• Anonym (Ysa)

    Han glömmer men blir arg på mig

    Min kille sedan ett år tillbaka glömmer saker och tar ut frustrationen på mig. 

    Tex glömde han bort synundersökning inför utökat körkortstillstånd idag. Först när jag kom hem till honom och frågade hur det gått så kom han på att han glömt tiden och blev svinarg över att jag inte ringt och påmint honom. 

    Detta har varit ett problem sedan vi började halvbo hos varandra. Han verkar ha väldigt svårt att planera och strukturera. Jag har ordnat så att vi delar kalender och lägger in händelser med påminnelser. Men han kollar aldrig aviseringar, rensar bara. 

    Jag börjar tröttna och idag blev jag riktigt ledsen. Han blir så himla arg vid minsta motgång och tar alltid ut frustrationen på mig. Idag gick han upp emot mig och skrek mig i ansiktet "Är du så jävla dum att du vet utan att påminna mig? Du vill sabba för mig!!"

    Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden Han glömmer men blir arg på mig
  • Anonym (Ysa)

    Jag har läst era kommentarer och valde också att anförtro mina föräldrar igår. Jag har gjort slut. Det togs inte emot väl. Först blev han arg, riktigt arg. Sen dök han upp i mitt trapphus sent igår kväll, bankade på dörren, grät, bad om ursäkt, skrek och ville att jag skulle släppa in. En granne ringde polisen som avlägsnade honom.

    Min pappa kom hit och sov över då jag inte vågar vara själv. Han skrev också ett sms till mitt ex att vi tillsammans kommer för att byta tillhörigheter idag, därefter ska kontakten upphöra.

  • Anonym (Maja)
    Anonym (Ysa) skrev 2025-06-10 08:06:12 följande:

    Jag har läst era kommentarer och valde också att anförtro mina föräldrar igår. Jag har gjort slut. Det togs inte emot väl. Först blev han arg, riktigt arg. Sen dök han upp i mitt trapphus sent igår kväll, bankade på dörren, grät, bad om ursäkt, skrek och ville att jag skulle släppa in. En granne ringde polisen som avlägsnade honom.

    Min pappa kom hit och sov över då jag inte vågar vara själv. Han skrev också ett sms till mitt ex att vi tillsammans kommer för att byta tillhörigheter idag, därefter ska kontakten upphöra.


    Jättebra agerat, att du berättat och att de sett hur han är. 


    Hoppas du slipper idioten nu. 

  • Anonym (Ysa)
    Anonym (Maja) skrev 2025-06-10 08:11:32 följande:

    Jättebra agerat, att du berättat och att de sett hur han är. 


    Hoppas du slipper idioten nu. 


    Det är sjukt hur hans beteende har smugit sig på mig. Jag har liksom inte reflekterat över det innan. Han är otroligt kärleksfull, men också extremt svartsjuk. Han har varit duktig på att lägga över ansvar på mig så att jag ska känna mig viktigt, samtidigt som han blivit så otroligt arg över minsta lilla fel jag gör. Däremellan älska skiten ur mig, bedyra att jag är det viktigaste i hans liv, skämma bort mig osv. 

    Men att han gick upp i ansiktet på mig och skrek igår var ett uppvaknande. Jag nästan väntade mig att han skulle ta tag, putta eller slå mig. Det var fruktansvärt obehagligt. 

    Tack gode gud att jag vuxit upp med mina föräldrar som gett mig förståelse för hur respekt och kärlek i en relation ska se ut. Jag har aldrig sett eller hört min pappa skrika på mamma, de har höjt rösten nån gång (båda två) men aldrig någonsin skrikit. 
  • Anonym (K)

    Du dumpar honom på studs. Han har noll respekt för dig och värdesätter dig inte ett dugg.

  • Anonym (K)
    Anonym (Ysa) skrev 2025-06-10 08:06:12 följande:

    Jag har läst era kommentarer och valde också att anförtro mina föräldrar igår. Jag har gjort slut. Det togs inte emot väl. Först blev han arg, riktigt arg. Sen dök han upp i mitt trapphus sent igår kväll, bankade på dörren, grät, bad om ursäkt, skrek och ville att jag skulle släppa in. En granne ringde polisen som avlägsnade honom.

    Min pappa kom hit och sov över då jag inte vågar vara själv. Han skrev också ett sms till mitt ex att vi tillsammans kommer för att byta tillhörigheter idag, därefter ska kontakten upphöra.


