Ensamstående med tonåringar (varannan vecka), vad gör ni på semestern och hur upplever ni den?

Om du gör något ute fram till kl 14 på dagen ca, skulle det kunna fungera? Så kan han sova och äta frukost under tiden men när du kommer hem så ska han gå upp?
Så får du lite tid hemifrån åtminstone.

Självklart gör jag så, men hur roligt är det?
Det blir som vilken heldag som helst under övriga året och då kan jag lika gärna jobba.
Känns som slöseri med tid och livet att bara hasa omkring i närområdet eller gå hemma och städa och plocka.

Nej jag fattar precis varför det är jobbigt. Det är syskonbråk, pessimism om allt man föreslår, gnäll, negstivitet, de vill inte göra når men är ändå uttråkade om man inte gör nåt. Inget är bra i den här åldern hos barn. Jag är slut efter en vecka. 

Fånigt inlägg av dig. Har du bara perfekta barn så grattis till dig. Vi andra som har barn som är jobbiga ibland och lite extra på sommarlovet så är det så våran verklighet ser ut. Betyder inte att man inte älskar dem eller önskar att man aldrig fött några barn. Men man kan vara helst slut efter bra en vecka i alla fall.

Det var ingen nyfiken fråga. Du var dömande. 

Det är ju jättebra :) Unna dig att göra saker som gör dig glad och så får barnen hänga på om de vill. Hoppas du kan släppa stressen att aktivera dem, du verkar göra ditt bästa. Ta hand om dig! 

Det tycker jag inte, jag började meningen med förlåt. Sen tror jag att det lätt blir missförstånd i skriven text. Hade mitt tonläge hörts så hade nog färre sett det som dömande.
Kanske bara jag som är lite kinkig kring uttrycket Det värsta jag varit med om? Speciellt om sina egna barn.
Det var inte min mening att vara dömande alls.
Skriver du alltid perfekta inlägg? 

Det här tycker jag låter jättebra! 
Man måste inte göra slut på sig själv genom att aktivera stora barn. De får hänga på om de vill eller stanna hemma.

Har 18-åringen någon diagnos? Låter inte normalt åtminstone. Man är vuxen i den åldern. Jag förväntar mig att mitt barn helt styr upp och planerar sin tid som 18-åring. När han är 18 kommer jag planera min ledigheten utifrån mina önskemål och behov. Har dock ett yngre syskon att anpassa mig efter också.

Tack🥰

Men släpp detta nu. Du är lika dömande du i så fall. Man får tycka att ens barn är jobbiga och man får tycka att ordvalet "värsta" är förvånande i jämförelse med andra livshändelser. 

Get over it. 

Jag är ensamstående med två tonåringar, tvillingar 14 år, på heltid.

Jag upplever att de fortfarande är i en ålder där de tycker att det är ok att hänga med mig ibland och roligt att vi gör saker tillsammans.

Ifjol sommar åkte vi till Stockholm en vecka och utöver det också glamping några dygn. Samt utlandsresa.

I år har vi redan varit utomlands två veckor. Senare i sommar ska ena på läger och då har jag och syskonet planerat in spa, restaurangbesök och bio.

Däremellan arbetar jag heltid, ofta hemifrån. De hänger med kompisar, tränar, går på olika ungdomsaktiviteter och sköter sig i stort sett själv. Jag har väl också haft lite stress över att de ska flyta runt hela somrar, men det ordnar sig alltid på något sätt.

Vadå släpp detta nu? Inte direkt att jag har hakat upp mig och fortsatt? Jag skrev en gång och sen har jag inte tagit upp det något mer. Blandar du ihop med med någon annan? Släpp detta nu skriver man väl till någon som ältar och skriver flera inlägg om samma sak. Var fick du luft ifrån liksom?

Min bild av tonåringar på sommarlovet är att de alltid är på fel ställe. Är de hemma så har alla andra kompisar som är på landställen eller bortresta superkul och de helt värdelöst. Är de själva bortresta eller på landet, så har alla kompisar superkul hemma. Den enda gång de trivs är när de är med kompisar. 

själv har vi turen att ha ett jättefint landställe och barnen har kompisar över ibland. Vi är tydliga med att alla vi känner är välkomna och det är några som ofta kommer ut, framförallt av barnens vänner. Tyvärr är det några som aldrig gör det. Jag tror att många med oss som har landställen att vara på gärna tar emot vänner till barnen några dagar. Min erfarenhet är att när tonåringarna är tillsammans så har de det som bäst. De är till och med trevliga ganska ofta när de är tillsammans. Känner era barn någon som har landställe. Hör med dem om dina barn kan åka dit något, eller fråga om ni alla kan följa med om ni kommer känner familjen väl. Framförallt våga göra det om de någongång sagt att ni är välkomna. Dina barn kan mycket väl inte våga fråga. Jag tycker att det är synd att det tar emot för en del att komma ut som faktiskt skulle må bra av det. 

Jag anser att han kan klara sig själv, men det gör inte hans far. Och då ska jag bara anpassa mig efter pappans schema. Jag får inte ens en vänlig/artig fråga utan blir beordrad. Självklart protesterar jag och varje gång slutar det med ett jäkla liv och att båda sönerna blir lidande.

Han har ingen diagnos eller något beteende som gör att han inte skulle klara av att fixa mat, köra en maskin tvätt osv så han lär vare sig svälta ihjäl eller bo i missär.

Skulle sonen ställa till det får han väl ta konsekvenserna av det i så fall och inte att jag som mamma ska behöva curla och städa för att inget ev ska unna hända.

Har tre tjejer hemma på 12,15 o 17år
17 åringen har sommarjobb o när Hon inte jobbar hänger hon med kompisar, 15 åringen hänger oxå med kompisar o har nyss tagit am kort så de är mkt åka omkring med epan men hon hänger oxå med mig. 12 åringen hänger oxå med kompisar. Annars åker dom på stranden tillsammans o vill jag hänga på är de okej. Annars kan man besöka loppisar o göra små utflykter i hemområdet. vi var på bio oxå men det blir ju sjukt dyrt. Yngsta är iväg med sin kompis på husvagnssemester nu I en vecka. 
dom räknar inte så mkt med mig längre utan vill hellre göra saker med kompisar 

Har en 18-åring, hon har sommarjobbat sen hon var 16 runt 4-5 veckor per sommar. Umgås en hel del med kompisar, har varit iväg på semester med kompisarna men behöver lite egentid också. Men att gå hemma en hel sommar hon o jag, nä det skulle inte funka så bra. Jag hittar på saker på egen hand när jag känner för det och ibland hittar vi på saker ihop. Det är en bra balans. Hur kommer det sig att de äldsta inte sommarjobbar? Kanske har missat, inte läst hela tråden.