Ni med barn i skolålder, vad känner ni inför att en förälder till barnets bästis "skämmer bort" ditt barn? Med aktiviteter, restaurangbesök, alltid massa gott när de är över etc.
Tar du illa vid dig eller är du glad för ditt barns skull?
Hade varit glad för barnets skull men samtidigt tyckt det var pinsamt att aldrig bjuda samma tillbaka eller skick med barnet utan pengar etc. Hade känt press på att försöka matcha det mitt barn får hos kompisen när kompisen är här.
För barnen hade det väl varit kul men jag hade känt tacksamhetsskuld.
Superbra att de får ha kul precis som andra barn. Jag har inte råd med massa överflödigt, kompisens familj har både sommarstuga och båt, självklart låter jag barnet njuta av det, det är ju inte barnens fel at de har en mamma med dålig lön.
Jag hade varit glad för det. Under förutsättningen att kompisens föräldrar inte gör det med en nedlåtande attityd, utan bara för att vara vänlig.
Jag har, när min dotter var liten (hon är vuxen nu) en kompis (med familj - man och tre barn) som hjälpte mig mycket, när jag behövde hjälp. Jag kunde inte ge tillbaka, för hon behövde ingenting, men jag kände mig ändå inte dåligt, för hon gjorde det bara för att hon är en varm människa. Och det syntes tydligt att hon inte känner sig överlägsen eller såg ner på mig/oss. Så jag erbjöd henne hjälp då och då (tex. att vara barnvakt), som hon vanligtvis inte behövde, och bakade ibland en kaka till henne som hon gillade.
Beror helt på hur det görs. Sedan tycker jag inte att man ska överdriva. Och även låta den andra familjen få känna sig generösa, t ex be om hjälp med hämta på skolan.
Vi har inte varit fattiga, men däremot hade dottern en kompis vars mamma pluggade och de hade det inte så fett. Så kompisen åt ofta hos oss, men sedan ställde mamman upp med t ex barnvakt när vi behövde. Vi tog flickorna på utflykter som kostade, hon tog de på utflykter som inte kostade. Vi bidrog båda två men på olika sätt.
Jag är väldigt glad över att mina barn har kompisar med föräldrar som gärna bjuder, och som är glada för att jag bjuder det lilla jag kan, även om det bara är en liten portion middag eller en kväll när ungarna får se netflix och käka popcorn, eller är den som här tid/ork/vilja att hjälpa till och följa med på (gratis/ej extra utlägg) aktiviteter.
Nu har de frågat om vi vill komma ut till deras sommarstuga över midsommar och när jag tvekade sa de att den ligger här i länet och det går vanliga bussar, och de gärna betalar bussen, och jag kan betala tillbaka genom att gå upp på morgonen och fiska, haha. Det får nog bli så, första midsommar vi gör något alls efter att barnens pappa gick bort.