Bekant som aldrig blir lycklig i sitt liv.

Hon har hela sitt liv varit den som ställt upp för andra, men fått väldigt lite tillbaks. På sista tiden har hon tillochmed börjat annonsera om att hon erbjuder folk hjälp med olika saker, men hon tar rätt lite betalt. Detta för att hon har dålig ekonomi och i annat fall knappt skulle få det att gå runt. Hon har också 2 barn att sörja för. 

Hon har även dejtat en del, men de män som hon har haft en kortare relation med har snart lämnat henne, visat sig vara opålitliga eller haft problem av olika slag. Hon är en verkligt godhjärtad människa som har haft en väldig otur i livet. Tilläggas bör att hon ser bra ut och är i 43-års-åldern.

Men mer och mer har jag börjat luta åt att det är något med henne, kan vara någon diagnos eller andra problem som ligger i bakgrunden som jag och folk i hennes omgivning inte vet om. För någon vecka sen kontaktade hon mig på messenger och frågade om jag hade något "chill" att dricka, vilket fick mig att ana att hon kan ha vissa alkoholproblem, eller fått på senare tid.

Jag frågade varför hon frågade mig det, då hon vet att jag sällan dricker, men hon svarade inte på det.

Vad tror ni kan ligga bakom hennes olyckliga liv?

Jag frågade varför hon frågade mig det, då hon vet att jag sällan dricker, men hon svarade inte på det.

Vad tror ni kan ligga bakom hennes olyckliga liv?

Sättet du skriver om din bekanta är helt utan ett uns av empati. Du är alltså en del av varför hon aldrig blir lycklig. Olycka verkar tyvärr föda olycka. Är man redan olycklig och osäker osv, så blir man ett lätt offer för andra att se ner på, som du gör. 

Antagligen för att du skriver ett inlägg om din bekanta helt utan spår av känslor, utan bara hennes olyckliga val, ett ifrågasättande av hennes meddelande till dig på messenger och ett till synes intresse kring om hon kan ha någon diagnos. Det är inga frågor om tips på hur du kan stötta eller hjälpa henne och när hon vände sig till dig var du inte tillgänglig utan tvärtom signalerade vad som lätt kan uppfattas avvisande.

För det första är det helt omöjligt att spekulera kring om hon har någon diagnos och jag kan inte för mitt liv komma underfund med varför eller hur det skulle vara hjälpsamt för henne att du får en uppfattning om den saken. Av det du har beskrivit finns det absolut ingenting som ger anledning att misstänka någon diagnos som bästa förklaringsmodell. Låter däremot som att hon skulle vara hjälpt av att höja självkänsla och självförtroende.