Ett rop på hjälp

Det låter onekligen som en destruktiv relation. 

Ofta märker även omgivningen att man ändras. Har du kollat med nära kompisar/familj hur du upplevs? Ibland vågar folk inte säga något heller tyvärr. 

Men mitt råd - bryt. På det du berättat här. Läs själv din text. Sätt den i perspektivet att du läser någonannans text. Vad hade du tänkt och gjort? 

Mitt sista råd för framtiden- bygg upp dig själv! Våga tro på dig själv! Hitta ett intresse där du kan  bygga upp dig själv. Det behöver inte vara träning, det kan vara allt från stickning, körsång till motorsågskurser och jägarekort. Bara hitta något du är bra på där du växer som person. 

Min familj ser mig som en ångestfylld person, att jag ofta är ledsen och nere. Jag vet mina brister och min familj och vänner är medvetna om de. Men de tycker att jag blivit manipulerad och utnytjad

Lämna denna patetiska lilla figur genast. Du kommer inte ångra dig. Varför stanna hos någon som är elak och trycker ner en? Du behöver nåt bättre. Var ensam ett tag och bygg upp dig själv. Tänk igenom vilka gränser du har och låt ingen överträda dina gränser mera. 

Lämna!

Varför skulle du vilja vara med någon som får dig att känna så?
Som inte ens vill umgås ute med dig för att du skämmer ut honom?
Vem är han att säga så till dig?

Ta hjälp av en vän eller anhörig och lämna genast. Det du beskriver vet du redan att det är en destruktion relation som redan skadar dig, och det kommer bli värre.
Ta hjälp av en kvinnojour eller annan organisation. Vägen tillbaka är inte kort o snabb - så du kan behöva stöd. 

Vilken ynklig liten människa! En person som behandlar andra, speciellt den hen lever med, förtjänar att vara ensam!

Snälla, stanna inte i detta. Låt inte en annan människa få dig att känna dig mindre värd! Du är värd att bli respekterad, uppskattad och älskad. Jag lovar dig att detta bara kommer bli värre, låt det inte ske. Berätta om hur hur har det för någon du litar på och känner dig trygg med. Vän? Familj?

Jag finns på pm om du vill skriva där.

Stor kram till dig 

Jag vill förtydliga att jag vet att jag inte heller är perfekt i relationen och att jag gjort misstag. Jag står för allt jag gjort. Men de känns som jag börjar bli galen. Versionen han fått mig till känns främmande och läskig. mina känslor är aldrig lugna längre. Jag känner konstant ångest, rädsla och oro. 

Dom känslorna har du ju för att det är fel på relationen. Och det är varningssignaler, tänk på det. 

Det känns jätte svårt, i mitt huvud är de bara massa tankar på att ?jag kanske är så dålig? ?jag kanske förtjänar detta? 

får hör gång på gång på gång att han säger att alla tycker han förtjänar bättre. för tänk om de är sanningen och jag bara inte vill inse att jag är den dåliga i detta

Du skriver att dina vänner och din familj tycker att du blir manipulerad och utnyttjad. Lyssna på dem,för det är vad du blir.
Han är ett riktigt stolpskott som förtjänar en spark i röven ut genom dörren och sen få leva ensam.
Du förtjänar bättre än någon som behandlar dig så hör.
Oavsett hur du har betett dig mot honom så ger det inte honom rätten att behandla dig som en dörrmatta. Kom ihåg det och försök fokusera tankarna på det istället,även om det är svårt.
Jag har själv levt i en destruktiv relation och vet att det går att ta sig ur. Och det är så skönt efteråt och man mår så mycket bättre när man är fri från skitstöveln.
Jag ångrar i alla fall inte att jag lämnade. 

Då är det nog bäst att ni går skilda vägar. Om han har rätt i vad han säger, så är ju då det bästa att han kommer ut den här relationen. Det är ju hans upplevelse att det är väldigt dåligt för honom att vara med dig eller hur. Och du mår inte heller bra av relationen. Så lämna, det är bäst för er båda och lösningen på allt du skriver här.