    Suveränt! Ett slut på en relation med en farlig och skadlig person, skönt att läsa.
  • Anonym (sköldmö)
    Anonym (Ysa) skrev 2025-06-10 08:27:07 följande:
    Det är sjukt hur hans beteende har smugit sig på mig. Jag har liksom inte reflekterat över det innan. Han är otroligt kärleksfull, men också extremt svartsjuk. Han har varit duktig på att lägga över ansvar på mig så att jag ska känna mig viktigt, samtidigt som han blivit så otroligt arg över minsta lilla fel jag gör. Däremellan älska skiten ur mig, bedyra att jag är det viktigaste i hans liv, skämma bort mig osv. 

    Men att han gick upp i ansiktet på mig och skrek igår var ett uppvaknande. Jag nästan väntade mig att han skulle ta tag, putta eller slå mig. Det var fruktansvärt obehagligt. 

    Tack gode gud att jag vuxit upp med mina föräldrar som gett mig förståelse för hur respekt och kärlek i en relation ska se ut. Jag har aldrig sett eller hört min pappa skrika på mamma, de har höjt rösten nån gång (båda två) men aldrig någonsin skrikit. 

    Kombinationen av love bombing och svartsjuka är alltid red flag. Men det kan vara svårt att se det när man är mitt i det.

    Framför allt kan det vara svårt att veta var gränsen går. Alla är lite svartsjuka. En bra partner är uppvaktande och kärleksfull. Men intensiv uppvaktning i kombination med svartsjuka och kort stubin, är inte sund kärlek. Sådana personer ska man undvika.

    Du vaknade ändå upp innan det gick åt skogen. Du har hjälp av dina föräldrar. Ditt förhållande slutade inte på akuten eller på en kvinnojour. Förhoppningsvis förstår han att hålla sig borta nu, när både polisen och din pappa har ögonen på honom och han vet om det.

  • Anonym (sköldmö)
    Anonym (Ysa) skrev 2025-06-10 08:27:07 följande:
    Det är sjukt hur hans beteende har smugit sig på mig. Jag har liksom inte reflekterat över det innan. Han är otroligt kärleksfull, men också extremt svartsjuk. Han har varit duktig på att lägga över ansvar på mig så att jag ska känna mig viktigt, samtidigt som han blivit så otroligt arg över minsta lilla fel jag gör. Däremellan älska skiten ur mig, bedyra att jag är det viktigaste i hans liv, skämma bort mig osv. 

    Men att han gick upp i ansiktet på mig och skrek igår var ett uppvaknande. Jag nästan väntade mig att han skulle ta tag, putta eller slå mig. Det var fruktansvärt obehagligt. 

    Tack gode gud att jag vuxit upp med mina föräldrar som gett mig förståelse för hur respekt och kärlek i en relation ska se ut. Jag har aldrig sett eller hört min pappa skrika på mamma, de har höjt rösten nån gång (båda två) men aldrig någonsin skrikit. 

    Tillägg: Att du reagerade så starkt när han uppträdde hotfullt och skrek i ditt ansikte, tyder på att du har sunda referensramar. Du försökte inte släta över eller ursäkta hans beteende. I stället blev du rädd och drog. Och nu har du gjort slut. Du har förstått att den här killen inte är bra för dig, att hans beteende inte är normalt.

    För dig är sådant beteende alltså inte normaliserat. Det kan du säkert tacka dina föräldrar för, precis som du skriver. Men de som har växt upp med våld eller föräldrar som vrålar på varandra, kan ha mycket svårare att sätta gränser. 

  • Agda90

    Du talar om för honom att du inte är hans mamma och att han har två val
    1. växa upp och bete sig som en vettig man 
    2. du lämnar honom

  • Anonym (Ysa)

    Nu har pappa och jag varit hemma hos honom för att lämna hans saker och hämta mina. Han höll sig lugn när vi var där men bad upprepat om att vi ska prata och försöka lösa det. Jag sa nej flera gånger och min pappa sa tillslut till honom på skarpen att han behöver jobba på sig själv för att kunna ha en fungerande relation. 

    När vi åkt började han ringa mig, skickade på Facebook och sa att han kommer ta livet av sig. Jag ringde polisen och skickade vidare meddelandet till en av hans kompisar som jag sms:at lite med under gårdagskvällen (han kontaktade mig då mitt ex uppträtt konstigt och argt).

