Kan jag hjälpa till så gör jag gärna det. Har därför matat mina vänners katter när de är bortresta samt passat grannens hund. Ibland någon dag och ibland någon vecka. Oftast vill de också att jag ska vattna när jag ändå är där. Detta är inget jag tagit betalt för eller fått betalt för.
Nu känner jag inte för att hjälpa till längre. Jag blir så låst. Men jag har svårt att säga nej. Tacksam för pepp att kunna säga nej!
"Tyvärr inte den här gången. Är upptagen med annat"
Lätt att bli tagen för given av en del människor. Förstår att du tröttnat på detta.
Säg t ex att du själv har små möjligheter att ställa upp, bortbjuden, har själv gäster eller, vilket nog är det bästa , att du finner ansvaret för stort och övermäktigt och hoppas att de hittar någon annan hus- och djurvakt.
I min familj finns två stora hundar och kan de absolut inte följa med oss får de vara på ett bra hundpensionat. Det kostar skjortan, men jag skulle aldrig drömma om att pytsa på min vovvar på vänner och grannar.
Ser inte att TS blir tagen för givet. De frågar och hon har gladeligen ställt upp.
TS, säg bara att du är upptagen eller att du inte vill låsa upp dig. Säg det med en gång/i god tid, så hinner de fixa annan hjälp.
Ser inte att TS blir tagen för givet. De frågar och hon har gladeligen ställt upp.
Jag är djurägare i motsvarande sits - jag skulle ALDRIG ta det för givet, det är hemskt tacksamt om det går - och givetvis ser jag alltid till att antingen erbjuda betalning, eller i minsta fall få sticka till någon gåva i form av presentkort, dyrare vin som gillas eller liknande. Skulle må hemskt om jag fick veta att personen i fråga kände sig utnyttjad, och nej, jag frågar heller inte varje gång - jag splittar upp det mellan vänner etc, men det ändrar inte att när jag har behovet har jag ju, och frågar. Skulle det inte gå är det djur pensionat som återstår, men tror djuret helst trivs med att stanna hemma. Annars skulle jag aldrig fråga. Det är inte någon form av kostnadsfråga - har man tagit på sig ansvaret för djuret får man också ta den kostnad som kommer med det, utefter dess behov - och så hoppas jag de flesta tänker.
Jag har både passat andras djur och haft vänner som passat mina, ibland har man fått något symboliskt, ibland inte, ibland har jag själv köpt något och ibland inte, oftast när jag köpt något så är det antingen något som jag sett i förbifarten och kommit och tänka på personen och blir då liksom påmind om att köpa något, svårt att förklara utan att låta helt ego :) åker jag på kryssning eller något land där man brukar kunna få saker man inte kan köpa hemma så brukar jag fråga om det är något hen vill ha, jag kan också själv säga till, typ om något ska till Turkiet så kan jag be om en "märkes"plånbok eller liknande och då säger oftast kompisen att hen betalar som tack. Är det endast en dag det handlar om så ges eller fås inget mer än ett "tack, gick det bra?"
Jag har alltid varit väldigt tacksam för hjälp och när jag själv har ställt upp så har jag bara gjort det om det passar, aldrig har någon blivit sur eller besviken. Jag fattar ju själv att man bör ge någon gåva som tack men jag tror att en del som jag bara helt enkelt inte tänker på det på samma sätt, det är dock väldigt olyckligt att samtliga som ts hjälper är dåliga på det, jag säger som andra, säg bara att det tyvärr inte passar denna gång
Nej, och det är väl därför hon inte vill fortsätta.
Klart att du ska säga nej, när det känns mer som ett jobb än ett nöje.
Det är bäst om du är riktigt tydlig, så att de vet vad de har att rätta sig efter och inte ger sig på några övertalningskampanjer.