Lyssna på din familj och din inre röst. 

Lämna.

Ta hjälp av dem. Prata med en kvinnojour för att få stöd och tips. 

Ge dig själv någon dag att tänka igenom allt så att du verkligen kan stå på dig för dig själv och din skull. 

Bor ni ihop? Ser till att du får med dig viktiga saker som pass med mera. 

Är ni särbo? Se till att du får hans nycklar till dig om du lånat ut dem.  

Ta hand om dig och berätta gärna hur det går. 

Lämna svinet, han kommer förgöra resterna av vad som finns kvar av dig!

Att han säger att alla tycker att han förtjänar bättre, det säger han bara för att manipulera dig och få kontroll över dig och för att få dig att må ännu sämre. Lita inte ett ögonblick på att det är nån sanning om dig. För det är det inte. Kom ihåg det. Lyssna på alla som har skrivit här. Det här är ett dåligt förhållande. 

Vilket patetisk pojke han är.

Om han nu är så jävla fantastisk och förtjänar någon bättre än dig så är det ju väldigt märkligt att han stannar kvar med dig.

Ts, givetvis har du fel och brister. Det har alla. Det är ingen här som tror att du är perfekt. Men det spelar ingen roll!! Du förtjänar ändå inte att bli behandlad såhär! Ingen förtjänar det. Om du känner att du tappat bort det själv är det ingenting mot hur det kommer vara om typ 6 mån. Detta kommer fortsätta och det kommer eskalera. 
Ta hjälp av någon du litar på. Berätta allt. Du har inget att skämmas över, kom ihåg det. 

Gå därifrån och se dig aldrig om igen. Kanske har du gjort misstag som gjort honom illa med och det är dags för er båda att släppa varandra? Oavsett dina misstag så har han inte rätten att trycka ner och förstöra dig. Du är bara 22 år, du har ett helt liv framför dig! Du kommer hitta ett annat jobb och en annan kärlek. Finns det verkligen plats för en person som får dig att må såhär i din framtid? Nej, det gör det inte. Inte när du kan träffa så många människor som istället kan stärka dig och du stärka dom!

Redan av de orden förstår du väl själv att du måste göra slut innan du blir ett vrak? Någon som sitter på psykklinik och inte ens kan välja färg på sina kläder för att hen har blivit helt hjärntvättad?

Sök hjälp av Kvinnojour så du får en strategi för att lämna.

TS, så bra att du skriver här när du själv inte längre vet vad som är normalt. Inget av det du säger är normalt, inget av det ska finnas i en god relation. Att du gjort fel? Påverkar inte slutsatsen det minsta. Den mannen är inget att ha. Tvärtom hoppas jag att du snabbt kommer bort från honom. 

Han påstår på en massa olika sätt att du är dålig och att han inte gillar dig utan skäms för dig och att andra också ser ner på dig. Varför stannar han då kvar? Jo, han säger så för att bryta ner dig, vilket han lyckats med ganska långt redan. Det gör han för att du ska stanna hos honom trots att han bara blir värre. Han vill få dig att tro att du är korkad och värdelös och att du inte kan få någon annan och alltså ska vara tacksam över att han står ut med dig. 

Förstod jag rätt att du även före du träffade honom, var osäker och inte mådde så bra? Dessa män är specialister på att hitta kvinnor med dessa egenskaper, för att snabbt kunna få dem dit de vill. Det är samma sak med mobbare, de söker dem som inte förmår att sätta stopp för det. 

Du skriver pojkvän och inte sambo. Det är jag mycket glad för. Då är det mycket lättare för dig att ta dig bort från honom. Positivt är också att det finns folk runt dig som märkt en del av hur han behandlar dig. Ta hjälp av dem. Kanske har du försökt övertyga dem om att de har fel och det då känns pinsamt att erkänna att de hade rätt. Försök strunta i den tanken, de bryr sig om dig och vill ditt bästa och är bara glada att du kommer ifrån honom. 