    Polisen uppmanade mig att skicka ett sista meddelande till honom och meddela att jag inte accepterar den typen av kommunikation, att det finns hjälp att få (m kontaktvägar) samt att jag nu kommer att blockera honom för att skydda mig själv. Så det har jag gjort. 

    Kommer nog att bo hemma hos mina föräldrar ett tag för att säkerställa att det lugnar ner sig. 

  • Hellishen

    Wow! Jag är stolt över dig! ❤️ Riktigt bra och slagkraftigt gjort att vakna upp så abrupt och bara sätta punkt.
    Och hans reaktioner på uppbrottet  borde fungera som ett tydligt facit på att du gjorde rätt som lämnade. Helt galet ju. 

    Bra Att blockera. Han får ta tag i sig själv.

    Kram Till dig

  • Anonym (Dell)
    Anonym (Ysa) skrev 2025-06-09 19:09:28 följande:
    Han glömmer men blir arg på mig

    Min kille sedan ett år tillbaka glömmer saker och tar ut frustrationen på mig. 

    Tex glömde han bort synundersökning inför utökat körkortstillstånd idag. Först när jag kom hem till honom och frågade hur det gått så kom han på att han glömt tiden och blev svinarg över att jag inte ringt och påmint honom. 

    Detta har varit ett problem sedan vi började halvbo hos varandra. Han verkar ha väldigt svårt att planera och strukturera. Jag har ordnat så att vi delar kalender och lägger in händelser med påminnelser. Men han kollar aldrig aviseringar, rensar bara. 

    Jag börjar tröttna och idag blev jag riktigt ledsen. Han blir så himla arg vid minsta motgång och tar alltid ut frustrationen på mig. Idag gick han upp emot mig och skrek mig i ansiktet "Är du så jävla dum att du vet utan att påminna mig? Du vill sabba för mig!!"

    Vad ska jag göra?


    En del personer har svårt att hålla ordning på sina åtaganden och en del har lätt att åka upp och ner i känslorna. De som har det så har ibland diagnosen ADHD.

    Men öven om det skulle vara det han har, så tar man inte ut sin ilska och frustration på en annan på det viset som din kille gjorde.

    Dessutom har ju du försökt strukturera genom en gemensam kalender. Som han inte använder.

    Kanske har han ADHD, men det hjälper inte för han är ändå aggressiv och orättvis mot dig! Mycket omogen i sättet. 

    Eller också har han någon psykiskt fel, så att han inte bryr sig om att han skadar andra med sitt agerande.

    Jag skulle dra mig ifrån honom, det finns inget att bygga vidare på där, du komner bara att få ta emot hänsynslöst med skit när det passar honom.
  • Anonym (sköldmö)
    Anonym (Dell) skrev 2025-06-10 22:10:50 följande:
    En del personer har svårt att hålla ordning på sina åtaganden och en del har lätt att åka upp och ner i känslorna. De som har det så har ibland diagnosen ADHD.

    Men öven om det skulle vara det han har, så tar man inte ut sin ilska och frustration på en annan på det viset som din kille gjorde.

    Dessutom har ju du försökt strukturera genom en gemensam kalender. Som han inte använder.

    Kanske har han ADHD, men det hjälper inte för han är ändå aggressiv och orättvis mot dig! Mycket omogen i sättet. 

    Eller också har han någon psykiskt fel, så att han inte bryr sig om att han skadar andra med sitt agerande.

    Jag skulle dra mig ifrån honom, det finns inget att bygga vidare på där, du komner bara att få ta emot hänsynslöst med skit när det passar honom.
    TS har redan lämnat honom.
  • Anonym (R)

    Men herregud, det är väl ändå uppenbart vad du ska göra?

  • Anonym (sköldmö)
    Anonym (R) skrev 2025-06-10 22:16:34 följande:

    Men herregud, det är väl ändå uppenbart vad du ska göra?


    Läs tråden.
  • Anonym (Dell)

    Såg nu att du hade gjort slut. Jättebra att du skyddar dig!

