom hörnet. Även om det är ok idag kan det komma imorgon, om en vecka eller några månader. Jag vet inte vad det är eller när, men en sak är säker och att det bara blir värre.

Jag tänker att om man tycker att sånt som TS räknar upp är katastrofer så kan man prova att skaffa lite perspektiv. Det är ju trista grejer, men faktiskt inget att haka upp sig på egentligen.

Artisten Uje Brandelius (som har Parkinsons sjukdom) använder sig av det han kallar Uje-metoden. Den går ut på att jämföra sig med de som har det värre (i hans fall offer för naturkatastrofer och krig tex). Uje-metoden passar nog inte alla, men tycker man att det är en jobbig motgång att KAJ inte knep segern igår kan man kanske prova att jämföra sitt eget problem med Ujes.

Anonym (Less) Trådstartaren

Sun 18 May 11:28

#4

Anonym (S) skrev 2025-05-18 08:29:06 följande:

Jag känner precis samma. Det är kanske så i den här åldern. Tycker att jag försöker göra mitt bästa hela tiden både privat och på jobbet men jag tycker inte att det ger ett rimligt resultat. Det är mycket som skiter sig. Jag har hela tiden kört på och varit i stort positiv till att om jag bara gör mitt bästa och kämpar på så kommer det att bli bra. Inser nu att det inte är så tyvärr. Nu är jag bara rädd för nästa katastrof som väntar bakom hörnet. Även om det är ok idag kan det komma imorgon, om en vecka eller några månader. Jag vet inte vad det är eller när, men en sak är säker och att det bara blir värre.

Anonym (S) skrev 2025-05-18 08:29:06 följande:

Jag känner precis samma. Det är kanske så i den här åldern. Tycker att jag försöker göra mitt bästa hela tiden både privat och på jobbet men jag tycker inte att det ger ett rimligt resultat. Det är mycket som skiter sig. Jag har hela tiden kört på och varit i stort positiv till att om jag bara gör mitt bästa och kämpar på så kommer det att bli bra. Inser nu att det inte är så tyvärr. Nu är jag bara rädd för nästa katastrof som väntar bakom hörnet. Även om det är ok idag kan det komma imorgon, om en vecka eller några månader. Jag vet inte vad det är eller när, men en sak är säker och att det bara blir värre.

Men EXAKT SÅ. Jag har hela livet bara tänkt att om jag bara kämpar och gnetat på och varit positiv så kommer det ge mig saker. Nu står jag som 40-åring med sämre karriär än många vänner som mer "stökat", sagt till och varit besvärliga mot arbetsgivare. Vilket också givit att de har mer pengar och bättre boenden. Så att vara snäll och göra mitt bästa, tänka positivt och vara vänlig mot andra har inte givit mig värst mycket tillbaka.

Och det har gjort mig bitter och lite less på mycket saker.

Anonym (Less) Trådstartaren

Sun 18 May 11:31

#5

Anonym (Lotta) skrev 2025-05-18 08:40:08 följande:

Jag tänker att om man tycker att sånt som TS räknar upp är katastrofer så kan man prova att skaffa lite perspektiv. Det är ju trista grejer, men faktiskt inget att haka upp sig på egentligen.

Artisten Uje Brandelius (som har Parkinsons sjukdom) använder sig av det han kallar Uje-metoden. Den går ut på att jämföra sig med de som har det värre (i hans fall offer för naturkatastrofer och krig tex). Uje-metoden passar nog inte alla, men tycker man att det är en jobbig motgång att KAJ inte knep segern igår kan man kanske prova att jämföra sitt eget problem med Ujes.

Jag tänker att såna som du relativiserar andras bekymmer.

Såklart har jag andra problem, kroniska ryggproblem och ledproblem som bara kommer bli värre nu varje år, psykisk ohälsa i familjen som jag lägger enormt med energi på att stötta upp varje vecka och som jag kommer få ta mer av framöver också av olika skäl, och som energidränerar mig enormt eftersom det tar mycket av det lilla jag hinner få upp. Sjuka föräldrar.

Därför har jag försökt hitta glädje just i de små tingen men som ofta nu bara blivit saker som inte gått som jag hoppats och istället också tagit energi.

