Anonym (Michel) skrev 2025-08-09 13:01:10 följande:
Fast det gör du inte. Du går direk inpå att säga att vi som frivilligt valt bort barn i denna tråd. Gjort det på för lösa grunder. Det är INTE att respektera våra val lol
Jag föredrar att kalla mig realistisk. Man måste vara bra blind om man inte ser försämringarna på stort. Allra mest nes klimatet. Det är alltså vetenskaplig fakta, som granskats kritiskt. Inget som forskare tillämpat som sina egna åsikter som privat personer på något vis.
Jag vet dock att detta är oerhört jobbigt psykiskt för en hel del människor. Så dom väljer att ignorera det. Sedan har vi haft det väldigt bra i Sverige, under en väldigt lång tid. Folk vill hålla fast vid den bilden till varje pris. Jag kan tyvärr inte sticka huvudet i sanden. Det är inte min personlighet. Men vi svenskar har ju också det ryktet som folk, dessvärre.
Jag är oerhört lättad att jag inre har barn som kommer behöva möta det som kommer. Man kan vända på det också.
Dessutom kan en person som inte är van vid att vara själv och trivs med det. Förstå att det inte är ett problem. Det handlar om människor med väldigt starka psyken sol inte är beroende av andra människor, för att leva och göra saker. Det är lite sol att en nykter person som aldrig dricker. Ska skriva en bok om alkoholism. Di kommer inte förstå det om du inte är den typen av person.
Och att det inte kommer vara det som pensionär heller. Det låter som du bygger det på att vi bara lever för våra jobb. Och när vi går i pension har vi inget mer. Många av oss har väldigt mycket hobbies och gillar att resa mycket. Dessutom kommer jag avsluta mitt liv själv. Om jag blir så pass dålig att jag inte längre klarar mig själv. Det lr inget liv för mig personligen, att vara som en grönsak .
Att dessutom tro att dom flesta människor är goda, är bra naivt i mina ögon. Som någon skrev i denna tråden. Se hur världen ser ut. Hur vi behandlar arbetslösa och sjuka i detta land. Speciellt denna regering. Det är ingen vidare människosyn. Men, vi vill gärna tro att vi är goda. Men är det alltid så? Nej.
Jag skulle vilja säga att det är på för lösa grunder, om man känner ett behov av att förklara för föräldrar varför det är ett misstag att skaffa barn. Om man känner ett behov av att försöka tvinga på sin egen cynism på omvärlden. Det betyder att man inte kommit till ro i sitt beslut, man måste fortsätta förklara för sig själv och alla andra varför man gör rätt.
Jag förklarar också här, varför jag inte ser det som något dåligt att ha barn, men det är i respons till en trådstart som ifrågasätter varför man skaffar barn. Jag skulle aldrig starta en tråd för att ifrågasätta varför man väljer bort barn, eller ställa frågan direkt till en person som gör det.
Sen ang cynismen, som jag själv lider av i stora drag. Du bildar din världsbild av det du läser på forum, i tidningen, ja vart som helst förutom i din direkta upplevelse. Går jag ut på gatan och ser mig omkring, eller följer med barnen till skolan, eller går till mitt jobb, ser jag en miljö som är bättre än någonsin att växa upp. Vårt problem är att vi har det så bra att vi måste hitta problemen utanför oss själva, via en länk till en krönika på nätet eller liknande.
Hur tror du framtiden såg ut för barn i slutet av 1800-talet, med vårat sätt att betrakta världen? Eller 40-talet? 1100-talet? Eller vilken era som helst egentligen. Ett helt liv kunde bestå av svält och fattigdom, du levde i en värld där ett äpple utan ohyra var en lyx. Ändå fanns inte cynism på samma sätt, eftersom när man gick upp på morgonen var målet bara att överleva den här dagen. Nu sitter såna som du och jag och ältar vad som kan hända om några år, eller decennier.
Skaffa barn, eller inte, men bilda dig nya perspektiv. Snap out of it, lev nu, inte sen. Bygg inte din framtid på hur du tror att du dör, oavsett om det är av självmord eller en översvämning.