Säg en person som blir ovän med folk till höger och vänster under hela uppväxten och även i vuxen ålder men enligt personen är det alla andra det är fel på. Tror inte detta är ett ovanligt fenomen. Undrar om personen egentligen vet men är för ego och självisk för att erkänna det då den inte vill anpassa sig efter andra och liksom känner sig berättigad över andras känslor och vilja.
Vanligt med offerkoftor som skyller allt på andra. Det är förstås ett sätt för dessa att slippa ta ansvar för sina egna liv. Det är bekvämt att lägga över ansvaret på andra och få sympatier från folk som är dumma nog att tycka synd om dem. Folk brukar dock tröttna på dem till sist, när de märker att de aldrig gör ett handtag för att ändra på sina livssituationer. Främst vanligt bland folk med missbruksproblem, men även bland andra som av olika orsaker fastnat i det förflutna och ältar alla "oförrätter" och "orättvis behandling" de anser sig blivit utsatta för.
Ja det kan ju vara fel på personen ifråga eller så har personen ett stort behov av fixa trasiga människor. Vilket är omöjligt om de trasiga människorna inte vill utvecklas som människor och därmed inte tar sitt ansvar i problemet för att lösa konflikter.
Vanligt med offerkoftor som skyller allt på andra. Det är förstås ett sätt för dessa att slippa ta ansvar för sina egna liv. Det är bekvämt att lägga över ansvaret på andra och få sympatier från folk som är dumma nog att tycka synd om dem. Folk brukar dock tröttna på dem till sist, när de märker att de aldrig gör ett handtag för att ändra på sina livssituationer. Främst vanligt bland folk med missbruksproblem, men även bland andra som av olika orsaker fastnat i det förflutna och ältar alla "oförrätter" och "orättvis behandling" de anser sig blivit utsatta för.
Jag kom att tänka på de jobbiga barnen i mina barns klasser. De som ingen vill vara med för att de inte förstår hur man behöver bete sig för att få kompisar. Jag tror att om de barnen aldrig får hjälp att förstå hur man ska göra för att få vänner lätt blir såna som du beskriver. Folk blir ju sura på dem och de förstår inte riktigt varför. Man ser trådar av personer i den situationen här på FL ibland.
Nu blir det lite personligt, men jag var nog en sån där unge som bara lärarna tyckte om.
Hade i och för sig en bästis som var lika dan så jag kände mig aldrig ensam i grundskolan.
Sen hände något under gymnasiet. Jag började bli mer intresserad av mina skolkompisar än skolan i sig. Jag strävade inte längre efter att få högsta betyg utan tog det betydligt lugnare med studierna. Och jag fick massor av nya vänner. Vänner jag fortfarande har kvar och helt enkelt älskar.
Jag vet inte vad du menar med o-charmig personlighet. Men jag har en fråga till dig. Tror du att en person är o-charmig i alla andras ögon om du tycker det?
Jag ställer frågan eftersom det nog inte är så. Det finns alltid de som charmas av sådant andra tycker är ocharmigt.
På frågan om personen i fråga inte själv förstår att du tycker hen är o-charmig kan jag bara svara att förstår du själv att alla andra inte tycker att du är charmig.
Vi är bara de vi är och vi har rätt att vara hur charmiga eller o-charmiga vi vill.
Med tiden blir våra kanter lite avslipade och tillslut kommer vi överens med de allra flesta.
Nu blir det lite personligt, men jag var nog en sån där unge som bara lärarna tyckte om.
Hade i och för sig en bästis som var lika dan så jag kände mig aldrig ensam i grundskolan.
Sen hände något under gymnasiet. Jag började bli mer intresserad av mina skolkompisar än skolan i sig. Jag strävade inte längre efter att få högsta betyg utan tog det betydligt lugnare med studierna. Och jag fick massor av nya vänner. Vänner jag fortfarande har kvar och helt enkelt älskar.
Jag vet inte vad du menar med o-charmig personlighet. Men jag har en fråga till dig. Tror du att en person är o-charmig i alla andras ögon om du tycker det?
Jag ställer frågan eftersom det nog inte är så. Det finns alltid de som charmas av sådant andra tycker är ocharmigt.
På frågan om personen i fråga inte själv förstår att du tycker hen är o-charmig kan jag bara svara att förstår du själv att alla andra inte tycker att du är charmig.