Anonym (Less) Trådstartaren

Sun 18 May 11:34

#6

Anonym (Lotta) skrev 2025-05-18 08:27:07 följande:

Gör saker som gör dig glad, flera gånger om dagen. Umgås med folk (och djur!) du gillar. Och notera medvetet vad som gör dig glad. Att dricka kaffe, att klappa en katt ute på gatan, att titta på din favoritserie, att se blommande syrener mm.

Ibland är livet skit. Det är en del av att leva. Sen vänder det och blir bättre ett tag. På din lista är det ju faktiskt inte något direkt jättehemskt som hänt, utan det är mer din inställning som du upplever är ett problem om jag förstår rätt. Tänk på tidigare perioder av skit. När du varit i kris eller sorg. Så är det inte längre. Påminn dig om det. Det går upp och ner och ibland är det inte så kul. Då får man nöja sig med småsaker.

När det verkligen varit botten i ditt liv (anhörigs död, förlorat jobbet, skilsmässa etc), hur gjorde du för att ta dig genom det? Använd dina gamla skills. Ju mer skit man går genom desto bättre blir man på att hantera det.

Känner du ingen glädje över sånt du brukat tycka om är du kanske på väg in i depression och kan få hjälp av vården.

För min del dock har det sällan varit att det vänt som det verkar ha gjort för dig. Det har mest varit att en sak fölts av nästa och sen nästa och nästa. Inte så jag haft den där turen mellan. Jag har mobbats på arbetsplats av chef, skadat mig och fått avbryta satsningar jag tänkt flera gånger, varit utfryst hela uppväxten och de saker jag lyfte innan.

Jag har envist liksom borrat ned huvudet och kämpar på, utan vänner, utan kärlek fram till rätt hög ålder, utan det där flytet jag sett andra ha.

Det börjar bara kännas som uppförsbacken slitit på mig.

Anonym (M)

Sun 18 May 11:41

#7

Anonym (Less) skrev 2025-05-18 11:34:07 följande:

För min del dock har det sällan varit att det vänt som det verkar ha gjort för dig. Det har mest varit att en sak fölts av nästa och sen nästa och nästa. Inte så jag haft den där turen mellan. Jag har mobbats på arbetsplats av chef, skadat mig och fått avbryta satsningar jag tänkt flera gånger, varit utfryst hela uppväxten och de saker jag lyfte innan.

Jag har envist liksom borrat ned huvudet och kämpar på, utan vänner, utan kärlek fram till rätt hög ålder, utan det där flytet jag sett andra ha.

Det börjar bara kännas som uppförsbacken slitit på mig.

Utan vänner?

I förra inlägget hade du många vänner.

Du ska kanske testa att se vad du har istället för vad du inte har.

Anonym (Lotta)

Sun 18 May 12:30

#8

Anonym (Less) skrev 2025-05-18 11:31:06 följande:

Jag tänker att såna som du relativiserar andras bekymmer.

Såklart har jag andra problem, kroniska ryggproblem och ledproblem som bara kommer bli värre nu varje år, psykisk ohälsa i familjen som jag lägger enormt med energi på att stötta upp varje vecka och som jag kommer få ta mer av framöver också av olika skäl, och som energidränerar mig enormt eftersom det tar mycket av det lilla jag hinner få upp. Sjuka föräldrar.

Därför har jag försökt hitta glädje just i de små tingen men som ofta nu bara blivit saker som inte gått som jag hoppats och istället också tagit energi.

Men det här är ju en helt annan typ av problem än det du beskrev i trådstarten.

Men mitt råd om att lägga fokus på det som trots allt är bra gäller ändå. Och då inte saker som du hoppas ska hända utan sånt som händer just nu. Det är riskabelt att hoppas på glädje genom sånt som kanske kommer att hända. Konsten är att se det som är bra just nu och inte missa det för att man antingen tänker på dåliga saker som redan hänt eller saker som skulle kunna hända i framtiden.

Lättast att göra det tycker jag är när man går upp i något - trädgårdsarbete, konstnärligt arbete, musik, lek/sport etc.

Att tappa sin barnsliga glädje?

INNEHÅLL