Blev långt det här. Berätta för någon du litar på, säg att du ska göra slut och behöver stöd. Kan vara klokt att säga till pojkvännen att du vill att han ska få någon som är värd honom och inte en som är oduglig som du, att du därför beslutat att lämna honom så han blir fri. Inget av det är ju sant, men kan vara tryggast för dig, för det är svårt att veta hur han reagerar på att bli lämnad. Har han saker hos dig och du hos honom? Har han nyckel till dig? Ta hjälp av någon när ni växlar saker. 

En sista sak: Du nämner inget positivt med honom alls! Det om något är tydligt tecken. I en sund relation mår man bra, känner sig älskad och värdefull. Gräla kan man förstås, men så det löser sig snabbt.

Stort lycka till! Och kom ihåg, inget av det han säger är sant! Ta hjälp av vård och terapi så du lär dig ditt värde och får verktyg för en sund relation. Håll dig från killar så länge, för risken är annars stor att en annan elaking sätter klorna i dig. Varm kram till dig.

Du gör fel i relationen, gentemot honom.

Vad vill jag ha sagt med det? Att alla gör vi fel, minimala misstag eller större, hela tiden. Men i en sund relation ställs man inte mot väggen för varje sak som skulle kunna klassas som ett fel.
Han däremot, gör inte bara fel, utan är problemet.

Kvinnor som lever med män som manipulerar och gaslightar ifrågasätter ofta sig själva, man kan se att han kan ha rätt i sak, och att han kanske sköter allt bättre baserat på det man ser.

Det som då är lätt att missa är att han kan vara subtilt nedvärderande, hotfull, kränkande etc. utan att det egentligen finns något att riktigt peka på, för att han spelar ett psykologiskt spel där du hela tiden är den som gör fel. Den felande länken.

Att jag inleder inlägget med att belysa att hon gör fel, gör jag just därför. Om en omgivning hela tiden säger att hon inte gör något fel, känner hon lätt att det är hon som vrider på sanningen, det är hon som inte berättar hur det ligger till, hon kan tvivla på sig själv och sina egna känslor. Men lita på känslan du går runt med. Det finns bara ett rätt i det här scenariot, och det är att dra, utan att fastna i argumentation, för den vinner han med stor sannolikhet och du tappar ännu mer känslan av värde.

DRA!

Hej! Jag känner med dig i hela texten, vad jobbade du inom om du vill berätta? 

jag själv är tyvärr i nästan i samma sits, jag och min pojkvän har varit ihop i snart 4 år, i början ville han göra allt, nu är det som att inget spelar roll längre. Genom dessa år har vi haft en oerhört bra tid men jag har också blivit lämnad av honom på en festival, han har delat öl framför ögonen på mig med en annan tjej, han har varit högljud med rösten åt mig ute bland folk, han har köpt bilder på nätet av andra kvinnor. 

idag är jag 26 år och jag borde veta bättre, men jag har blivit så oerhört bekväm i situationen, detta är dock något som påverkat min relation till mig själv och mina vänner. jag vill knappt umgås med dem längre, för att jag vänder felet till mig själv och mitt inre jag. 

just nu spelar ingenting roll, jag kanske jätte gärna vill gå på spa med min kille, men jag märker att han kanske inte vill lika mycket eller inte ser mina behov, jag struntar bara i det. 

allt jag hade tappade jag tyvärr på vägen, jag försöker bara acceptera läget, men åren har ju bara tickat på och jag tror det kommer bli oerhört svårt för mig att hitta en ny kille, att våga dejta och känna den där kärleken på riktigt. 

anledningen till att jag stannar är för att man hela tiden tror och hoppas på att det blir bättre <3 

men sen kommer steget då Kroppen säger ifrån, för mig har det varit självkritik och social fobi, jag vet inte varför det blivit såhär.