Vi är bara de vi är och vi har rätt att vara hur charmiga eller o-charmiga vi vill.
Med tiden blir våra kanter lite avslipade och tillslut kommer vi överens med de allra flesta.
Låter inte som du läst min trådstart.
Den gällde personer som upprepat stöter sig med andra eller inte klarar att hålla vänskapsrelationer vid liv.
Jag antar att det gäller mig, i alla fall delvis. Jag stöter mig med en del människor, men inte alla så klart, det är jag övertygad om att ingen gör, det gäller bara att hitta rätt, och jag har väldigt svårt för att hålla relationer vid liv.
Jag har autism, vilket gör att det krävs ett visst sätt att förhålla sig till mig. Många vill inte göra den ansträgningen, trots att jag själv gör ansträgningen att förhålla mig till dem/folk utan npf varje dag. Det är nog anledningen till att jag har ett ytterst litet antal vänner och "inga" bekanta.
Jag är också en sån som inte klarar att hålla vänskapsrelationer vid liv för att jag inte vill störa andra eller tränga mig på. Inte ens på min egna familj. Därför rinner många relationer ut i sanden.
Låter inte som du läst min trådstart.
Den gällde personer som upprepat stöter sig med andra eller inte klarar att hålla vänskapsrelationer vid liv.
Jag kan tycka att enkla människor som alltid ska vara alla till lags och hålla sams till vilket pris som helst är otroligt tråkiga och föredrar nog egentligen folk som är lite egna, som säger vad dom tycker och inte håller på o mesar. Sen vill man ju inte umgås med galna människor som är aggressiva och våldsamma. Det går ju totalbort.
Vem som uppfattar personen som ocharmig är ju väldigt godtyckligt i och för sig. Jag har en storasyster som är närmare 30 och aldrig haft en seriös relation, däremot har hon haft hiskeligt många tillfälliga sexuella förbindelser, aldrig haft någon riktig vänskap men är ytligt bekant med hur många som helst, det längsta hon lyckats behålla ett jobb var ett år inom Samhall, alla andra försök till arbete eller utbildning har kraschat efter att hon hamnat i konflikter.
Av vissa beskrivs hon som social, framåt, oblyg, spontan, orädd och känslostyrd. Andra beskriver henne som gränslös, bufflig, taktlös, klumpig, otrevlig och instabil. Vissa tycker att hennes rättframhet är charmig medan andra tycker att hennes sätt att säga exakt vad hon tycker (och hon tycker allt som oftast att alla andra är dumma i huvudet och att hon är den enda i världen som förtjänar att lyssnas på) och göra precis vad som faller henne in utan att ta hänsyn till om hon gör andra obekväma, bara är obehagligt.
Min storasyster är visserligen nästan 30 år gammal men är nog snarare som en trotsig trettonåring mentalt. Och det är svårt att hantera en rent fysiskt fullvuxen människa som inte fungerar som man förväntar sig att hon ska göra. Många kanske ser en sårbar kvinna som desperat vill ha närhet och vänskap men som det bara blir fel för hela tiden, och deras hjärtan veknar för henne. Tyvärr är hon väldigt manipulativ och vet hur hon ska utnyttja andra människors empati till sin egen vinning, och har förlorat många potentiella vänner på så sätt.
Och vad ska hon göra åt detta? Egentligen finns det väl inte så mycket att göra. Hon har den personlighet hon har och man kan inte kräva att hon liksom genom ett trollslag ska genomgå en förändring. Det är ännu en del i problematiken, hon vet hur hon ska låtsas som om hon förbättrat sig och lärt från sina misstag, för att kunna fortsätta manipulera samma människor. Egentligen har hon inte lärt sig något alls. Exempelvis, när hon har fått ett vredesutbrott på någon, och personen har bestämt sig för att bryta kontakten, ringer storasyster gråtande och lovar att det aldrig kommer hända igen. Sen spelar hon så lugn och tålmodig så, och personen tror verkligen att storasyster har slutat få utbrott. Egentligen får storasyster fortfarande utbrott på andra människor, men hon är noggrann med att ingen annan får reda på det. Så har det varit så länge jag kan minnas. Storasyster självsaboterar alla sina relationer men lyckas manipulera folk till att stanna hos henne. Vissa tycker att hennes beteende är charmigt på något vis, men andra tycker att hon är hemsk. Men det är bara de som spelar efter hennes pipa som storasyster lyssnar på.