Trauma triggad av kattvideor på youtube

Jag satt och scrollade på youtube för någon vecka sedan och fastnade på en katt som tvättade en fosterunge. Kattunge  var i början lite misstänksam men riktigt smälte under sin fostermammas omsorg, och jag började böla på riktigt. Jag riktigt gjorde bort mig inför min ganska ny sambo (känt varann i två år, varit ihop i ett, bott ihop i två månader)  Han undrade så klart vad jag tittade på som var så sorgligt. Jag skyllde på hormoner, vilket jag kanske trodde själv på, jag skulle ha min mens ett par dagar senare.

Men sedan dess har denna kattfosterfamilj dykt upp flera gånger och jag börjar gråta varje. gång. Och inte nog med det, jag har också börjat få upp shorts från en kvinna som ger tips/gör små sketcher om hur man ska hantera fosterbarn med trauman, och ja, börjar storböla varje. gång. Jag kan inte skylla på pms eller mens längre.

Min egen barndom är abolut inte något att hurra för, men absolut inte den värsta i världshistorien heller. Jag har varit utsatt framför allt för vad som väl kallas för försummelse? Eller emotionell varnvåd? Varvat med våld och hot om våld. Småpotatis i jämförelse med vad andra fått utstå, men samtidigt något jag mestadels bara låtsas om aldrig ha skett. Inte gentemot mina föräldrar, de har jag ingen kontakt med, men jag undviker att tala om det med andra. Min sambo vet exempelis inte, han tror mest bara att min barndom var som barndomar är mest och att orsaken till att jag inte har kokntakt med föräldrarna är pga avståndet. Men nu märker han ju att jag bölar stup i kvarten och börjat gräva i varför.

Jag behöver hjälp, eller hur? Jag vet inte ens vad jag ska säga till min sambo, jag är rädd att han ska tycka att jag är jobbig. Hjälp.

PS, om någon vill se katterna så heter kanalen soccercatmom. Jag tror den kommer upp som Ashley i söket. Kattfostermamman hetet Poppy.