  • Queen81
    Anonym (Ysa) skrev 2025-06-10 11:34:38 följande:

    Nu har pappa och jag varit hemma hos honom för att lämna hans saker och hämta mina. Han höll sig lugn när vi var där men bad upprepat om att vi ska prata och försöka lösa det. Jag sa nej flera gånger och min pappa sa tillslut till honom på skarpen att han behöver jobba på sig själv för att kunna ha en fungerande relation. 

    När vi åkt började han ringa mig, skickade på Facebook och sa att han kommer ta livet av sig. Jag ringde polisen och skickade vidare meddelandet till en av hans kompisar som jag sms:at lite med under gårdagskvällen (han kontaktade mig då mitt ex uppträtt konstigt och argt).

    Polisen uppmanade mig att skicka ett sista meddelande till honom och meddela att jag inte accepterar den typen av kommunikation, att det finns hjälp att få (m kontaktvägar) samt att jag nu kommer att blockera honom för att skydda mig själv. Så det har jag gjort. 

    Kommer nog att bo hemma hos mina föräldrar ett tag för att säkerställa att det lugnar ner sig. 


    Fan vad grym du är! ????✨️ Blir så himla glad över att läsa att du valde att avsluta relationen och att du berättat allt för dina föräldrar. Och vilken fin pappa du har ????

    Du är en stark kvinna som förtjänar att bli behandlad med respekt och som en jämlike. 

    Heja dig! Och lycka till med allt du tar dig för framöver. 
  • Queen81
    Queen81 skrev 2025-06-10 22:26:54 följande:
    Fan vad grym du är! ????✨️ Blir så himla glad över att läsa att du valde att avsluta relationen och att du berättat allt för dina föräldrar. Och vilken fin pappa du har ????

    Du är en stark kvinna som förtjänar att bli behandlad med respekt och som en jämlike. 

    Heja dig! Och lycka till med allt du tar dig för framöver. 
    Alla frågetecken var egentligen olika emojis, bara så du vet :)
  • Goneril

    Blev verkligen glad när jag läste att du har brutit med honom. Det finns ingenting som kan kompensera för hans beteende, inga kärleksförklaringar i världen. Hade du fortsatt med honom hade du levt i ständig oro; hur skulle han reagera i dag? Man kan bli nervös för mindre, oro och ängslan tär på psyket. Någon skrev i tråden att  förhållandet med en man med liknande tendenser slutade med kvinnojour.                                                                                                                                                          En eloge till dig, du har visat styrka och en eloge till dina föräldrar för att de gett dig dina ideal!  Fint stt ni har stor öppenhet så du kan vända dig till dem när du behöver!                                                                                                                                                                                          Pojkvännen kommer säkert att böna och be och ligga på sina bara knän för att du ska ta tillbaka honom, det får du vara beredd på. Där gäller det att vara stark, jag ser att du är det, du vet ju nu vad som gäller. Skönt också att veta att du har gott stöd av dina föräldrar.

  • Anonym (Ysa)

    Det känns så himla skönt att ha avslutat. Vi hade stor kärlek mellan oss men hans humör har verkligen ätit upp mig på sistone. 

    Igår kväll ringde mitt ex kompis (han som hörde av sig i förrgår när jag lämnade) och han kom över tillsammans med flickvän som jag även fått en nära relation till under det här året. Vi hade ett väldigt bra samtal, vi tre. Fick veta att mitt ex haft dessa problem i tidigare relationer, svartsjuka och mycket bråk. De tyckte ändå att han var lite annorlunda med mig då jag satte gränser och kommunicerade.

    Kompisens flickvän tycker att det är jobbigt att det här fortsätter, hon får nya vänner som hon ser fara illa och som sedan försvinner från kompisgänget när relationen tar slut. Jag förklarade att hon och jag kan fortsätta hålla kontakt men jag kommer inte utsätta mig för att umgås med honom, vilket hon har full förståelse för. 

    Kompisgänget är ett gäng grabbar som hängt ihop sedan gymnasiet. Så de känner varandra väl. 

    Mitt ex är hemma hos sina föräldrar nu. Hans kompisar körde dit honom efter ett snabbt besök på psykakuten. Kompisarna har varit öppna med hans föräldrar om vad som hänt men säger att de inte tänker bära ansvaret för honom. Han är ju 30 år nu och bör ta större ansvar för sig själv och sina egna handlingar. Han förstör ju relationer på så många sätt just nu. Hoppas att han tar tag i sig själv. 

Svar på tråden Han glömmer men blir arg på mig